1515
Annons

De letar snillebolag att lägga miljarder på

Uppstartsbolag med innovativa lösningar på bland annat klimatkrisen är ett allt hetare investeringsområde. Hittills har det varit brist på kapital till sådana så kallade impact-investeringar, men nu är det på väg att vända. Det visar Di:s genomgång av marknaden.

Näringslivsprofilen Elisabeth Thand Ringqvist samlar kapital till den nystartade riskkapitalfonden Edge Venture Capital. Heidi Lindvall, till höger, är en av tre grundare till den klimatinriktade impact-fonden Pale Blue Dot.
Näringslivsprofilen Elisabeth Thand Ringqvist samlar kapital till den nystartade riskkapitalfonden Edge Venture Capital. Heidi Lindvall, till höger, är en av tre grundare till den klimatinriktade impact-fonden Pale Blue Dot.Foto:Evelina Carborn/Anna Hållams

Impact-investeringar omnämndes redan 2019 av Bloomberg som ett av de hetaste områdena på Wall Street. Det handlar om investeringar i företag som ska ge både ekonomisk avkastning och samtidigt skapa positiva samhällseffekter genom att bidra med lösningar på ett eller flera av de 17 FN-målen i Agenda 2030.

Hittills har den svenska marknaden för impact-investeringar dominerats av Klarna-grundaren Niklas Adalberths riskkapitalfond Norrsken VC, som samlat ihop en miljard kronor till investeringar i så kallade impact-bolag.

Men Dagens industris genomgång visar att det nu finns betydligt mer kapital än så att tillgå för uppstartsbolag med impact-fokus. Enbart under pandemiåret 2020 tillkom ytterligare en miljard kronor genom flera nya initiativ.

Fler riskkapitalfonder är dessutom i uppstartsfasen. Just nu samlar nystartade Edge Venture Capital in kapital från investerare med sikte på att i början av året stänga en fond på 800 miljoner kronor. En av medgrundarna är näringslivsprofilen Elisabeth Thand Ringqvist, tidigare vd för Företagarna och ordförande i Svenska riskkapitalföreningen.

”Fonden ska investera i teknik som stöder ett eller flera av FN-målen, exempelvis genom att hjälpa tillverkare att ställa om sin produktion. Det kan vara en mjukvara som minskar utsläpp eller effektiviserar processer”, säger hon.

Hon upplever att det just nu sker en snabb förflyttning bland investerarna från en mer passiv hållning inom hållbarhetsområdet, där det hittills främst handlat om att sålla bort de bolag som ”skitar ner” mest, till att nu hitta och investera i de bolag som skapar nya lösningar på hållbarhetsproblemen.

”Att alla bolag av en viss storlek måste ha en hållbarhetsrapport betyder ju inte att de har en positiv impact. Oljebolagen har bland de finaste hållbarhetsrapporterna. Men de stora investerarna börjar nu flytta sig, eftersom de vet att tillgångar som inte ger positiva effekter kommer att tappa i värde”, säger Elisabeth Thand Ringqvist.

Erik Brandberg på Gullspång invest menar att det inte finns någon motsättning mellan att skapa impact och att skapa lönsamma bolag.
Erik Brandberg på Gullspång invest menar att det inte finns någon motsättning mellan att skapa impact och att skapa lönsamma bolag.Foto:Jesper Frisk

Medan riskkapitalfonder som Edge Capital och Norrsken investerar inom flera olika hållbarhetsområden har andra valt att nischa sig på ett specifikt mål – klimatet. En av dem är entreprenören Hampus Jakobsson, som för tio år sedan sålde Malmöbolaget TAT – The Astonishing Tribe till Blackberry.

I somras lanserade han den klimatinriktade impact-fonden Pale Blue Dot, som hittills fått in en halv miljard kronor, huvudsakligen från internationella investerare som Skype-grundaren Niklas Zennströms Atomico och H&M-familjen Perssons Ramsbury Invest.

”Det är flera krafter som samverkar och gör att investeringar i ”climate tech” kommer att vara ett väldigt stort område. Dels på grund av alla regleringar som ändras, men även eftersom företag satt egna mål för att bli koldioxidneutrala inom den närmaste framtiden, samtidigt som konsumenter aktivt letar efter gröna alternativ och försöker göra klimatpositiva val. Dessutom har vi en massa entreprenörer som tidigare byggt techbolag och som nu vill fokusera på klimatet”, säger Heidi Lindvall, en av tre medgrundare av Pale Blue Dot.

Läs mer: Tunga investerare lägger halv miljard i it-profilens unika klimatfond 

En annan kategori är förmögna familjer som börjat investera i impact-bolag. Bland exemplen finns familjen Brandberg, som blev mångmiljardärer efter Canons uppköp av Axis, och nu investerar via sitt privata bolag Gullspång Invest. Ytterligare ett exempel är Leksell Social Ventures, som har 100 miljoner kronor att investera i sektorn.

”Det som hänt de senaste fem åren är att investerarkollektivet insett att det inte finns någon motsättning mellan att skapa impact och att skapa lönsamma bolag. Kapitalet börjar styras över till mer hållbara bolag - inte minst för att risken är lägre i ett bolag med en hållbar affärsidé. Vi investerar i bolag som gör något fundamentalt bättre än det rådande paradigmet och på så sätt både skapar meningsfullt värde och agerar som positiv kraft i omställningen av hela systemet”, säger Erik Brandberg.

Han nämner havredrycksbolaget Oatly, ett av bolagen i Gullspång Invests portfölj, som exempel på hur ett uppstickarbolag kan tvinga en hel industri att ställa om.

 

 

Svenska bolagen som kan lyftas av Bidens klimatpaket: ”Det stärker såklart”

Ett historiskt klimatpaket har passerat den amerikanska senaten. Något som är goda besked för flera svenska aktörer.  

”Det är klart positivt utifrån svenska företags perspektiv”, säger Business Swedens regionchef Tobias Glitterstam. 

Josefin Johansson, hållbarhetsanalytiker på Handelsbanken (t. v.) och Lingyi Lu, hållbarhetschef på Söderberg & Partners (t. h.) kommenterar Bidens klimatpaket.
Josefin Johansson, hållbarhetsanalytiker på Handelsbanken (t. v.) och Lingyi Lu, hållbarhetschef på Söderberg & Partners (t. h.) kommenterar Bidens klimatpaket.Foto:Handelsbanken, Evan Vucci, Ola Hedin

Efter ett par turer fram och tillbaka fick Bidenadministrationen under natten till måndag ett klimatpaket igenom den amerikanska senaten. I och med att ett avtal slutits med den tidigare motvilliga senatorn Joe Manchin fick demokraterna ihop rösterna som krävdes.

Kompromisserna, som bland annat väntas innebära nya oljeborrningstillstånd och naturgasledningar, har fått kritik för att vattna ur paketet. Men det är ändå en historisk satsning, enligt Söderberg & Partners hållbarhetschef Lingyi Lu. 

”Med paketet kommer USA kunna nå sina klimatmål och minska sina utsläpp med 40 procent fram till 2030 (jämfört med nivåerna 2005, reds anm). Men det är också symboliskt viktigt. Det skickar signaler när en stormakt och storutsläppare visar att det menar allvar med sitt klimatåtagande”, säger hon. 

Paketet, med namnet ”Inflation Reduction Act”, är på 369 miljarder dollar, motsvarande 3.750 miljarder kronor, där det mesta är klimatfokuserat. Det handlar bland annat om skattelättnader, eller så kallade skattekrediter, riktat till aktörer inom förnybar energi. 

Det finns även stöd för att skynda på omställningen till elektrifierade transporter. Bland annat kommer konsumenter kunna få skattelättnader vid köp av elbilar.

”Det är klart att svenska bolag har lösningar som direkt adresserar problemen som ska tacklas. Inom transporterna har vi stora aktörer som Volvo, men även mindre teknikbolag som Einride och Volta Trucks. Även bolag med batterilösningar såsom Northvolt och Polarium kan dra fördel av satsningarna”, säger Tobias Glitterstam på Business Sweden.

Han menar att klimatpaketet både direkt och indirekt får en positiv påverkan på alla svenska verksamheter i USA.

”Det som förenar alla svenska bolag utomlands är att vi är väldigt proaktiva i den gröna omställningen. Det blir helt enkelt ett större fokus på det vi är allra starkast inom. Och det stärker såklart stora aktörer som H&M och Ikea likasom mindre spelare”, säger han.

Handelsbankens hållbarhetsanalytiker Josefin Johansson lyfter fram två bolag med tydlig exponering mot den Nordamerikanska marknaden som potentiella vinnare.

”Aktörer som är längre ned i värdekedjan och levererar till sektorerna som träffas kommer nog att uppleva en ökad efterfrågan. Ett exempel är aluminiumbolaget Gränges som har mer än hälften av sin försäljning i Nord- och sydamerika. De har pratat mycket om sin tillväxtpotential inom försäljning till el- och hybridbilar”, säger hon och fortsätter:

”Infrastrukturen för elbilar är något som kommer att byggas ut och ABB lyfts ofta fram vad gäller den typen av teknik och system.”

För att kunna ta del av skattelättnaderna kommer det däremot att finnas ett antal krav som kan komma att göra det tuffare för svenska bolag jämfört med deras amerikanska konkurrenter. 

”I det finstilta i förslaget kommer det att stå att de federala investeringarna primärt ska komma amerikanska bolag till handa. Specifikt så kommer det att förväntas en hög grad av tillverkning och slutmontering i USA samt en stor andel av leverantörer och inköp i USA”, säger Tobias Glitterstam.   

En viktig del i akten är att det ger aktörer inom bland annat vind- och solkraft mer långsiktiga förutsättningar än tidigare. De förslagna skattelättnaderna ska gälla i upp till tio år, något som väntas underlätta stora investeringsbeslut. 

Förslaget ska på fredag behandlas av representanthuset och sedan signeras av presidenten för att träda i kraft.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera