1515
Annons

Di avslöjar: Endast större bolag omfattas av taxonomin

Den spridda uppgiften att alla svenska noterade bolag med över 250 anställda omfattas av EU-taxonomin är fel. I stället handlar det om bolag med över 500 anställda. Det bekräftar Per Bolunds pressekreterare till Di.

Foto:Amir Nabizadeh/TT

Den så kallade EU-taxonomin införs vid årsskiftet och innebär att ett stort antal företag måste bedöma hur miljömässigt hållbar deras verksamhet är. Men vilka bolag som faktiskt måste följa taxonomin har det uppstått förvirring kring. 

Enligt uppgifter i media samt från finansbranschens företrädare är det finansiella bolag samt noterade icke finansiella bolag med minst 250 anställda som ska följa taxonomin.

Men det är fel, kan Di avslöja. I själva verket är det bara finansiella bolag samt bolag med över 500 anställda som tvingas följa taxonomin.

Uppgifterna bekräftas av Finansinspektionen, som uppger att är det kriterier i EU-direktivet NFRD (non-financial reporting directive) och inte den svenska årsredovisningslagen som styr vilka bolag som omfattas.

När Di ställer frågan till finansmarknadsminister Per Bolund bekräftar även han uppgifterna, via sin pressekreterare.

”Taxonomiförordningen hänvisar till NFRD (Non Financial Reporting Directive, EU:s direktiv för hållbarhetsrapportering), och det är därmed EU-direktivet som gäller och inte den nationella regleringen. Det betyder att det är en gräns på 500 och inte 250 som gäller”, skriver ministerns pressekreterare. 

Hade gränsen legat på 250 anställda så hade 1 700 bolag svenska berörts av de nya direktiven. Nu rör det sig endast om hundratalet bolag.

FI:s Johanna Wettergren säger att det kan handla om ett missförstånd. 

”Det är jätteviktigt att bolagen säkerställer huruvida man träffas av den här lagstiftningen eller inte. Finns det frågetecken är det viktigt att man rätar ut dem”.

Ny startup vill hjälpa företag engagera anställda i klimatarbetet

Genom att samla in data för varje anställds utsläpp av växthusgaser, kan råd ges för vad de kan förbättra. Plattformen Climate Club riktar sig till företag som vill gå i bräschen för klimatomställning och har redan lockat storkunder som Facebookägaren Meta.

Plattformen Climate Club håller koll på de anställdas utsläpp, som till exempel uppstår genom matsvinn och tjänsteresor, och ger rekommendationer om hur man kan minska sitt klimatavtryck.
Plattformen Climate Club håller koll på de anställdas utsläpp, som till exempel uppstår genom matsvinn och tjänsteresor, och ger rekommendationer om hur man kan minska sitt klimatavtryck.Foto:Mostphotos/Climate Club

Att engagera anställda i klimatarbetet, är en utmaning för många företag. Det är ett problem som startupbolaget Climate Club vill tackla.

Climate Club är en plattform som gör det möjligt att spåra ett bolags klimatutsläpp, med särskilt fokus på så kallade indirekta utsläpp eller scope 3-utsläpp. Det är de utsläpp som är inbäddade i varor och tjänster som köps in, eller utsläpp som uppstår vid till exempel tjänsteresor. Dessa utsläpp kan vara svåra för företagen att beräkna då de sker indirekt, men inom företagens värdekedja. 

Plattformen hjälper till att samla utsläppen, men ger också råd för hur de anställda kan förbättra sina utsläpp. Det kan vara allt från förändring av pendling och transport till hur mycket matavfall de gör av med.

Climate Club har nyligen tagit in 6.5 miljoner dollar från riskkapitalbolagen XYZ Venture Capital och Vestigo Ventures. det rapporterar CNBC.

Redan innan lanseringen har bolaget krokat upp namnkunniga pilotkunder, bland annat Facebooks moderbolag Meta och konsultfirman Bain.

”Genom vårt samarbete med Climate Club vill vi inspirera Meta-anställda att förstå och delta i det arbete som måste göras för att reducera scope 3 utsläpp i vår bransch”, säger Melanie Roe, talesperson för Meta, till CNBC. 

 

 

 

 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera