1515
Annons

Comeback för kol – så ska svensk stålindustri räddas

Kan toppmoderna kolmilor vara nyckeln till att kapa utsläppen från den svenska stålindustrin? Det tror både ståljätten SSAB och Höganäs, som nu laddar sina masugnar med kol gjort på skogsavfall.

Vattenfalls avgående VD Magnus Hall , tv, och SSAB s tekniska direktör Martin Pei arbetar tillsammans för att skapa fossilfritt i det gemensamma projektet Hybrit.
Vattenfalls avgående VD Magnus Hall , tv, och SSAB s tekniska direktör Martin Pei arbetar tillsammans för att skapa fossilfritt i det gemensamma projektet Hybrit.Foto:Martina Huber
Tobias Brink, vd Envigas, vid bolagets processanläggning i Bureå.
Tobias Brink, vd Envigas, vid bolagets processanläggning i Bureå.
Ryan Robinson, utvecklingsingenjör på Höganäs, tror att biokol kan fylla ett behov när industrin ställer om.
Ryan Robinson, utvecklingsingenjör på Höganäs, tror att biokol kan fylla ett behov när industrin ställer om.

Järn- och stålproduktionen i Sverige står för en fjärdedel av industrins totala koldioxidutsläpp. För att nå regeringens vision om nettonollutsläpp i svensk industri 2045 måste utsläppen ner. 

Att helt utesluta kol ur den svenska stålproduktionen är dock en nöt forskarna ännu inte kunnat knäcka. En av de lösningar på problemet som industrin just nu sätter sitt hopp till är att på olika sätt byta ut fossilt kol mot så kallat biokol, gjort på svensk skogsråvara.

Vid SSAB SSAB A -0,79% Dagens utveckling :s stålverk i Brahestad har man vid två tillfällen det senaste året testat användning av biokol som råvara i masugnen för att ersätta det fossila injektionskolet, eller PCI-kolet. Testerna visar att en tio- till tjugoprocentig andel biokol är möjlig, vilket skulle minska ståljättens koldioxidutsläpp med 100.000 till 200.000 ton om året. 

SSAB:s långsiktiga mål är att ersätta det fossila kolet i ståltillverkningen med väte för att minska koldioxidutsläppen, något man testar inom industriprojektet Hybrit. I avvaktan på den nya tekniken ser man dock biokol som ett sätt att minska utsläppen av fossilt koldioxid. Dessutom kommer någon form av kol vara nödvändig i processen även med den nya tekniken, men i små mängder, menar Martin Pei.

”Redan nu försöker vi köpa biokol, men det är svårt att få tag på leverantörer som byggt upp en försörjningskedja. Vi hoppas att vår satsning på biokol ska stimulera branschen. Med Sveriges och Finlands tillgång till biomassa finns det stor potential att bygga ut produktionen”, säger han.

Ett svenskt företag som tagit sig an utmaningen i industriell skala är Envigas. Bolaget, som startade 2013, har sin produktion i Bureå utanför Skellefteå där man producerar biokol för användning i metallurgisk industri och bioolja för raffinering till transportbränsle.

Envigas har sedan drygt ett år en utvecklingsanläggning i drift och öppnar under oktober en ny produktionsanläggning med kapacitet att producera 10.000 årston biokol i form av pellets eller pulver. För att sätta produktionen i perspektiv slukar ståljätten SSAB mer än en miljon ton kol årligen och Boliden ca 55,.000 ton.

”Trots att vi ännu inte kunnat börja producera i större skala har vi sett ett stort intresse från industrin för våra produkter”, säger bolagets vd Tobias Brink.

Envigas använder sig delvis av skogsrestprodukter för framställning av kol, delvis av  stamved i olika former. Enligt Tobias Brink krävs en ren och högkvalitativ träråvara för att kunna skapa biokol som möter industrins krav.

”Materialet matas in i en pyrolysreaktor där det värms upp till ca 600 grader i en syrefattig miljö. Materialet brinner inte upp utan blir biokol och skapar en syngas som kan kondenseras ned till bioolja som i sin tur kan bli transportbränsle”, säger Tobias Brink.

Det finns utmaningar. Hållfasthet och så kallad reduktionsförmåga, hur snabbt kolen brinner upp, är centralt för att skapa en produkt som tål masugnens höga temperaturer.

”Vårt mål i dag är att visa att vi kan producera biokol i den mängd och i den kvalitet som industrin efterfrågar”, säger Tobias Brink.

Ett bolag som gjort framgångsrika försök med biokol är metallpulvertillverkaren Höganäs. Bolaget släpper ut omkring 200.000 ton koldioxidekvivalenter per år. För att nå fossilfrihet måste bolaget ersätta fossilt kol med klimatneutrala alternativ och utveckla nya processer, berättar Ryan Robinson, utvecklingsingenjör på Höganäs.

”Vårt mål är det samma som för många andra europeiska företag, att bli klimatneutrala till 2045. Utöver biokol finns det få alternativ till det stenkol vi i dag använder i våra processer. De flesta bolag i järn och stålbranschen kikar i dag på biokol.”

Nästa år kommer Höganäs att utöka sin satsning genom att byta ut tjugo procent av det fossila kolet under en hel månad. Det innebär att bolaget kommer behöva stora mängder biokol.

”Under testet nästa år kommer vi använda en traditionell träkol men för att nå våra utsläppsmål behövs biokol som är skräddarsytt för våra processer. Det finns knappt några producenter som gör kol med de egenskaperna och utbudet är för litet för att vi i dag ska kunna börja använda biokol i större skala”, säger Ryan Robinson.

Hur ser det ut på kostnadssidan?
”Det kommer att bli dyrare för oss att byta till biokol och det är en kostnad som vi kommer att behöva dela med våra kunder.”

Han pekar även på ett annat problem med användningen av biokol, nämligen att biokol av den kvalitet som krävs för tillämpning i stålprocesser till stor del måste vara baserad på skogsråvara.

”Skulle svensk stålindustri helt övergå till biokol skulle det inte finnas någon skog kvar”.

Innehåll från HPEAnnons

Hållbarhet genom hela kedjan för en bättre värld

– HPE arbetar ständigt för att reducera verksamhetens totala klimatavtryck; inom ramen för hållbarhetsprogrammet HPE Living Progress arbetar vi med olika initiativ som sträcker sig hela vägen från produktionskedjan, genom utrustningens livslängd, till återvinning.

Citatet är från Jostein Birkeland som arbetar som Sustainability Consulting Technologist på HPE. Jostein växte upp i skidorten Lillehammer 20 mil norr om Oslo och under uppväxten spenderade han mycket tid i naturen. Han blev tidigt medveten om klimatkrisen som mänsklighetens största utmaning och utbildade sig till ingenjör med målet att arbeta med hållbarhet och energifrågor. Efter tre år som lösningsarkitekt på HPE öppnades möjligheten för honom att ta klivet till en roll där han utbildar och representerar HPE som talare på temat hållbarhet, och dessutom arbetar tillsammans med kunder för att optimera energieffektiviteten i deras driftmiljöer.

– Efter mina år som lösningsarkitekt har jag en god förståelse för hur tekniken fungerar och vad som påverkar energiåtgången. Det känns meningsfullt att arbeta med saker som främjar en positiv utveckling för planeten och att göra det på ett företag som HPE, som tar hållbarhet på allvar, och arbetar med frågan på ett konkret sätt.

Hållbarhetsstrategi som värdeskapare 

Alltför många organisationer tar höjd för framtida tillväxt när de gör IT-investeringar, vilket leder till att de överdimensionerar och får därigenom utrustning som står och drar el i onödan. Genom att växla över från fysisk utrustning i egen datahall, till att köpa kapaciteten som tjänst, finns det ofta stora effektiviseringar att hämta hem.

– Schablonen säger att nyttjandegraden i en virtualiserad miljö som kunden driftar på egen hand är cirka 30 procent. När HPE driftar utrustningen är målet en nyttjandegrad på 60 procent eller mer, berättar Jostein.

Med infrastruktur som tjänst är det också enklare att växla över till ny och mer energisnål utrustning. Till skillnad från konsumentelektronik, där tumregeln är att det är mer klimatsmart att behålla samma enhet under längre tid, kan man minska de totala utsläppen som genereras via datacentret genom att växla över till ny och mer energisnål utrustning. Uppskattningsvis är det hållbart att byta utrustning med en frekvens på cirka 4–5 år för servrar och 5–7 år för lagring.

– Våra kunder som köper kapacitet som tjänst kan vara trygga med att vi hela tiden strävar mot att producera så rent och effektivt som möjligt. De kan fokusera på den dagliga driften och sina affärsmål, och får hållbarhetstänket på köpet. 

Svart på vitt om datacentrets energiförbrukning

För att bidra till minskade utsläpp behöver också fler göra mer, och för att främja den hållbara omställningen genom hela ekosystemet utmanar HPE sina underleverantörer att tänka på hur tekniken kan göra mindre påverkan på miljön. Ett exempel är AMD som har ändrat design och tillverkningsmetod för sina CPU:er, något som fått positiv effekt på miljön både när det kommer till produktion och användning. Faktum är att de sju mest energieffektiva servrarna från HPE på Energy Stars rankning i dagsläget är med inbyggd AMD-teknologi.

Att låta färre servrar göra jobbet i datacentret är viktigt eftersom det största avtrycket på klimatet från utrustningen sker när den är i bruk. Det är även viktigt att ha kontroll på användningen för att ha möjlighet att göra skillnad. Därför erbjuder HPE en kostnadsfri tjänst som hjälper kunder att identifiera produkter som genererar höga utsläpp utifrån tillverkning, användningsfas och uttjänt livslängd. Med hjälp av mjukvara utvecklad av Massachusetts Institute of Technology (MIT) analyseras de totala utsläppen av hårdvaran och den utrustning som drar mest el lokaliseras och kan ersättas med mer energieffektiva alternativ. 

– Som företag har vi gjort ett aktivt val att visa vägen i den gröna omställningen och när vi hjälper våra kunder minskar vi våra indirekta utsläpp. För oss är det självklart att alla som väljer HPE ska se oss som en del av det egna hållbarhetsarbetet, säger Jostein.

Viktigt att agera redan idag

Det mesta tyder på att vi just nu står på tröskeln till en ny era som kommer att kännetecknas av ett större fokus på hållbarhet, och klimatavtrycket kommer att bli en allt tyngre vägande faktor vid en IT-investering. Budskapet i rapporten som FN:s klimatpanel IPCC släppte i april 2022 är tydligt – handlingsutrymmet för att nå målet på 1,5 graders uppvärmning är nu. De organisationer som inte redan idag har en plan för mätning och minskning kommer inte att kunna svara på de frågor som deras kunder kommer att ställa om ett par år. Så för den som inte redan har börjat är det hög tid att mäta sitt klimatavtryck och aktivt arbeta för att minska sina utsläpp.

– Hållbarhet är vår tids viktigaste fråga och därför behöver vi alla göra det vi kan. Vi på HPE bidrar dels genom att minska vårt eget klimatavtryck, dels genom att hjälpa våra kunder att ställa om till en mer hållbar IT-infrastruktur, oavsett om det handlar om att energioptimera, analysera infrastrukturen eller hjälpa våra kunder att ta steget att konsumera IT som tjänst.

Om HPE Living Progress

HPE Living Progress är HPE:s program för hållbarhet och socialt ansvarstagande som syftar till att använda kraften i företaget till att bidra till en positiv utveckling för planeten och de samhällen där vi verkar.

Läs om vårt arbete för en mer hållbar IT, ladda ner infografen om den senaste rapporten. 

eller ta del av mer information och ladda ner hela rapporten här 

Nyfiken på fakta om AMD:s energieffektiva infrastruktur? Ladda ner infografen! 

 

Mer från HPE

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HPE och ej en artikel av Dagens industri

Ny startup vill hjälpa företag engagera anställda i klimatarbetet

Genom att samla in data för varje anställds utsläpp av växthusgaser, kan råd ges för vad de kan förbättra. Plattformen Climate Club riktar sig till företag som vill gå i bräschen för klimatomställning och har redan lockat storkunder som Facebookägaren Meta.

Plattformen Climate Club håller koll på de anställdas utsläpp, som till exempel uppstår genom matsvinn och tjänsteresor, och ger rekommendationer om hur man kan minska sitt klimatavtryck.
Plattformen Climate Club håller koll på de anställdas utsläpp, som till exempel uppstår genom matsvinn och tjänsteresor, och ger rekommendationer om hur man kan minska sitt klimatavtryck.Foto:Mostphotos/Climate Club

Att engagera anställda i klimatarbetet, är en utmaning för många företag. Det är ett problem som startupbolaget Climate Club vill tackla.

Climate Club är en plattform som gör det möjligt att spåra ett bolags klimatutsläpp, med särskilt fokus på så kallade indirekta utsläpp eller scope 3-utsläpp. Det är de utsläpp som är inbäddade i varor och tjänster som köps in, eller utsläpp som uppstår vid till exempel tjänsteresor. Dessa utsläpp kan vara svåra för företagen att beräkna då de sker indirekt, men inom företagens värdekedja. 

Plattformen hjälper till att samla utsläppen, men ger också råd för hur de anställda kan förbättra sina utsläpp. Det kan vara allt från förändring av pendling och transport till hur mycket matavfall de gör av med.

Climate Club har nyligen tagit in 6.5 miljoner dollar från riskkapitalbolagen XYZ Venture Capital och Vestigo Ventures. det rapporterar CNBC.

Redan innan lanseringen har bolaget krokat upp namnkunniga pilotkunder, bland annat Facebooks moderbolag Meta och konsultfirman Bain.

”Genom vårt samarbete med Climate Club vill vi inspirera Meta-anställda att förstå och delta i det arbete som måste göras för att reducera scope 3 utsläpp i vår bransch”, säger Melanie Roe, talesperson för Meta, till CNBC. 

 

 

 

 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera