1515

Då startar förhandlingarna om nytt ”Parisavtal” för biologisk mångfald

I veckan riktas världens ögon mot ett område som enligt många är lika brinnande som klimatfrågan. Världens ledare tar de första stegen för att enas om ett nytt och tuffare ramverk för biologisk mångfald, något som kan få stor påverkan inte minst på den nya EU-taxonomin.

Anders Enetjärn, grundare Ecogain.
Anders Enetjärn, grundare Ecogain.

Efter att ha enats om ett ramverk för klimatet är det nu dags för världens länder att skapa en motsvarande plan för att vända trenden med minskande biologisk mångfald.

Den 11 oktober i Kunming startar det 15:e partsmötet (COP15) i FN:s konvention om biologisk mångfald. På grund av pandemin kommer dock inga nationella delegationer att fysiskt finnas på plats, vilket innebär att inga förhandlingar kommer att äga rum. I stället återupptas mötet i månadsskiftet april–maj 2022, då förhoppningen är att världens ledare ska kunna enas kring ett gemensamt ramverk för att skydda natur och ekosystem.

Toppmötet är det största sedan motsvarande möte hölls i Japan 2010 och mynnade ut i den så kallade Nagoya-planen med 20 mål som skulle uppfyllas till 2020. Planen för mötet i Kunming är att enas om en ny uppsättning mål fram till 2030. 

Torbjörn Ebenhard är forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald, CBM, vid SLU, samt svensk förhandlare i FN:s konvention om biologisk mångfald. Enligt honom är de stora diskussionsområdena inför konferensen frågan om hur brett mandat FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) egentligen har, hur arbetet med att bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald kan fördelas på ett rättvist sätt mellan världens länder och på vilken ambitionsnivå man ska lägga målen.

Han tror inte att diskussionerna kommer att leda fram till ett bindande ramverk av samma typ som det så kallade 1,5 gradersmålet, eller Parisavtalet.

”Målen kan vara väldigt ambitiösa och gälla på global skala, men för varje enskilt land innebär de inte ett bindande åtagande. Varje land måste bidra till att det globala målet nås, men bestämmer själva hur det ska göras. Det är fortfarande teoretiskt sett möjligt för COP-15 att formulera nationella åtaganden, så att de blir bindande på samma sätt som i Parisavtalet, men så ser inte diskussionen ut nu”, säger han.  

Minskad biodiversitet har i flera år i rad lyfts fram som en av de största globala riskerna av World Economic Forum. Trots det betraktas det av många svenska bolag fortfarande som en icke-fråga, enligt Anders Enetjärn, grundare av miljökonsultföretaget Ecogain.

Enligt Ecogain Biodiversity Index har endast 21 procent av de största svenska bolagen någon form av policy eller mål för biologisk mångfald, en ökning från fjolårets 18 procent. Endast 9 procent har ett skarpt biodiversitetsmål. 

”Det är oerhört få bolag som sätter mål för biodiversitet och många har över huvud taget inte adresserat frågan i sina framtidsanalyser”, säger Anders Enetjärn.

Han tror att ett nytt och tuffare ramverk kommer att öka näringslivets fokus på biologisk mångfald rejält, inte minst då ett sådant väntas ligga till grund för hur tungt frågan väger i andra regelverk.

”Skulle FN exempelvis sätta ett mål för 2030 som innebär noll förlust av biologisk mångfald (No Net Loss) kommer det få stor påverkan på andra regelverk, som EU-taxonomin”, säger han.

 


Innehåll från TakedaAnnons

Läkemedelsområdet förändras och Sverige behöver hänga med

Ulf Jersenius, medicinsk direktör på Takeda och Maria Mässing, chef för Market Access på Takeda.
Ulf Jersenius, medicinsk direktör på Takeda och Maria Mässing, chef för Market Access på Takeda.

Givet den utveckling som sker på läkemedelsområdet krävs ett omtag kring hur läkemedelsföretag, myndigheter och regioner kan samarbeta. Detta för att revidera utvärderingen av behandlingar till små patientpopulationer, ta fram en plan för monitorering sett till alla de värden behandlingarna skapar samt skapa ett hållbart system som möjliggör tillgänglighet av innovationer i hela Sverige. 

– Läkemedelsindustrin, myndigheter och regioner måste ta ett gemensamt ansvar för att svenska patienter får tillgång till ny banbrytande behandling, säger Ulf Jersenius, medicinsk direktör på Takeda.

Med dagens utveckling på läkemedelsområdet finns möjligheter att hjälpa många patienter som för bara några år sedan stod helt utan behandlingsalternativ. Dessa behandlingar är väldigt nischade men också riktade till de tusentals sjukdomar med få patienter. I båda dessa grupper finns idag sällan några behandlingsalternativ tillgängliga. Denna evolution inom läkemedel leder så klart till tydliga utmaningar i ett system som är gjort och byggt för att utvärdera läkemedel som riktar sig till stora och breda patientgrupper. Detta betyder att det finns en stor risk att läkemedel till små patientpopulationer inte blir tillgängliga i Sverige.

– Vi har full förståelse för problematiken med att det initialt inte finns samma mängd data om man jämför med vanligt förekommande sjukdomar som diabetes. Detta kräver nya typer av modeller för att värdera behandlingarnas effektivitet men också att vi blir bättre på att dela data. Alldeles avgörande är att dessa nya modeller tas fram i samverkan mellan alla parter, säger Maria Mässing, chef för Market Access på Takeda.

– Vi befinner oss i ett intressant läge just nu då det kommer många nya behandlingsstrategier och läkemedel som riktar sig till sjukdomar som inte haft samma fokus tidigare. Det här kräver att sjukvård och företag samverkar än bättre för att utvärdera dessa nya metoder för att möjliggöra en användning, säger Ulf Jersenius.

En nationellt samordnad vård

För att det här ska bli möjligt krävs en bredare samordning nationellt. Detta innebär att processer blir bättre koordinerade och att det finns tillgång till likvärdiga kunskapsunderlag, vilket SKR påbörjat på ett fördömligt sätt. 

– Vi anser att vi som läkemedelsbolag har ett ansvar att bistå i det koordinerande arbetet genom att tidigare dela data givet att det finns säkra plattformar. Likaså behöver vi följa upp effekten av våra läkemedel och se att det tillför ett faktiskt värde för samhället. Det här kräver ett tydligare samarbete med vården än idag för att monitorera hur det fungerar ute i verkliga livet. Genom monitorering kan vi bättre säkerställa att läkemedlet ges till rätt patient samtidigt som vi alla också får ny kunskap vilket främjar nya innovationer och behandlingsmetoder, säger Maria Mässing.

En ny finansieringsmodell 

Takeda  ser att det krävs en ny typ av finansieringsmodell där läkemedel prissätts än mer efter dess effekt i verklig miljö. Läkemedlet utvärderas av antingen myndigheter eller SKR och beroende på uppnådd effekt får läkemedelsbolagen en större eller mindre ersättning, något som lyfts fram av Region Västerbotten för den typ av läkemedel vi diskuterar här. Beroende på utveckling kan summan ändras med tidens gång.

– Ponera att vi kan sammanställa data från hela Norden gällande exempelvis sällsynta sjukdomar. Då får vi dels en fördjupad kunskap om diagnoserna men kan också se vilka värden våra läkemedel levererar, och kan därefter följa upp dessa över tid, avslutar Ulf Jersenius.

Om Takeda
Takeda är ett globalt läkemedels- och biofarmaceutiskt bolag från Japan som har funnits i 240 år. I Sverige fokuserar Takeda framförallt på sällsynta sjukdomar, gastroenterologi och onkologi. Se altinget.se/aktoerer/nyttvaardtanksverige för mer information om Takedas vision för en hållbar vård.

C-ANPROM/SE/CORP/0022 oktober-21

www.takeda.se 

Mer från Takeda

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Takeda och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?