1515
Annons

Det enda hållbara är långsiktighet

 

Foto:Pontus Lundahl/TT

När Ericsson i fjol höjde kostnaderna för forskning och utveckling och anställde 4.000 ingenjörer var det enligt vd Börje Ekholm del i bolagets plan att “säkra upp” att bolaget inte är kvartalsdrivet – utan i stället “drivet på fem till tio år”.

Oavsett hur väl man lyckas med den ansatsen i vardagen är det en lovvärd ambition.

Om hållbarhetsarbetet ska bli på riktigt finns ingen annan lösning än att agera långsiktigt. Vilket innebär att göra det mesta möjliga – här och nu.

Frågan om när diverse insatser för ett hållbart samhälle egentligen gör störst nytta blev högaktuell när det meddelades att nationalekonomen William Nordhaus tilldelas ekonomipriset till Alfred Nobels minne. 

För en vecka sedan prisades han ”för att ha integrerat klimatförändringar i långsiktig makroekonomisk analys”, som Vetenskapsakademien uttryckte det.

Enligt hans modell, Dice, balanseras kostnader och nytta bäst vid 3–3,5 graders uppvärmning. 

I en intervju med ”Vetandets värld” i Sveriges Radio säger han att resultaten är osäkra, men att skadorna som ett varmare klimat uppskattas ge upphov till inte motiverar utsläppsminskningar för att begränsa temperaturhöjningen ytterligare – eftersom sådana skulle riskera att skicka världsekonomin in i en allvarlig nedgång.

Kostnaderna för åtgärder kommer genom ny teknik att sjunka i framtiden, poängterar han.

Kritikerna har varit åtskilliga. Ett av de mest centrala argumenten är de stora osäkerheter som råder framåt. Inte minst FN:s klimatpanel poängterar att vi med en uppvärmning över 2 grader riskerar så kallade tröskeleffekter, med en skenande temperatur. 

Var prislappen landar i ett sådant scenario kan ingen matematisk modell i världen ge svar på.

Helst ska vi inte överstiga 1,5 grader, enligt så gott som eniga klimatforskare. Och för att ha en rimlig chans måste utsläppen vända nedåt inom ett par år för att sedan halveras varje decennium.

Det är en tidsrymd som tvivelsutan går att räkna i kvartal, och som säger oss att varje kvartal spelar roll – större än vi nog vill inse.

Ingen, inte heller noterade bolag drivna av vinst, har i dag råd att slänga bort värdefulla månader på att primärt tillfredsställa kortsiktiga aktieägare.

Klimatfrågan går att reducera till ekonomiska spörsmål, men inte utan stora osäkerheter. Och om vi i stället tänker på den i etiska termer – blir då inte svaret på hur vi bör förhålla oss ganska enkelt? 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?