1515
Annons

Corona eldar på nya investeringstrenden

Sociala obligationer, investeringar som ska lösa sociala problem eller samhällsproblem, blir allt mer populärt när fler väljer att investera hållbart. 

”Investeringar kommer fortsätta växa”, säger Christopher Flensborg, chef för klimat och hållbar finansiering på SEB.

Foto:TT

Efterfrågan och viljan att investera hållbart ökar rejält, enligt SEB SEB A -1,09% Dagens utveckling som har kartlagt utvecklingen av gröna obligationer, där sociala obligationer ingår. Ungefär en fjärdedel av årets nya svenska obligationer har en hållbar, social eller grön prägel, en ökning med 50 procent från föregående år. 

”Hållbara och sociala investeringar har blivit ledande. Vi kommer att behöva engagera oss, inte bara för att vi vill men också för att det förväntas av oss”, säger Christopher Flensborg. 

Under 2020 uppgick den totala emissionsvolymen för sociala obligationer till cirka 1.336 miljarder svenska kronor (147,7 miljarder dollar) och för de tre första kvartalen av 2021 är volymen redan uppe i cirka 1.546 miljarder kronor (170,9 miljarder dollar). 

Enligt Christopher Flensborg är uppgången en effekt av coronapandemin.

”Pandemin har haft en väldigt stor effekt på den utveckling vi ser med sociala obligationer. Människor världen över har förstått att vi måste agera. Samt har EU gått in för att promota sociala och hållbara obligationer och även flera av de stora finansiella institutionerna, som Europeiska investeringsbanken och Världsbanken”, säger han.

Christopher Flensborg, chef för klimat och hållbar finansiering på SEB.
Christopher Flensborg, chef för klimat och hållbar finansiering på SEB.

Den 20 oktober i fjol emitterade EU en social obligation på cirka 17 miljarder euro, den näst största i sitt slag, för att underlätta och minimera arbetslösheten som följt efter coronapandemin. Sedan dessa har obligationen utökats fem gånger till att totalt omfatta 89,6 miljarder euro. 

En social obligation är vanligtvis ett kontrakt mellan tre olika parter; en ideell förening eller företag, en investerare och en stat eller kommun. Föreningen eller företaget har en idé för att lösa ett socialt problem men inget kapital eller verktyg för att nå ut i den skala som behövs. 

För staten eller kommunen utgör problemet en kostnad som de är villiga att betala för att minska. En privat investerare kan då gå in med pengar och ta risken att förlora sin investering om projektet inte faller väl ut. Men om det förväntade resultatet uppfylls och problemet minskar betalar staten eller kommunen för projektet och en viss avkastning till investeraren.

Kontrakten för investeringen har en bestämd löptid men erbjuder ingen fast avkastning.

Trots en fortsatt tydlig tillväxt förutspår Christopher Flensborg att den snabba utveckling som vi sett kommer att planas ut och att fokus kommer att skifta från globalt till lokalt.

”Vi kommer att komma till en punkt där vi tar ett steg tillbaka och funderar hur vi ska fortsätta. Hur får vi får lokala investerare och investeringar som fokuseras på Sverige. Det kommer att bli en konsolideringsfas men investeringar kommer att fortsätta växa”, säger han.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?