1515
Annons

De ska krossa patriarkatet på banken

Hos de fyra svenska storbankerna är andelen kvinnor på koncernledningsnivå mellan 20 och 36 procent. I Di:s enkät svarar Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank på hur de arbetar för att få en jämnare könsfördelning.

Åsa Nilsson Billme (Nordea), Mare Heinluht (Swedbank), Maria Hamstedt (SEB) och Sandra Åkerfors (Handelsbanken).
Åsa Nilsson Billme (Nordea), Mare Heinluht (Swedbank), Maria Hamstedt (SEB) och Sandra Åkerfors (Handelsbanken).

 

Maria Hamstedt, mångfaldschef på SEB SEB A +1,08% Dagens utveckling

Hur arbetar ni med jämställdhetsfrågor?
”Vi ser rekryteringstillfället som en chans att ta beslut som gör skillnad. Vid rekryteringar till seniora roller ska slutkandidaterna vara representerade från båda könen och vi har ett system som innebär att intervjuerna hålls av personer med olika erfarenheter och bakgrunder”.

Vilka är era största utmaningar?
”Det är vi människor. I de flesta diskussioner så är vi i mångt och mycket eniga om vad vi vill uppnå, men hur det ska göras är det betydligt mer diskussioner om.”

Varför fångas inte fler kvinnor upp till ”högre positioner?
”Traditionellt sett har det varit fler män än kvinnor inom finansbranschen, framför allt när det kommer till positioner högre upp i företaget. Vi ser ungefär ut som den traditionella kurvan. Den utvecklingen behöver vi jobba med och bryta. Gamla traditioner som påverkar oss omedvetet”, säger Maria Hamstedt.

 

Sandra Åkerfors chef för rekrytering och mångfald på Handelsbanken

Hur arbetar ni med jämställdhetsfrågor?
”Vi har riktlinjer för hela koncernen med mål och fokusfrågor för jämställdhet och mångfald. Nyckeln är ett ständigt fokus på frågorna och en god dialog mellan chef och medarbetare. Vi behöver hela tiden utbilda oss och öka medvetenheten. Helt enkelt sätta på oss rätt glasögon så att vi kan se när vi omedvetet agerar ojämställt.” 

Vilka är era största utmaningar?
”Största risken för oss i Sverige är att nöja sig med det vi hittills har uppnått, då tappar vi fokus, och det får vi aldrig göra på den här frågan” 

Varför fångas inte fler kvinnor upp till ”högre positioner?
”Det finns ingen medveten ovilja till att låta kvinnor inta högre chefspositioner. Det gäller att hela tiden fortsätta jobba för en aktiv chefsförsörjning inom alla nivåer. Vi försöker ta reda på vilka förutsättningar som passar människors liv och livssituation, istället för att utgå från de normer som finns”.

 

 

Mare Heinluht, jobbar med chefsutveckling och mångfaldsfrågor på Swedbank

Hur arbetar ni med jämställdhetsfrågor?
”Vi arbetar mycket med att ha jämställda löner och för att hitta sätt att jobba mot att bli, och fortsätta vara, jämställda. Vi vill integrera principerna om jämställdhet i varje process så att det får fäste i företaget. Det går inte att lösa jämställdhetsgapet på artificiell väg, det måste gå genom människorna som fattar besluten”

Vilka är era största utmaningar?
”Den mänskliga faktorn är vår största utmaning. Människor gör misstag och tar beslut baserat på inlärda beteendemönster och fördomar. Det enda vi kan göra är att utbilda och skapa medvetenhet”.

Varför fångas inte fler kvinnor upp till ”högre positioner”?
”Det finns många kvinnor inom branschen, det gäller att fånga upp dem. Löneskillnaden mellan könen är ett ständigt problem inom finansmarknaden, och det är svårt att få en förändring där om vi enbart fokuserar på att få fler kvinnor till toppen men inte adresserar problematiken med lönegapet i andra positioner”

 

 

Åsa Nilsson Billme, mångfaldschef på Nordea

Hur arbetar ni med jämställdhetsfrågor?
”Vi har som krav i rekryteringsprocesserna att båda könen ska vara representerade i sluturvalet och har fokus på jämställdhet och mångfald när vi rekryterar nyutexaminerade. Tre representanter från koncernledningen sitter också i vår mångfaldskommitté. Vår ambition är att ha minst 40 procent av underrepresenterat kön på alla nivåer i organisationen.”

Vilka är era största utmaningar?
”Vi behöver arbeta med att attrahera en bred mångfald till att vilja arbeta hos oss. Normer, omedvetna fördomar och hur väl vi använder våra verktyg för inkludering kan också påverka. Det är många saker som samverkar och som vi måste ha i åtanke i vårt löpande arbete.”

Varför fångas inte fler kvinnor upp till ”högre positioner?
”Nordea har samma strukturella utmaningar som vi kan se i samhället, något vi löpande arbetar med. Vi arbetar strukturerat för att främja jämställdhet i hela organisationen med flera initiativ.”

Skenande priser gör ekologiskt relativt billigare

Flera ekologiska varor har inte ökat lika mycket i pris som konventionella. Därmed har skillnaderna mellan livsmedelskategorierna minskat. En faktor är att ekobönder ofta producerar eget foder vilket räddar dem undan dyrare importerade motsvarigheter, enligt intresseorganisationen Ekologiska Lantbrukarna.

Försäljningen av konventionella mejeriprodukter ökade med 7,1 procent medan de ekologiska minskade med 5,1 procent.
Försäljningen av konventionella mejeriprodukter ökade med 7,1 procent medan de ekologiska minskade med 5,1 procent.Foto:Fredrik Sandberg/TT
Konsumenterna köper mindre ekologiskt trots att skillnaderna minskat.
Konsumenterna köper mindre ekologiskt trots att skillnaderna minskat.Foto:Andreas Hillergren/TT
Linser en populär vara.Foto:Amanda Lindgren, Amanda Lindgren (Di)

Stigande livsmedelspriser har varit ett hett ämne under hela året. Så sent som i juli uppgick prisökningen på 13,5 procent, enligt branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel. Men det finns en kategori av livsmedel där priserna inte stuckit i väg i lika rask takt. Under det andra kvartalet 2022 minskade prisskillnaderna mellan flera ekologiska livsmedel, som nötfärs, havregryn och vetemjöl, och deras konventionella motsvarigheter.

Prisskillnaden för exempelvis lammfärs är runt tre kronor mindre per kilogram jämfört med 2021. Det visar en ny rapport från Ekologiska Lantbrukarna. 

För en del produkter, exempelvis kyckling, har prisskillnaderna ökat. Men Ekologiska Lantbrukarna ser ändå en generell trend som tillskrivs en större resistens mot inflation bland producenterna.

”Ekobönder producerar i högre utsträckning fodret till gårdens djur själva”, säger Ida Lind, hållbarhetsexpert på Ekologiska Lantbrukarna i ett pressmeddelande.

”De är helt enkelt lite mer självförsörjande, vilket gör att de flesta påverkas mindre av höga priser på importerat foder och konstgödsel”, fortsätter hon.

Konsumenterna har däremot valt att handla mer konventionellt till följd av de ökande matpriserna. Exempelvis ökade försäljningen av konventionella mejeriprodukter med 7,1 procent medan de ekologiska minskade med 5,1 procent jämfört med samma kvartal 2021.

Totalt sätt minskade försäljningsvolymerna för ekologiska livsmedel med mellan 5 och 10 procent under det andra kvartalet. Intäkterna minskade däremot bara med 1,5 procent i och med de stigande priserna. 

Prenumerera på Hållbart näringslivs nyhetsbrev och följ oss på Twitter.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera