1515

Dags för världsledarna att splitta notan

Vem ska stå för de skenande kostnaderna för extremväder och stigande havsnivåer? Det är upplagt för nattmangling de kommande två veckorna när världens ledare samlas för klimatmötet i Glasgow.

Foto:Michael Probst

Efter att ha skjutits upp på grund av pandemin inleds nu Cop26. Klimatmötet har pekats ut som det viktigaste i sitt slag sedan Paris 2015, då världens länder enades kring målet att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 grader.

Ett av de främsta skälen till det är att man för första gången ska följa upp hur väl länderna levt upp till sina åtaganden. Men det är inte enda frågan på agendan. I breda drag väntas tre huvudpunkter dominera mötet. 

Klimatfinansiering: Världens rika länder står för den absoluta merparten av både historiska och nuvarande koldioxidutsläpp. Länderna som kommer att drabbas hårdast av klimatförändringens effekter är dock de allra fattigaste. Av det skälet avgav världens ledare 2009 ett löfte om rika länder mellan 2020 och 2025 årligen ska bidra med 100 miljarder dollar för att finansiera utvecklingsländernas klimatkostnader. Det löftet har man ännu inte levererat på. Vem ska betala?

De nationella klimatmålen: I Glasgow ska länderna även enas om nationella klimatplaner, så kallade  NDC:er (Nationally Determined Contributions), som regelbundet ska skärpas för att världen ska nå de globala utsläppsmålen. I dag beslutar länderna själva om de vill lämna in planer för fem eller tio år framåt i tiden. De flesta länder har lämnat in tioårsplaner medan andra förespråkar femårsplaner. Vissa länder, som Indien, har över huvud taget inte lämnat in sina uppdaterade planer medan andra, däribland Brasilien, Mexiko och Ryssland, lämnat in planer som inte ligger i linje med målen för Parisavtalet. 

Redan inför mötet har FN konstaterat att ländernas nationella mål inte är tillräckliga. Utsläppen från de 192 länder som lämnat in sina planer innebär en ökning av de globala växthusgasutsläppen med 16 procent till 2030, jämfört med 2010. För att klara 2-gradersmålet krävs istället reduktion på 25 procent till 2030.

Sista kapitlet i Parisavtalets regelbok: Reglerna för hur Parisavtalet ska tillämpas i praktiken antogs redan 2019 i Katowice i Polen. Men ett viktigt kapitel återstår för länderna att enas om, nämligen frågan om regler för internationella klimatsamarbeten. En av de tuffaste förhandlingsfrågorna är den om så kallad dubbelräkning. Om ett land finansierar utsläppsminskande åtgärder i ett annat land, vilket av länderna har då rätt att tillgodoräkna sig utsläppsminskningen i sin klimatbudget?

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?