ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS
I samarbete med:

NYHETSBREV

Missa inget från Hållbart Näringsliv -
anmäl dig för vårt nyhetsbrev!

Vill du som hållbarhetsproffs ha daglig och fördjupad läsning finns vår omvärldsbevakning. Klicka här

Därför har ”Brasiliens Trump” rätt om Norge

  • Jair Bolsonaro Foto: Eraldo Peres

”Norge, är inte det landet som dödar valar uppe vid Nordpolen? Och som producerar olja? Det är inte alls en förebild för oss.”

Brasiliens högernationalistiska president Jair Bolsonaro var uppenbart irriterad när han kommenterade norrmännens beslut att dra in stödet för en hållbar utveckling av Amazonas.

Men nog är det lätt att ge honom rätt?

Och här skulle jag kunna välja en vinkel som går på tvärs med all annan rapportering, men att med stöd av Jair Bolsonaro racka ned på norska tillkortakommanden känns inte bra i magen.

Efter att ha tagit del av artiklar, pratat med forskare och låtit gammal som ny kunskap sjunka in går det bara att konstatera: fokus måste ligga på det faktum att bränderna i Amazonas påverkar oss alla.

Sedan ”Brasiliens Trump” tillträdde har takten på avverkningen i Amazonas ökat explosionsartat – något som slår hårt mot biologisk mångfald och riskerar att påverka vattencykler såväl regionalt som globalt.

Enligt en grupp brasilianska forskare kan Jair Bolsonaros politik därtill komma att äta upp omkring en femtedel av den koldioxidbudget som återstår för 1,5-gradersmålet.

Skövlingen gör att vi med rask takt närmar oss en brytpunkt där regnskogen omvandlas till savann.

En brasiliansk forskare som jag talar med uttrycker sorg och kallar presidenten för ”en väldigt farlig man”. Jair Bolsonaro bär utan tvekan ett mycket stort ansvar – och förtjänar genom sitt agerande de största av rubriker.

Men skulden är inte bara hans. För det är inte så att vi i vårt hörn av världen har gjort vår läxa.

En stor del av det kött som vi svenskar äter har sitt ursprung i Brasilien, vilket självklart spelar roll för det som sker på andra sidan Atlanten. Och inte heller är vi några förebilder när det kommer till frågan om utsläpp.

Vilket för övrigt också kan sägas om Norge – landet som pumpar upp olja som om ingen morgondag fanns. Ett faktum som knappast blir mindre relevant bara för att Jair Bolsonaro påminner om det.

Att härifrån dra en parallell till individnivå kan tyckas långsökt, men är nog inte helt galet. För precis som stater och politiker gärna skyller på varandra, är vi ganska snabba med att döma grannen som gör något som inte faller oss i smaken.

Och då kan det vara värt att ha i bakhuvudet att det inte är graden av miljömedvetenhet och goda ord som avgör hur stora dina utsläpp är – utan hur hög inkomst du har.

När David Andersson, konsumtionsforskare vid Göteborgs universitet, studerade vilka faktorer som främst påverkar människors klimatpåverkan fann han att en årlig inkomst på 40.000 kronor under genomsnittet ger utsläpp som ligger 2 ton under medelsvenskens. 

Tjänar du däremot 40.000 kronor över snittet släpper du sannolikt ut 2 ton över snittet.

Skillnaden mellan de personer som definieras som höginkomsttagare och de som definieras som låginkomsttagare ligger alltså kring 4 ton. Vilket inte är så lite med tanke på att snittsvensken, när konsumtionen räknas in, har ett avtryck på 10 ton.

Hur stor är då skillnaden mellan dem som anser sig vara miljömedvetna och dem som inte bryr sig särdeles? Då andra faktorer räknats bort stannar denna vid 400 kilo.

”Vår forskning indikerar att vår attityd till miljön inte har så stor effekt på vårt beteende. Sociala normer verkar ha större påverkan”, säger David Andersson.

Det är så lätt att – som land och som individ – peka finger och tro sig vara lite bättre, lite godare, lite mindre dålig för planeten.

Men då tenderar vi att glömma det som ligger just under den där så medvetna ytan. Som att vi pumpar upp olja. Eller hur vi varje månad den 25:e hittar uppenbart oundgänglig konsumtion att bränna både pengar och koldioxid på.

Klimat och hållbarhet hör till vår tids absoluta ödesfrågor. Hållbart näringsliv är en gemensam satsning från Dagens industri och systertidningen Aktuell Hållbarhet, där du som läsare får de senaste nyheterna. För att inte missa det viktigaste – anmäl dig till vårt nyhetsbrev här.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer