1515
Annons

Cementa vill fånga sina utsläpp - nu avslutas förstudien om ny anläggning

Cementa och Energimyndigheten samfinansierar förberedelser för koldioxidinfångning i Slite på Gotland. Målet är att cementproduktionen ska bli klimatneutralt 2030. 

”Viktigt besked för resten av världen”, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson.

Men bolaget ställer krav på ett långsiktigt täkttillstånd för att genomföra investeringen. 

Cementa har avslutat sin förstudie av hur en satsning på koldioxidinfångning och lagring, så kallad CCS (Carbon Capture & Storage), ska se ut på Gotland. Nu går projektet in i en ny fas med att kartlägga hur genomförandet ska se ut. I ett led i det går Energimyndigheten in med 51 miljoner kronor. 

I en stor rapport förra året från International Energy Agency, IEA, pekades CCS ut som en avgörande beståndsdel i att få ned koldioxidutsläppen i världen och för att ha en chans att nå målen i Parisavtalet.

”Vi ser nu goda förutsättningar för att den verksamhet vi sätter i gång 2030 blir klimatpositiv”, säger Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef på Cementa och Heidelberg cement norra Europa.

Heidelberg Cement går själv in med 73 miljoner kronor för att kartlägga genomförbarheten, vilket väntas bli klart nästa år. Först tidigast 2026 väntas däremot det stora investeringsbeslutet tas. För att detta ska bli verklighet ställer bolaget dock krav på att de nödvändiga miljötillstånden för CSS-anläggningen blir beviljade. Men ett krav är också att ha ett långsiktigt täkttillstånd, något som under uppmärksammade former inte beviljades av Mark- och miljööverdomstolen i fjol.

”Ett nytt, långsiktigt täkttillstånd måste vara på plats för att vi ska fatta ett investeringsbeslut”, säger Karin Comstedt Webb.

Karin Comstedt Webb meddelade att bolaget väntar sig få besked från rätten mot slutet av året kring sin nuvarande ansökan om ett kortare täkttillstånd. Bolaget ska under hösten lämna in en ansökan om ett längre. 

”Vi har kunnat göra ytterligare undersökningar under den här tiden och stärkt vår ansökan”, säger hon.

Det som pekas ut som det största orosmolnet är däremot energitillförseln. En utbyggnad av elnät och elproduktion är också ett villkor för att Cementa ska göra verklighet av satsningen på CCS.

Den totala investeringskostnaden för att få till koldioxidinfångning och lagring, som bland annat kräver ombyggnationer av den egna anläggningen och hamnen på Gotland, beräknas ligga på 10 miljarder kronor. Den lösning som är planerad involverar transporter till kusten utanför Norge och lagring av koldioxiden där.

Läs mer: Norges största klimatprojekt vill fylla oljefält med svensk koldioxid

”Det är en riktig glädjens dag när vi hör att Heidelberg cement går vidare med att fånga koldioxid i Slite. Cement är en av de viktigaste beståndsdelarna till bland annat byggnation och infrastruktur”, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson och tillägger:

”Det här är ett viktigt beslut för Sverige. Projektet kommer att dra ner våra utsläpp med 3 procent och för första gången kommer vi att kunna bygga i betong på ett klimatsmart sätt. Det är också ett viktigt besked för resten av världen. Att den här tekniken är på väg att utvecklas. Det blir lite av hela världens pilotanläggning.”

Cementindustrin ligger bara efter stålindustrin i störst andel utsläpp från näringslivet. Anläggningen för koldioxidavskiljning i Slite beräknas kunna fånga upp nästan allt utsläpp från cementtillverkningen, upp emot 1,8 miljoner ton koldioxid årligen. 

 ”Ska vi kunna accelerera omställningen kräver det samhandling mellan det privata och offentliga. Vi behöver konkreta exempel på hur vi kan förflytta oss och där krävs det progressiva aktörer som Cementa”, säger Robert Andrén, generaldirektör på Energimyndigheten. 

Heidelbergcement har i sitt norska bolag Norcem redan inlett arbetet med att bygga upp en fullskalig CCS-anläggning i Brevik i Norge. Den anläggning kommer att kunna fånga in 400.000 ton koldioxid varje år vilket är hälften av fabrikens utsläpp. De erfarenheterna ska ligga till grund för planeringen av anläggningen på Gotland.

Prenumerera på Hållbart näringslivs nyhetsbrev

Följ oss på Twitter 

Innehåll från WihlborgsAnnons

Wihlborgs inför pris på koldioxidutsläpp

Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).
Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).

Flera svenska företagsjättar har infört ett internt pris på koldioxidutsläpp. Nu hoppar Wihlborgs på tåget. ”Det känns roligt att vi kan driva utvecklingen i vår bransch”, säger miljö- och klimatchefen Staffan Fredlund.

Nu inför fastighetsbolaget Wihlborgs ett internpris på koldioxidutsläpp. Priset sätts till 1000 kronor per ton och kommer inledningsvis att testas vid investeringsbeslut kring renoveringar och hyresgästanpassningar. 

– Det här är en nyckel för att omsätta klimatpåverkan till ett finansiellt värde som vi kan använda i kostnadskalkylen. Tanken är att det interna priset ska underlätta för oss att fatta kloka och relevanta beslut, och premiera leverantörer som erbjuder det klimatbästa alternativet när vi genomför upphandlingar, säger Staffan Fredlund, miljö- och klimatchef på Wihlborgs. 

Verktyg för att nå halveringsmål

Genom införandet av internpriset på koldioxid lägger bolaget i en högre växel för att minska utsläppen som sker i samband med byggprojekt, det som räknas som indirekt klimatpåverkan i värdekedjan. 

För att pressa ner klimatpåverkan ytterligare sätter Wihlborgs även upp ett så kallat målgränsvärde vid nybyggnation av kontorsfastigheter. Gränsvärdet ligger på 270 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter.

Nyfiken på Wihlborgs klimatarbete? Ta reda på mer här. 

– Vi har liksom branschen i stort haft svårt att mäta och målsätta klimatpåverkan vid byggnation och renoveringar, alltså den del av vår verksamhet som har störst klimatpåverkan, säger Arvid Liepe, ekonomi- och finanschef på Wihlborgs, och fortsätter:

– Internprissättningen och målgränsvärdet hjälper oss att angripa detta. Förhoppningen är att satsningarna ska göra stor skillnad för de totala utsläppen och bidra till att vi uppnår vårt halveringsmål för 2030.

Tar steget – innan det blir ett hygienkrav

Arvid Liepe och Staffan Fredlund hoppas att verktygen kommer att användas brett i organisationen och i både små och stora projekt.

– Vi kommer att testa detta och utvärdera om det styr oss på rätt sätt. Genom att ta steget nu hinner vi också med en lärandeprocess kring intern prissättning innan den här typen av åtgärder blir ett hygienkrav på marknaden. Det känns roligt att vi kan visa ledarskap och driva utvecklingen i vår bransch, säger Staffan Fredlund. 

Om Wihlborgs
Wihlborgs är ett börsnoterat fastighetsbolag som erbjuder kommersiella lokaler till företag och organisationer i Öresundsregionen. Wihlborgs Fastigheter finns i Malmö, Lund, Helsingborg och Köpenhamn. Bolaget är marknadsledande i de tre svenska städerna. 

Läs mer om Wihlborgs fastighetsutveckling

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wihlborgs och ej en artikel av Dagens industri

Almi Green Invest – så ska näringslivet klara omställningen

Almi hör till de aktörer som föreslås få utökat uppdrag då näringslivet ska ställa om till hållbarhet. Den utredning som i dag lämnades över till regeringen vill se ett statligt grönt investeringsbolag, Almi Green Invest, och en grön Venture Debt-fond.

Finansmarknadsminister Max Elger och näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson, båda S.
Finansmarknadsminister Max Elger och näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson, båda S.
Foto:Lars Schröder/TT
Foto:Ali Lorestani/TT

På måndagen presenterade regeringens utredare sina förslag på hur staten bättre ska kunna stötta näringslivets gröna omställning. Flera idéer lades på bordet, och klart är att Almi får flera nya uppdrag, om utredarna får som de vill. 

Främst handlar det om att Almi ska få skapa ett statligt grönt investeringsbolag, Almi Green Invest, med en ram på 1,5 miljarder kronor. 

”De ska ha ett tydligt uppdrag att möjliggöra gröna investeringar hos företag. Det ska vara uthålligt, aktivt och en flexibel minoritetsägare”, sa Martin Janhäll, en av de tre utredarna. 

Utredarna vill också se en grön Venture Debt-fond under Almi Green Invest. 

”Också den på 1,5 miljarder”, säger Martin Janhäll. 

Han och hans båda kolleger vill därtill tillföra Saminvest 1 miljard kronor för att utveckla riskkapitalmarknadens uthållighet och göra det möjligt för AP-fonderna att investera i onoterade bolag. 

”Vi ser att AP-fonderna har en aptit att delta i detta.”

I utredningen finns också förslag om att ta bort exportkriteriet för Exportkreditnämndens gröna krediter samt göra det möjligt för EKN och Riksgälden att ställa ut kreditgarantier för följdinvesteringar och samhällsomvandling. 

Utöver de finansiella delarna slår utredarna fast att Sverige i dag behöver mer kompetens för den gröna omställningen, inte minst offentliga rådgivare. 

”Personer som förstår ny teknik och nya affärsmodeller och kan bedöma risker som är kopplade till investeringar”, säger Kersti Karltorp. 

Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson och finansmarknadsminister Max Elger tog emot utredningen under en pressträff. 

De båda intygade att klimatomställningen är ett prioriterat område för den svenska regeringen, men att ”det finns ett enormt kapitalbehov”. 

Max Elger passade på att ge Sverigedemokraterna en känga efter, möjligen efter partiledare Jimmie Åkessons utspel i Sveriges Radio, där han bland annat säger att ”fler dör av kyla än av värme”. 

”Det är olyckligt att Sverigedemokraterna denna morgon sår tvivel om vi ska leva upp till Parisavtalet. Jag tror att ett sådant beteende skulle slå undan benen för hela den här omställningen”, sa ministern. 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera