Annons

Chockhöjda taxor ett måste – annars hotar vattenbrist i Sverige

Det krävs investeringar på många miljarder för att Sverige inte ska behöva lida av vattenbrist i framtiden. För att klara notan bör VA-taxorna fördubblas de närmaste decennierna, enligt Svenskt Vatten. 

Foto:Larsen, Håkon Mosvold

På många håll i landet, från Burträsk i Västerbotten till Simrishamn i Skåne, har kommuner redan i juni tvingats införa bevattningsförbud, och grundvattennivåerna är låga. Ändå är det inte brist på vatten som är det stora problemet. 

”Det kan vara en lokal brist i till exempel östra Småland, delar av Skåne, Gotland och västkusten. Men vi har vatten i Sverige, det är inget problem”, säger Pär Dalhielm, vd för Svenskt Vatten som är en branschorganisation för kommunala bolag inom vatten- och avloppsförsörjning.

I stället handlar det om en kapacitetsbrist, vilket blev tydligt den heta torra sommaren 2018.

”Man pratade om vattenbrist men i 80 procent av fallen var det en kapacitetsbrist. Vi klarade inte av att producera så mycket vatten som efterfrågades under en kortare period. Det krävs kapacitetsutbyggnad men också beteendeförändringar. Det är inte ekonomiskt försvarbart att stå med överkapacitet i väntan på några få varma dagar om året”, säger Pär Dalhielm.

Året efter var det större brist på vatten då både grundvattnet och nivåerna i vattenmagasinen stod lägre än 2018. Men den sommaren var inte lika varm och då kunde vattenverken möta efterfrågan.

Klimatförändringar, befolkningsökning och hårdare miljökrav sätter press på VA-bolagen som måste göra stora investeringar för att situationen 2018 inte ska bli vardag.

”Vi vet att det kommer att bli både mer vatten och mindre vatten i framtiden. Vi måste bli bättre på att ta hand om det vattnet som kommer i form av nederbörd och inte bara leda ut det till havet”, säger Pär Dalhielm, och fortsätter:

”Och kommer klimatet att göra att vattnet blir för varmt måste vi hantera det också i våra vattenverk.”

I dag investeras det 16 miljarder per år i infrastruktur för kommunal vatten- och avloppsförsörjning. Enligt Svenskt Vatten borde den siffran vara betydligt högre, 22,2 miljarder per år – en ökning med 39 procent, för att möta behoven. Det framgår av den investeringsrapport som Svenskt Vatten snart presenterar och som Di har fått ta del av.

Svenskt Vatten räknar med att kommunernas VA-taxor måste fördubblas, inflationen borträknad, de kommande 20 åren för att säkra tillgången på rent vatten. I genomsnitt betalar en villaägare i Sverige i dag 7.828 kr per år för sitt vatten, framöver kommer husägaren istället att betala närmare 16.000 kronor. 

I år syns ett svagt trendbrott på VA-taxorna, med en 4-procentig ökning av brukningsavgiften, vilket är mer än föregående år. Men mer krävs för att kunna täcka framtida investeringsbehov.

”Kommunerna måste öka investeringarna i fler anläggningar för att kunna möta behoven. För att klara detta lånar man pengar. Då krävs att man höjer taxorna för att klara återbetalningarna”, säger Mikael Larsson, chef för Vattentjänstenheten på Svenskt Vatten.

Som situationen ser ut i dag anger två tredjedelar av Sveriges kommuner att de har stora eller mycket stora investeringsbehov för sina vattenverk.

I Härjedalen höjer man redan i år VA-avgiften med 10 procent, och landar då på 7.370 kronor i avgift för ett typiskt hushåll. Höjningar av det slaget kommer att bli vanliga framåt, säger Sofia Nisses, VA-chef på Vatten och Miljöresurs. 

”Vi kommer att behöva göra successiva höjningar. Ledningsnätet är gammalt och vi måste bygga om några av avloppsreningsverken i Härjedalen. De är gamla och lever inte upp till kraven. Plus att det byggs mycket i fjällen, huvudsakligen på grund av turism.” 

Sofia Nisses påminner om att den stora delen av ledningsnätet byggdes ut under 60- och 70-talen. 

”Det börjar bli väldigt gammalt nu och det kostar att åtgärda. På den tiden de byggdes ut fanns statliga medel som saknas i dag. Vi lånar kapital för de nya verken. Höjningen av taxan täcker övriga åtgärder.”

Hur ska man få acceptans hos allmänheten för de här höjningarna?
”I Sverige tar vi rent vatten för en självklarhet. Där behöver vi ett nytt tankesätt. Vi vattnar gräsmattor och spolar hockeyplaner med dricksvatten. Men vi behöver förstå att vatten kostar”, säger Sofia Nisses. 

I grunden är vattnet inte heller dyrt, säger hon: 

”Ett badkar fullt med vatten, 250 liter, kostar lika mycket som en liter buteljerat vatten i butik. Den flaskan köper många utan att reflektera. Men när man ska betala sin räkning blir det en annan sak för många.”

 

 

 

 


Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?