Di ökar trycket på storbolagen med nya siffror

Sedan ett år tillbaka kartlägger Di de svenska börsbolagens klimatutsläpp. Nu växlar vi upp Di:s klimatindex med nya bolag och kan konstatera att nästan vartannat företag redovisar sina egna utsläpp.  

Foto:Most Photos/Hanna Wemmenhag

När Dagens industri i fjol lanserade ett nytt Hållbarhetsindex var tidningen först i världen att på börsplats publicera siffror över bolagens utsläpp av växthusgaser. 

Nu är det dags för nästa steg. Med hjälp av MSCI, en global leverantör av finansiella tjänster och analysverktyg, ökar vi antalet bolag i indexet från 124 till 209 stycken. Det innebär att så gott som samtliga stora och mellanstora företag noterade på Stockholmsbörsen finns med i tabellerna. 

Övergripande syfte är att fler bolag ska bli medvetna om sina egna utsläpp och rapportera dessa på ett transparent sätt. 

Indexet innehåller utsläppssiffror i tre så kallade scope. Scope 1 utgör utsläppen från den egna verksamheten, scope 2 är utsläppen från inköpt el och värme, och scope 3 är de utsläpp som sker hos ett bolags leverantörer och kunder. Endast de siffror som bolagen själva har offentliggjort inkluderas i index.

Resultatet visar på en positiv utveckling. 

Av 209 bolag rapporterar i dag 90 stycken sina utsläpp i scope 1 och lika många i scope 2. Jämfört med i fjol är det en ökning från 36 procent till 43 procent. Detta trots att indexet alltså listar fler bolag den här gången.

Även om siffrorna ännu ligger relativt lågt – målet är att rapporteringen ska upp till 100 procent – så är det svenska resultatet vid en första anblick gott då siffrorna ställs mot omvärlden. Av samtliga 10 000 bolag som MSCI täcker rapporterar endast 25 procent i scope 1 och 2. Men bilden bör nyanseras eftersom det i Di:s index ingår många större bolag. Och då MSCI granskar 1 600 av de största bolagen världen över rör det sig om hela två tredjedelar som rapporterar i de båda scopen.

”Siffrorna varierar väldigt mycket beroende på vilket urval av bolag man tittar på. I vissa länder är redovisning obligatorisk, där är rapporteringen närmare 100 procent. Det går inte att säga att svenska bolag sticker ut i positiv riktning bara för att de ligger över snittet”, säger Marion de Marcillac, chef för MSCI:s avdelning för klimatanalys.

Svårast för bolagen att rapportera är scope 3, där utsläppen ligger upp- och nedströms i värdekedjan och delas in i 15 olika kategorier. Av de svenska bolagen är det bara 64 av 210 som rapporterar scope 3, motsvarande 31 procent, att jämföra med MSCI:s samtliga bolag globalt där snittsiffran ligger på 18 procent.

Det är fortfarande en majoritet bolag som inte redovisar sina utsläpp. Är det för dyrt, för svårt, är de inte bara intresserade?
”Det kan vara allt det du nämner. Generellt sett ser vi att bolag med hög koldioxidintensitet är bättre på att rapportera, liksom de bolag som har press på sig, antingen av regleringar eller investerare”, säger Marion de Marcillac.

En kvalitativ rapportering av utsläpp kräver resurser från varje bolag. Men att inte ta kontroll över och redovisa sin egen klimatpåverkan kan komma att slå tillbaka mot verksamheten. Mycket talar för att en ökning av antalet regleringar kommer att driva utvecklingen framåt i snabb takt under kommande år. 

Marion de Marcillac tror att rapporteringen i scope 1 och 2 kommer att vara närapå hundraprocentig redan om en handfull år. År 2030 hoppas hon att världens alla bolag också redovisar utsläppen i scope 3.

”Det är en gissning. Men jag är ganska optimistisk”, säger hon. 

Förhoppningen är att Di:s klimatindex ska skynda på en sådan utveckling. 

”Genom partnerskapet med Dagens industri hoppas vi på MSCI nå en ökad medvetenhet i Sverige för de här frågorna. Det gäller både för bolag och investerare. Nu uppmuntrar vi bolagen att vara ännu mer transparenta, så att vi inom några år kan se signifikanta skillnader i siffrorna”, säger Marion de Marcillac.

Nyfiken på bolagens rapportering? Här hittar du Di:s klimatindex.  

Här hittar du en metodik, över hur vi gått tillväga i arbetet med klimatindex.

 

 


Innehåll från Lunds universitetAnnons

Rätt vård för barncanceröverlevare

Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Utvecklingen under de senaste decennierna inom barnonkologi är fantastisk – i dag överlever de flesta barn som drabbas av cancer. Dock är risken stor att patienterna får sena effekter av sin behandling. Det här är något som Lundabolaget Concidera Health vill motverka med hjälp av strukturerad hälsodata. 

I dag finns ungefär 11 000 barncanceröverlevare i Sverige. Patientgruppen behöver regelbunden medicinsk tillsyn. Detta eftersom minst 70 procent av barncanceröverlevare riskerar att drabbas av sena komplikationer efter sina behandlingar – till exempel en andra cancer, hjärtpåverkan eller infertilitet. 

– I dag blir friskförklarade barn tidigt informerade om att seneffekter kan drabba dem. Så var inte fallet för patienter som behandlades för 40 år sedan, då både information och uppföljning ofta var ofullständig och sporadisk, säger Thomas Wiebe, docent i pediatrik och pensionerad barnonkolog och tillägger: 

– Som läkare under 1990-talet var det svårt att få en överblick och förståelse för patientens behandlingshistorik – all information låg gömd i tjocka pärmar med journalhandlingar. Därför beslutade jag mig, efter ett anslag från Barncancerfonden, att skapa ett digitalt och populationsbaserat kvalitetsregister – BORISS.  

Läs mer om de seneffekter som kan drabba barncanceröverlevare

Omfattande arbete med register 

Thomas Wiebes målsättning med BORISS var att skapa en god överblick av patientens behandlingshistorik. I ett mycket omfattande arbete registrerades data om alla individer som diagnostiserats med barncancer i södra sjukvårdsregionen sedan 1970 och framåt. 

– När jag och Thomas möttes 2015 började vi utbyta tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda BORISS på ett innovativt sätt. Dessa idéer lade grunden för Concidera Health, säger Helena Linge, vd för startup-bolaget och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Digital tillgång till strukturerad hälsodata

Med BORISS som grund har de utvecklat ett webbaserat system som genererar beslutsunderlag. Systemet CiCADA består av dels en digital rapport som visar överlevarens behandlingshistorik, dels ett digitalt verktyg som riskstratifierar populationen av överlevare och gör det möjligt att kalla rätt person i rätt tid till vården. 

Nu färdigställs ytterligare en del som ska sprida kunskap i vårdkedjan om patientgruppen och vilka seneffekter de kan drabbas av. Hela systemet CiCADA, där verktygen ingår, är inom kort klart för användning.

– En digital tillgång till strukturerad hälsodata ökar informations- och patientsäkerheten och är en förutsättning för medicinsk uppföljning. Personerna kan leva längre och friskare liv om de får rätt hjälp. Tidig upptäckt av seneffekter sparar också kostnader och tid i vården, säger Helena Linge. 

AI kan berika 

Dessutom undersöker de i ett forskningsprojekt om det går att finna nya samband mellan behandling och seneffekter. 

– I projektet arbetar vi med metodik lånad från AI-fältet och vår målsättning är att forskningsresultaten ska vävas in i de digitala verktygen. Vi kan genom strukturerad hälsodata göra stor skillnad i människors liv, inte bara genom forskning utan också genom konkret praktisk användning inom vården, avslutar Helena Linge. 

Ta del av ytterligare AI-satsningar vid Lunds universitet 

Fakta om Concidera Health AB

Forskningen bedrivs vid Kliniska Vetenskaper, Medicinska Fakulteten Lunds universitet, i samarbete med RISE, Climber och Region Skåne; och stöds av Vinnova och Barncancerfonden. 

Vårdprogram för överlevare har utformats av Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer. 

Concidera Health AB grundades 2018 med stöd av universitets Holdingbolag. 

Läs mer här!

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?