1515
Annons

De går samman för att pressa leverantörerna

Att redovisa sina utsläpp är svårt, men lättare om man gör det tillsammans. Genom Stica arbetar ett 40-tal svenska modebolag tillsammans – och nu lovar man att trappa upp målsättningen ytterligare. 

Swedish Textile Initiative for Climate Action – Stica – arbetar sedan ett år tillbaka med att utveckla medlemmarnas redovisning av utsläpp. I en arbetsgrupp ägnar man sig enbart åt klimatberäkning och datainsamling. 

Fredrika Klarén är hållbarhetschef på Kapp-Ahl, ett av de bolag som initierade Stica. 

Varför är det lättare att hjälpas åt än att alla bolag kör sitt eget race?

”På Kapp-Ahl har vi gjort klimatberäkningar sedan 2015 och vi har verkligen lärt oss att den största delen av våra utsläpp ligger i leverantörskedjan. Vi kan aldrig ställa om alla energikällor i leverantörskedjan – att gå från kol och olja till förnybar energi i fabrikerna – om industrin inte gör det tillsammans”, säger Fredrika Klarén. 

För att klara av att ta kontroll över de aktiviteter som påverkar klimatet håller gruppen nu på att ta fram en metodik över hur moderbolagen ska rapportera enligt GHG-protokollet.

”Tillsammans beslutar vi om vilka avgränsningar vi ska göra och vilka områden som är viktiga att ha med i klimatberäkningen. Vi försöker också att hitta ett bra verktyg för klimatberäkning som alla bolag – stora som små – ska kunna använda sig av. Vi utgår från att man kan behöva göra klimatberäkningar på olika sätt beroende på vilka resurser man har. Men det ska alltid göras enligt en metod som är förankrad i GHG-protokollet och förankrad i Science Based Targets initiativ.”

Vilken effekt tror du att det här kommer att få i leverantörskedjorna, som ju ofta ligger utanför Sveriges gränser?

”Det är där vi hoppas få den stora effekten. Jag hoppas att vi ska kunna identifiera best practises, att vi ska kunna hitta och dela med oss av lösningar som har funkat i våra olika leverantörskedjor så att andra brand snabbt kan implementera dem.”

Bolagen i Stica har som målsättning att minska utsläppen med 30 procent till 2030, vilket inte räcker om vi ska klara 1,5-gradersmålet. Hur ser du på det?

”Som medlem i Stica måste man signa upp sig för 1,5-gradersmålet. Under året som vi jobbat med det här har det kommit fram att 30 procent inte räcker. Vi diskuterar detta nu. Det övergripande åtagandet är 1,5-gradersmålet”, säger Fredrika Klarén. 

MQ är ett av de bolag som anslutit sig till Stica och jobbar med klimatbesparande åtgärder i värdekedjan. Hållbarhetschef Petra Pettersson säger att samarbetet underlättar arbetet med att redovisa klimatpåverkan betydligt. Enligt henne finns en risk för att bolag avstår att rapportera sina utsläppssiffror av rädsla för att göra fel.

”Det är svårt för mindre och medelstora företag att hitta strukturer och känna trovärdighet i sina siffror. Man blir rädd att redovisa något som är väldigt svårt. Det beror på avgränsningar och hur man mäter och hur man lägger upp det. Vi är tacksamma för det här initiativet som knutit experter till sig med mål att få en gemensam samsyn inom branschen.”


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?