CCS-industrin i startgroparna – politikernas besked dröjer

Snart kan fartyg lastade med koldioxid lämna Sverige – om alla bitar faller på plats. 

”För mångas skull hoppas jag verkligen är att det sker senast 2025”, säger Anders Egelrud, vd för Stockholm Exergi.

Anders Egelrud, vd för Stockholm Exergi
Anders Egelrud, vd för Stockholm ExergiFoto:Press.

En blå container i Värtahamnen i Stockholm visar att avskiljning av koldioxid fungerar i verkligheten. I pilotanläggningen fångar energibolaget Stockholm Exergi in 700 kilo koldioxid om dagen genom att köra rökgaser från värmeverket genom en kompressor. Det är första steget i vad som kallas CCS, Carbon Capture and Storage, att fånga och avskilja koldioxid för att lagra den i marken. 

Tekniken fungerar och Stockholm Exergi står redo att bygga en fullskalig anläggning, vilket beräknas kosta 1,5-2,5 miljarder kronor.

”För de pengarna får vi bort 800.000 ton koldioxid per år”, säger Stockholm Exergis vd Anders Egelrud.

Anläggningen som kan vara klar om ett par år skulle därmed kunna minska Sveriges totala koldioxidutsläpp med 1,5 procent, ett steg mot målet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045.

”Det här är enormt billigt om vi tittar på vad alternativen är, men också vad konsekvenserna är om vi inte gör det” säger Anders Egelrud.

Men för att energibolaget som hälften ägs av finländska Fortum och Stockholms Stad ska trycka på knappen och börja bygga CCS-anläggningen krävs att finansieringen är klar. Bolaget och i förlängningen kunderna kan inte stå för hela kostnaden. 

”Här behöver politiken komma in med styrmedel och skapa förutsättningar för tvärsektoriell handel, för det finns ingen marknad för negativa utsläpp av koldioxid”, säger Anders Egelrud.

Tanken är att den koldioxid som Stockholm Exergi fångar in ska transporteras i flytande form till Norge för lagring i havsbotten. Avgörande för att detta ska bli verklighet är att det norska Stortinget i höstens statsbudget avsätter pengar för att bygga ut hamn och mellanlager i Brevik nordväst om Bergen. Därifrån ska koldioxiden pumpas ut till lagringsplatser i Nordsjön.

”Vi är i ett läge där teknik för att skilja av koldioxid har testats och visats fungera. Vi vet hur vi skall bygga anläggningen men är beroende av en samfinansiering med norska staten för att klara investeringens”, säger Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef för norra Europa på Heidelberg Cement som bland annat äger Cementas fabrik på Gotland.

Heidelberg Cement driver ett projekt på sin fabrik i Brevik söder om Oslo. Om alla bitar faller på plats kan avskiljningsanläggningen här vara i full gång 2024. 

Kostnaden för att etablera hela CCS-kedjan beräknas till drygt 11 miljarder norska kronor, då ingår dels cementfabrikens avskiljningsanläggning och ökade driftskostnader men också hamn och lagring.

”Det är viktigt att få hela kedjan på plats eftersom det skapar lagringsförutsättningar för utsläpp från fler anläggningar, exempelvis från fabriken på Gotland. Sedan måste även elförsörjningen stärkas till Gotland och kunderna efterfråga en klimatneutral cement för att vi skall lyckas med detta”, säger Karin Comstedt Webb.

 

 

 

 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?