Annons

Dags att omfamna omställningen

”Vi har tio år på oss att hejda katastrofen.”

Artikeln som publicerades i Dagens Nyheter i januari 1972 är flitigt citerad på klimatskeptiska sidor och sajter. Argumenten är i stort sett desamma överallt – katastrofen har visst alltid varit tio år bort, raljerar man.

Foto:Fredrik Sandberg/TT

Och det är sant. Snart ett halvt sekel har passerat och mänskligheten lever och frodas fortsatt på planeten jorden i ett överflöd som saknar motstycke.

Kruxet är bara att man sannolikt förträngt ett och annat om man väljer att stanna vid den analysen.

Redan nu dör människor till följd av klimatförändringarna. Sådana som du och jag, individer av kött och blod, tvingas från hus och hem, separeras från nära och kära, har svårt att få mat för dagen.

Vi ser det ofta nu för tiden, det lidande som våra utsläpp av växthusgaser redan orsakat. Hade vi dragit ned på förbränningen tidigare så hade konsekvenserna för de här människorna blivit mindre. Ett viktigt, om än jobbigt, faktum att ha i ständig åtanke.

Den som gör sig lustig över att ”den stora katastrofen” ännu inte tycks ha inträffat bortser också från att alla de decennier vi suttit passiva nu är förlorad tid. I stället för att fasa ut våra fossila bränslen i lagom takt måste vi med start genast minska utsläppen snabbare än vad vi nog förstår.

Hade vi börjat avgifta oss från vårt beroende av kol och olja för några decennier sedan hade kurvan över utsläppsminskningen kunnat luta svagt nedåt. Nu ska utsläppen i stället minska med uppemot 15 procent per år och kurvan går snarast att likna vid en skidhopparbacke.

Låter det dystert? Det är det förstås.

Samtidigt hör jag till dem som tror benhårt på att omställningen kommer att gå fortare än vad vi nu inser – när vi väl bestämt oss.

Om bara några veckor lämnar vi ännu ett decennium bakom oss. När vi trädde in i tiotalet hade klimatdebatten just drabbats av ett slags pyspunka efter det viktiga klimatmötet i Köpenhamn. Luften hade gått ur förhandlare, politiker och inte minst journalister.

Tio år senare fortsätter utsläppen fortfarande uppåt. Ändå har åtskilligt hänt. Förnybart har blivit avsevärt mycket billigare och runt om i världen protesterar miljoner människor för rätten till en beboelig planet.

Därtill har vi helt avgörande mål och visioner att förhålla oss till. Världens länder har tillsammans lovat att främja fred, utrota den extrema fattigdomen, minska ojämlikheten och bekämpa klimatkrisen till år 2030.

Det är med de utgångspunkterna vi går in i tjugotalet. Och snart har det gått så långt att naturen kommer att tvinga oss till ändrat leverne om vi inte tar de många varningar vi får på allvar.

Nästan ett decennium efter den där DN-artikeln – som förresten skrevs inför FN:s miljökonferens i Stockholm – publicerade forskaren och klimataktivisten James Hansen 1981 en artikel i tidskriften Nature. Han konstaterade där att planeten så långt hade blivit 0,4 grader varmare under det gångna århundradet och passade samtidigt på att dra ut kurvorna för nästkommande sekel – alltså det som vi nu befinner oss i.

Martin Hedberg, meteorolog och känd klimatföreläsare, har nästan 40 år senare lagt kurvan för den faktiska temperaturutvecklingen ovanpå Hansens förutsägelser.

Resultatet talar sitt tydliga språk. Världen har hittills värmts upp mer än vad James Hansens värsta scenario visade. Och då ska alla veta att han, tidigare chef på Nasa, ofta placerats i alarmisternas fack.

Här finns många slutsatser att dra.

En är att du kan välja att håna de som slog larm i tid, de som vigt och viger sina liv åt allas vår välfärd, de som faktiskt försöker agera för planetens framtid. 

Eller så omfamnar du omställningen och ser allt gott som följer med den.

 


Detta är en krönika av en fristående kolumnist. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?