1515
Annons

De slänger ut tungmetallerna från kemin – ”det kommer att gå snabbt”

Ny kemi med hjälp av uråldriga processer. Genom att kunna rikta naturens snillrikhet siktar Svenska Enginzyme på att göra den jättelika kemiindustrin grönare – och mer effektiv. Kommersiell produktion planeras till nästa år. 

”Vi ser egentligen ingen ände på hur stort det här bolaget kan bli”, säger Patrik Sobocki på Industrifonden som har investerat i bolaget.

Enginzymes medgrundare och vd Karim Engelmark Cassimjee.
Enginzymes medgrundare och vd Karim Engelmark Cassimjee.Foto:Joey Abrait
Thomas Baumgarten, forskare på Enginzyme, hanterar varsamt enzymerna.
Thomas Baumgarten, forskare på Enginzyme, hanterar varsamt enzymerna.Foto:Joey Abrait

Skyddande glasögon men inget mer är vad som krävs för att komma nära det pulver som svenska Enginzyme hoppas ska omdana hela kemiindustrin.

”Jag tror inte att folk i allmänhet förstår hur stor kemiindustrin är eller att nästan allt de använder i sin vardag kommer från en jättefabrik i Tyskland”, säger medgrundaren och vd:n Karim Engelmark Cassimjee när Di besöker bolagets huvudkontor och labb på Karolinska institutet i Stockholm.

”Det är alltifrån färgen på husen här utanför eller i kläderna som vi har på oss, till ingredienserna i schampot jag tvättade håret med imorse”, fortsätter han.

Decennier av förfining har gjort branschens metoder ytterst effektiva men också i skriande behov av en grön omstöpning, konstaterar han. De bygger ofta på att fossila startmaterial omvandlas med hjälp av tungmetaller som katalysatorer under högt tryck och höga temperaturer. Till det ska läggas restprodukterna som bildas.

”I framtiden kommer vi att se tillbaka och skaka på huvudet åt att vi en gång i tiden behövde gruvdrift för att ta fram värktabletter”, säger han.

När då?
”Det är ett kontroversiellt påstående, men jag tror att det kommer att gå snabbt. Om 20 år kommer tungmetallerna att ha fasats ut.”

Hans vision är att enzymer som hämtas från bakterier då ska användas i framställningen av alltifrån matoljor till plaster, läkemedel och bränslen. Istället för tungmetaller använder sig naturen av enzymer, det vill säga proteiner som finns i allt levande, för att ta fram en myriad av molekyler från enkla ingredienser.

”Naturens kemi är mer avancerad än den vi människor har uppfunnit. Nyckeln för oss är att använda naturens enzymer på ett sätt som fungerar effektivt i kemiska fabriker”, säger han.

Det som gör Enginzymes lösning unik jämfört med andra bolag inom syntetisk biologi är, enligt Karim Engelmark Cassimjee, att den bildligt talat plockar russinen ur kakan. De skippar cellerna och använder bara enzymer i den kemiska omvandlingen.

”Det är vår styrka eftersom det för de flesta kemiprocesser kostar för mycket att hålla celler levande och att rena produkterna”, säger han.

Det är här Enginzymes patenterade pulver, som för det otränade ögat närmast beter sig som en vätska, kommer in i bilden. Att enzymerna kan tas ur sina celler och bindas vid ett stabilt material och samtidigt bibehålla sin funktion öppnar för hantering av kemister i olika industriella tillämpningar.

Pulvret med enzymer som Enginzyme ser som nyckeln till en kemiteknisk revolution.
Pulvret med enzymer som Enginzyme ser som nyckeln till en kemiteknisk revolution.Foto:Joey Abrait

Hittills har bolaget genomfört pilotprojekt kring bland annat matoljor, hudvårdande ämnen och lågkalorisocker. Vd:ns övertygelse är att industrin kommer att ta till sig av enzymmetoden inte främst för att den är mer hållbar, utan för att den även blir billigare:

”Branschen är redan otroligt effektiv i dag efter all utveckling, och produkterna den får ut är billiga trots användningen av tungmetaller och energi. Men vi tror att enzymer kan bli ännu mer effektiva eftersom de har tagits fram av evolutionen under miljarder år.”

Enginzyme som är sprunget ur forskning vid KTH och Stockholms Universitet har tagit in nära 150 miljoner kronor i riskkapital från bland annat Industrifonden och SEB Greentech. Nyligen utsågs bolaget till en av världens 100 teknologipionjärer av World Economic Forum. Siktet är nu inställt på att bevisa för en konservativ bransch att bolaget kan tillverka kommersiella produkter i stor skala. Det är en både marknadsmässig och teknisk utmaning.

”Tekniken behöver demonstreras i kommersiell användning och bevisas vad gäller skala och kostnad. Det kommer att kräva investeringar i produktutveckling och marknadsföring. Det är vad vi just nu arbetar med”, säger han.

Dagens omkring 40 anställda ska bli över 100 inom något eller några år. Hittills har tillväxten skett med riskkapital och Karim Engelmark Cassimjee räknar med att det kommer att behövas mer av den varan.

”Det går inte att bygga upp den här affären utan riskkapital. Jag förstår att branschen i inte vill investera i tidig teknik. Hade jag varit chef på ett stort kemibolag hade jag inte heller satsat nytt i första läget”, säger han.

Planen är att tillsammans med en partner inleda kommersiell produktion 2022. Vilken kund eller produkt det rör sig om kan Enginzyme-vd:n inte berätta. Men det handlar inte om att sälja själva pulvret eller att bygga fabriker, utan om att tillhandahålla en process som kan gå in i befintliga fabriker.

”I labbet tillverkar vi saker i milligramskala, men med uppskalning syftar vi på tillverkning i tusentals ton. Det handlar alltså om stora volymer och inte om den skala man kanske oftast tänker på i samband med bioteknik”, säger han.

Karim Engelmark Cassimjee, vd på Enginzyme, och Annette Egerström, forskningsassistent som förbereder ett experiment.
Karim Engelmark Cassimjee, vd på Enginzyme, och Annette Egerström, forskningsassistent som förbereder ett experiment.Foto:Joey Abrait

Patrik Sobocki, som leder deeptechinvesteringar på Industrifonden, har höga förhoppningar på det svenska portföljbolaget.

”Det som kittlar oss är giftermålet mellan biologi, avancerad materialteknik och datavetenskap, en stark forskningsbas och en plattformsteknik som inte bara riktas mot en specifik tillämpning utan har potential att bryta in i stora delar av den globala kemiindustrin”, säger han.

Inom högvolymsprodukter som plaster kommer det att ta tid och mycket kapital för Enginzyme att göra ett avtryck. Men vägen dit är framkomlig, bedömer han.

”I mångas öron kan det låta som drömmar. Men med rätt förutsättningar kan de ta sig i in i flertalet högvolymssegment. Vi ser egentligen ingen ände på hur stort det här bolaget kan bli. Sedan kommer det att finnas oerhört många utmaningar på vägen vad gäller att attrahera spetskompetens, kapital och i att på smartaste sätt kommersialisera produkten globalt”, säger han.

Karim Engelmark Cassimjee, vd för och medgrundare av Enginzyme
Karim Engelmark Cassimjee, vd för och medgrundare av EnginzymeFoto:Joey Abrait

När Karim Engelmark Cassimjee blickar framåt ser han inte den största potentialen i att ersätta äldre och miljöskadliga tillverkningsprocesser – utan i möjligheterna att ta fram helt nya material och produkter som grön cement och nya plaster.

”Det ligger längre fram i tiden men där ser jag den stora vinsten med syntetisk biologi. I dag använder kemiindustrin fossila startmaterial. Men det är en begränsning. Det är exempelvis inget som säger att dagens plast är den bästa. Med enzymer kommer nya produkter som inte är begränsade av den fossila världen”, säger han.

Prenumerera på nyhetsbrevet Hållbart näringsliv här

 

 

 

Matsvinnsbolaget vill musta dina äpplen i höst

Rscued slår ihop sig med Ica och lokala idrottsföreningar runt om i landet för att ta hand om överblivna trädgårdsäpplen. Det innebär nya terränger för matsvinnsbolaget som fått fart på tillväxten igen.  

Rscued är mest kända för sina smoothies och juicer. Bolaget gör även chips, jord och rödbetshummus.
Rscued är mest kända för sina smoothies och juicer. Bolaget gör även chips, jord och rödbetshummus.Foto:Nathalie Blixt

Initiativet provades redan under förra året men kommer att skalas upp i år. På 13 orter i Göteborg, Stockholm och Skåne kommer trädgårdsägare kunna registrera sig på Rscueds app för att få äppelträdens överblivna frukter hämtade under hösten.

”Jag har funderat länge över hur man kan ta hand om privatpersoners äpplen. Det är hundratusentals ton som ruttnar bort varje höst. Så jag ringde Ica-stiftelsen med idén och de kopplade ihop mig med organisationen Städa Sverige som engagerar ungdomar och föreningar med att samla skräp. Det var så det började”, säger Rscueds vd Truls Christenson.

Trädgårdsägare kan även välja att själva lämna in äpplena. Annars är det de lokala idrottsföreningarna kopplade till Städa Sverige som kommer att sköta insamlingen. Föreningarna kommer att få in 20.000 kronor för fyra halvdagars arbete från den lokala Ica-butiken och Ica Stiftelsen samt 1 krona per kilo äpplen från Rscued. Insamlingen sker varannan söndag med start 21 augusti.

Läs mer: Produktutveckling i raketfart – tillväxtmaskinen täljer guld på matsvinnet 

Målsättningen är att samla in minst 15 ton äpplen i höst som Rscued sedan mustar och säljer i Ica-butiken på den orten där de plockades. 

”Det är svårt att förutse hur mycket vi kommer att få in. Vi sätter 15-20 ton som en basnivå men det kan bli mycket mer”, säger Truls Christenson som vill att det ska bli ett område som växer till nästa år.

”Var det än finns en Ica-butik och en idrottsförening kan vi göra det här. Nu fokuserar vi på de 13 orterna som finns men vi tar emot intresseanmälningar till nästa år.”

Både användandet av en app och att samla in frukt från privatpersoner är nya områden för Rscued som hade ett hack i tillväxtkurvan i fjol. Efter att ha ökat omsättningen med nära 500 procent mellan 2017 och 2020, då bolaget slutade upp med 24 miljoner kronor, var det knappt någon tillväxt i fjol. Men i år har det börjat röra på sig igen och Rscued är på väg mot en omsättning på 35 Mkr.

”Efter en knackig start i januari och februari har vi haft ett fantastiskt halvår. Vi vet att vi kan vara lönsamma men vi satsar på att bygga en grund för fortsatt expansion med nya lokaler, maskiner och en ny fabrik. Fokus ligger fortsatt på Sverige men nästa år börjar vi planera för en utlandsexpansion”, säger Truls Christenson.

Prenumerera på Hållbart näringslivs nyhetsbrev 

Följ oss på Twitter 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera