Annons

Då startar förhandlingarna om nytt ”Parisavtal” för biologisk mångfald

I veckan riktas världens ögon mot ett område som enligt många är lika brinnande som klimatfrågan. Världens ledare tar de första stegen för att enas om ett nytt och tuffare ramverk för biologisk mångfald, något som kan få stor påverkan inte minst på den nya EU-taxonomin.

Anders Enetjärn, grundare Ecogain.
Anders Enetjärn, grundare Ecogain.

Efter att ha enats om ett ramverk för klimatet är det nu dags för världens länder att skapa en motsvarande plan för att vända trenden med minskande biologisk mångfald.

Den 11 oktober i Kunming startar det 15:e partsmötet (COP15) i FN:s konvention om biologisk mångfald. På grund av pandemin kommer dock inga nationella delegationer att fysiskt finnas på plats, vilket innebär att inga förhandlingar kommer att äga rum. I stället återupptas mötet i månadsskiftet april–maj 2022, då förhoppningen är att världens ledare ska kunna enas kring ett gemensamt ramverk för att skydda natur och ekosystem.

Toppmötet är det största sedan motsvarande möte hölls i Japan 2010 och mynnade ut i den så kallade Nagoya-planen med 20 mål som skulle uppfyllas till 2020. Planen för mötet i Kunming är att enas om en ny uppsättning mål fram till 2030. 

Torbjörn Ebenhard är forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald, CBM, vid SLU, samt svensk förhandlare i FN:s konvention om biologisk mångfald. Enligt honom är de stora diskussionsområdena inför konferensen frågan om hur brett mandat FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) egentligen har, hur arbetet med att bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald kan fördelas på ett rättvist sätt mellan världens länder och på vilken ambitionsnivå man ska lägga målen.

Han tror inte att diskussionerna kommer att leda fram till ett bindande ramverk av samma typ som det så kallade 1,5 gradersmålet, eller Parisavtalet.

”Målen kan vara väldigt ambitiösa och gälla på global skala, men för varje enskilt land innebär de inte ett bindande åtagande. Varje land måste bidra till att det globala målet nås, men bestämmer själva hur det ska göras. Det är fortfarande teoretiskt sett möjligt för COP-15 att formulera nationella åtaganden, så att de blir bindande på samma sätt som i Parisavtalet, men så ser inte diskussionen ut nu”, säger han.  

Minskad biodiversitet har i flera år i rad lyfts fram som en av de största globala riskerna av World Economic Forum. Trots det betraktas det av många svenska bolag fortfarande som en icke-fråga, enligt Anders Enetjärn, grundare av miljökonsultföretaget Ecogain.

Enligt Ecogain Biodiversity Index har endast 21 procent av de största svenska bolagen någon form av policy eller mål för biologisk mångfald, en ökning från fjolårets 18 procent. Endast 9 procent har ett skarpt biodiversitetsmål. 

”Det är oerhört få bolag som sätter mål för biodiversitet och många har över huvud taget inte adresserat frågan i sina framtidsanalyser”, säger Anders Enetjärn.

Han tror att ett nytt och tuffare ramverk kommer att öka näringslivets fokus på biologisk mångfald rejält, inte minst då ett sådant väntas ligga till grund för hur tungt frågan väger i andra regelverk.

”Skulle FN exempelvis sätta ett mål för 2030 som innebär noll förlust av biologisk mångfald (No Net Loss) kommer det få stor påverkan på andra regelverk, som EU-taxonomin”, säger han.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera