Annons

Därför har ”Brasiliens Trump” rätt om Norge

”Norge, är inte det landet som dödar valar uppe vid Nordpolen? Och som producerar olja? Det är inte alls en förebild för oss.”

Brasiliens högernationalistiska president Jair Bolsonaro var uppenbart irriterad när han kommenterade norrmännens beslut att dra in stödet för en hållbar utveckling av Amazonas.

Men nog är det lätt att ge honom rätt?

Jair Bolsonaro
Jair BolsonaroFoto:Eraldo Peres

Och här skulle jag kunna välja en vinkel som går på tvärs med all annan rapportering, men att med stöd av Jair Bolsonaro racka ned på norska tillkortakommanden känns inte bra i magen.

Efter att ha tagit del av artiklar, pratat med forskare och låtit gammal som ny kunskap sjunka in går det bara att konstatera: fokus måste ligga på det faktum att bränderna i Amazonas påverkar oss alla.

Sedan ”Brasiliens Trump” tillträdde har takten på avverkningen i Amazonas ökat explosionsartat – något som slår hårt mot biologisk mångfald och riskerar att påverka vattencykler såväl regionalt som globalt.

Enligt en grupp brasilianska forskare kan Jair Bolsonaros politik därtill komma att äta upp omkring en femtedel av den koldioxidbudget som återstår för 1,5-gradersmålet.

Skövlingen gör att vi med rask takt närmar oss en brytpunkt där regnskogen omvandlas till savann.

En brasiliansk forskare som jag talar med uttrycker sorg och kallar presidenten för ”en väldigt farlig man”. Jair Bolsonaro bär utan tvekan ett mycket stort ansvar – och förtjänar genom sitt agerande de största av rubriker.

Men skulden är inte bara hans. För det är inte så att vi i vårt hörn av världen har gjort vår läxa.

En stor del av det kött som vi svenskar äter har sitt ursprung i Brasilien, vilket självklart spelar roll för det som sker på andra sidan Atlanten. Och inte heller är vi några förebilder när det kommer till frågan om utsläpp.

Vilket för övrigt också kan sägas om Norge – landet som pumpar upp olja som om ingen morgondag fanns. Ett faktum som knappast blir mindre relevant bara för att Jair Bolsonaro påminner om det.

Att härifrån dra en parallell till individnivå kan tyckas långsökt, men är nog inte helt galet. För precis som stater och politiker gärna skyller på varandra, är vi ganska snabba med att döma grannen som gör något som inte faller oss i smaken.

Och då kan det vara värt att ha i bakhuvudet att det inte är graden av miljömedvetenhet och goda ord som avgör hur stora dina utsläpp är – utan hur hög inkomst du har.

När David Andersson, konsumtionsforskare vid Göteborgs universitet, studerade vilka faktorer som främst påverkar människors klimatpåverkan fann han att en årlig inkomst på 40.000 kronor under genomsnittet ger utsläpp som ligger 2 ton under medelsvenskens. 

Tjänar du däremot 40.000 kronor över snittet släpper du sannolikt ut 2 ton över snittet.

Skillnaden mellan de personer som definieras som höginkomsttagare och de som definieras som låginkomsttagare ligger alltså kring 4 ton. Vilket inte är så lite med tanke på att snittsvensken, när konsumtionen räknas in, har ett avtryck på 10 ton.

Hur stor är då skillnaden mellan dem som anser sig vara miljömedvetna och dem som inte bryr sig särdeles? Då andra faktorer räknats bort stannar denna vid 400 kilo.

”Vår forskning indikerar att vår attityd till miljön inte har så stor effekt på vårt beteende. Sociala normer verkar ha större påverkan”, säger David Andersson.

Det är så lätt att – som land och som individ – peka finger och tro sig vara lite bättre, lite godare, lite mindre dålig för planeten.

Men då tenderar vi att glömma det som ligger just under den där så medvetna ytan. Som att vi pumpar upp olja. Eller hur vi varje månad den 25:e hittar uppenbart oundgänglig konsumtion att bränna både pengar och koldioxid på.

 


Detta är en krönika av en fristående kolumnist. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Visiba CareAnnons

Digitala vårdmöten är här för att stanna

Med hjälp av AI-teknik guidar Visiba Cares tjänst Red Robin patienter och vårdpersonal. 
Med hjälp av AI-teknik guidar Visiba Cares tjänst Red Robin patienter och vårdpersonal. 

Behovet och användandet av digitala lösningar inom vården har ökat drastiskt under coronapandemin. Dessa lösningar kommer fortsätta att nyttjas även efter krisen, menar Peter Tyreholt, produktchef på Visiba Care, och pekar på mer patienttid för vårdgivaren som en av många fördelar. 

Efter coronavirusets utbrott har vården tagit stor plats i debatter och på nyhetssidor. Vårdpersonal är hårt belastad och vård som inte är kopplad till pandemin har skjutits upp. 

- Det kommer inte bli en tydlig avslutning på covid-19 i Sverige inom förutsebar tid, utan vi kommer förmodligen behöva leva med pandemin länge. Samtidigt finns det ett stort behov att börja beta av den vård som blivit uppskjuten. Då är digitala lösningar ett viktigt stöd för att kunna hantera en längre period av en pandemi och samtidigt få den övriga verksamheten att fungera, säger Peter Tyreholt, produktchef på Visiba Care.

Dramatisk ökning av digitala vårdmöten under coronakrisen

Visiba Care grundades 2014 och har sedan dess gett vården möjlighet att möta patienter digitalt, antingen via videosamtal eller chatt beroende på ärende. Behovet av digitala vårdmöten har skjutit i höjden under rådande kris – sedan 11 mars har volymen av digitala möten per dag ökat med 660 procent. 

- Vi har haft en del att göra, milt uttryck. Många av våra befintliga kunder har varit oerhört flexibla i sina arbetssätt och flera av dem ställde om på dagen, säger Peter Tyreholt. 

EXTERN LÄNK: Så funkar Visiba Cares lösning  

Lätt för vårdorganisationer att anpassa sitt vårdutbud med plattformen

Bolaget riktar sig främst till stora vårdorganisationer – som regioner, kommuner eller större privata vårdgivare – till vilka de levererar en skalbar digital plattform under organisationens eget varumärke där de kan öppna en eller flera digitala mottagningar och anpassa sina erbjudanden. Detta har många också gjort under våren. Peter Tyreholt berättar:

- Ett exempel är vårdcentralerna Bra Liv, som är Jönköpings primärvård. De har flera gånger konfigurerat sina vårderbjudanden för att anpassa sig efter händelseutvecklingen av viruset, till exempel att patienter med luftvägssymtom först tas emot digitalt och nu senast för att hantera det utökade uppdraget runt provtagning.

EXTERN LÄNK: Läs hur Visiba Care med hjälp av AI-teknik guidar patienter till rätt plats i vårdkedjan

Peter Tyreholt tror inte att svensk sjukvård kommer att återgå till det normala när väl pandemin har lagt sig. Undersökningar visar exempelvis att både patienter och vårdutövare ställer sig positiva till digitala möten efter att ha provat dem.

- Det har också pratats länge om att flytta point of care, alltså var du behandlas, så nära hemmet som möjligt. Detta kommer nu att öka kraftigt eftersom det blivit tydligare än kanske någonsin att centrala samlingsplatser är sårbara när något är smittosamt, säger han och avslutar:

- Digitalisering erbjuder helt nya sätt att organisera vården och den möjliggör att man kan automatisera många processer, vilket frigör livsviktig tid som vårdgivarna kan lägga på sina patienter istället. 

Fakta Visiba Care
Visiba Care lanserades 2014 och är idag Nordens ledande plattform för digitala vårdbesök. Plattformen används av över hälften av Sveriges regioner, på över 1 500 mottagningar och inom en stor bredd av vårdverksamheter, både inom hemsjukvård, primärvård och specialistvård. Visiba Care har stor erfarenhet av att hjälpa vårdgivare att komma igång och framgångsrikt införa digitala vårdmöten.
Läs mer på www.visibacare.com 

Mer från Visiba Care

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visiba Care och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?