Annons

Därför har ”Brasiliens Trump” rätt om Norge

”Norge, är inte det landet som dödar valar uppe vid Nordpolen? Och som producerar olja? Det är inte alls en förebild för oss.”

Brasiliens högernationalistiska president Jair Bolsonaro var uppenbart irriterad när han kommenterade norrmännens beslut att dra in stödet för en hållbar utveckling av Amazonas.

Men nog är det lätt att ge honom rätt?

Jair Bolsonaro
Jair BolsonaroFoto:Eraldo Peres

Och här skulle jag kunna välja en vinkel som går på tvärs med all annan rapportering, men att med stöd av Jair Bolsonaro racka ned på norska tillkortakommanden känns inte bra i magen.

Efter att ha tagit del av artiklar, pratat med forskare och låtit gammal som ny kunskap sjunka in går det bara att konstatera: fokus måste ligga på det faktum att bränderna i Amazonas påverkar oss alla.

Sedan ”Brasiliens Trump” tillträdde har takten på avverkningen i Amazonas ökat explosionsartat – något som slår hårt mot biologisk mångfald och riskerar att påverka vattencykler såväl regionalt som globalt.

Enligt en grupp brasilianska forskare kan Jair Bolsonaros politik därtill komma att äta upp omkring en femtedel av den koldioxidbudget som återstår för 1,5-gradersmålet.

Skövlingen gör att vi med rask takt närmar oss en brytpunkt där regnskogen omvandlas till savann.

En brasiliansk forskare som jag talar med uttrycker sorg och kallar presidenten för ”en väldigt farlig man”. Jair Bolsonaro bär utan tvekan ett mycket stort ansvar – och förtjänar genom sitt agerande de största av rubriker.

Men skulden är inte bara hans. För det är inte så att vi i vårt hörn av världen har gjort vår läxa.

En stor del av det kött som vi svenskar äter har sitt ursprung i Brasilien, vilket självklart spelar roll för det som sker på andra sidan Atlanten. Och inte heller är vi några förebilder när det kommer till frågan om utsläpp.

Vilket för övrigt också kan sägas om Norge – landet som pumpar upp olja som om ingen morgondag fanns. Ett faktum som knappast blir mindre relevant bara för att Jair Bolsonaro påminner om det.

Att härifrån dra en parallell till individnivå kan tyckas långsökt, men är nog inte helt galet. För precis som stater och politiker gärna skyller på varandra, är vi ganska snabba med att döma grannen som gör något som inte faller oss i smaken.

Och då kan det vara värt att ha i bakhuvudet att det inte är graden av miljömedvetenhet och goda ord som avgör hur stora dina utsläpp är – utan hur hög inkomst du har.

När David Andersson, konsumtionsforskare vid Göteborgs universitet, studerade vilka faktorer som främst påverkar människors klimatpåverkan fann han att en årlig inkomst på 40.000 kronor under genomsnittet ger utsläpp som ligger 2 ton under medelsvenskens. 

Tjänar du däremot 40.000 kronor över snittet släpper du sannolikt ut 2 ton över snittet.

Skillnaden mellan de personer som definieras som höginkomsttagare och de som definieras som låginkomsttagare ligger alltså kring 4 ton. Vilket inte är så lite med tanke på att snittsvensken, när konsumtionen räknas in, har ett avtryck på 10 ton.

Hur stor är då skillnaden mellan dem som anser sig vara miljömedvetna och dem som inte bryr sig särdeles? Då andra faktorer räknats bort stannar denna vid 400 kilo.

”Vår forskning indikerar att vår attityd till miljön inte har så stor effekt på vårt beteende. Sociala normer verkar ha större påverkan”, säger David Andersson.

Det är så lätt att – som land och som individ – peka finger och tro sig vara lite bättre, lite godare, lite mindre dålig för planeten.

Men då tenderar vi att glömma det som ligger just under den där så medvetna ytan. Som att vi pumpar upp olja. Eller hur vi varje månad den 25:e hittar uppenbart oundgänglig konsumtion att bränna både pengar och koldioxid på.

Detta är en krönika av en fristående kolumnist. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Innehåll från MyntAnnons

Löser kvittokrånglet med helhetstjänst – ”Särskilt viktigt i besparingstider”

Spårlöst försvunna kvitton, oklara köp på företagskortet och utlägg som ligger och dammar är en administrativ mardröm på många företag. Genom en heltäckande företagslösning vill det svenska fintechbolaget röja upp i oredan.

Nyfiken på Mynt? Besök mynt.com för mer information.

Hos dagens företagare finns en förväntan kring hur saker ska fungera – och vad man egentligen ska lägga sin tid på. Manuell administration, pappersarbete och krångliga verktyg är några saker som borde tillhöra historien. Det som efterfrågas är istället enkla verktyg som ger kontroll och som hjälper företaget att lyckas, menar Baltsar Sahlin som är VD och grundare av fintechbolaget Mynt.

Bolagets helhetslösning innefattar ett SaaS-verktyg (​​Software-as-a-service, eller mjukvara som en tjänst) för administration och analys, en mobilapp för användaren och fysiska eller virtuella företagskort. När en medarbetare har betalat med sitt personliga kort, som även kan ha en individuell köpgräns, skickas kvittot automatiskt till bokföringssystemet.

– Det är tidskrävande att jaga kvitton och hantera utlägg. Många anställda vill heller inte ligga ute med pengar för företaget. Dels tar det ofta ett tag innan de får tillbaka den summa de har lagt ut, och dels finns det en risk att kvittona försvinner eller förstörs, säger Baltsar Sahlin.

Integrationer och ekonomisk översikt

Kortanvändaren gör ett köp och fotar kvittot direkt i mobilen. På så sätt försvinner krångliga utläggsrapporter och processen blir istället gjord på ett effektivt sätt.

Verktyget innefattar direktintegrationer med flera av marknadens ledande bokföringssystem. Integrationen med bokföringssystemet gör kvitto- och utläggshantering enkel för användaren, och ger full ekonomisk översikt i realtid.

– Man kan i realtid se hur mycket pengar som går åt till exempelvis resor och luncher. Det betyder att man får bra koll på hur mycket man spenderar varje månad – vilket är särskilt viktigt i besparingstider, säger Baltsar Sahlin.

Nyfiken på Mynt? Besök mynt.com för mer information.

Mer från Mynt

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Mynt och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera