Regeringens klimatpolitik möttes av hård kritik redan innan budgeten presenterades. Redan under måndagen blev det ramaskri i fordonsbranschen när det stod klart att klimatbonusen för elbilar slopas.
”Det har blivit enormt kostsamt”, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) under presskonferensen när budgeten presenteras.
Åtgärden kostar alltid betydligt mer än planerat, fortsätter hon och tillägger:
”Vi måste prioritera det som är viktigt.”
Istället uppger regeringen att man vill satsa på att stärka elproduktionen, bygga ut laddinfrastrukturen och möjliggöra storskalig koldioxidinfångning.
Anslaget till Industriklivet, där näringslivet kan söka stöd för grön omställning, höjs därför med 600 miljoner kronor. Det ska bland annat gå till utveckling av koldioxidinfångning. Sveriges geologiska undersökning, SGU, får samtidigt ytterligare 40 miljoner kronor för att utreda platser för koldioxidlagning.
Nina Ekelund, generalsekreterare för Hagainitiativet, som samlar flera mäktiga företag som vill ställa om, är besviken på budgeten. Hon säger sig ha förståelse för att det finns många andra områden som stjäl uppmärksamheten just nu, och att det därför är naturligt att reformer inom exempelvis försvaret dominerar.
”Det är dock olyckligt att en så stor del av reformutrymmet används till politik som bromsar snarare än accelererar klimatomställningen och minskar näringslivets drivkrafter att investera i framtidens hållbara och klimatsmarta lösningar”, skriver hon till Di i en kommentar.
Hon är positiv till de ökade satsningarna på Industriklivet, på ambitionen att korta tillståndsprocesser för bland annat ny elproduktion och ett utbyggt elnät, men tycker ändå att det finns en stor osäkerhet om politikens fortsatta inriktning.
”Näringslivet vill nu se en ökad tydlighet från regeringen om hur luckorna i klimatpolitiken ska täppas till och hur man vill bidra till att klimatomställningen skyndas på. Den kommande klimathandlingsplanen blir i detta sammanhang helt avgörande”, skriver Nina Ekelund.
Här är viktigaste punkterna som rör näringslivets omställning i budgeten:
* Industriklivets anslag höjs med 600 miljoner kronor för industrins omställning och utveckling av koldioxidinfångning.
* Sveriges geologiska undersökning, SGU, får ytterligare 40 miljoner kronor för att utreda platser för koldioxidlagning.
* Regeringen ställer ut kreditgarantier på 65 miljarder kronor, inklusive tidigare utfärdade garantier, för gröna investeringar i hållbar teknik som ännu inte är kommersialiserad i större skala. De ska ”utifrån teknikneutrala kriterier ges till företag för stora industriinvesteringar i Sverige som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket”. Garantiramen beräknas höjas till 80 miljarder för 2024.
* Anslagen till Kompetenslyft för klimatomställning, som ska möjliggöra näringslivets och samhällets klimatomställning och omställning till cirkulär ekonomim, halveras från 100 till 50 miljoner kronor.
* Det nuvarande reseavdraget behålls i stället för att införa en modell med en avståndsbaserad skattereduktion som riksdagen beslutade om i juni. Följande ändringar görs däremot:
- Avdraget för arbetsresor med egen bil höjs från 18,50 till 25 kronor per mil.
- Avdraget för drivmedel vid arbetsresor med förmånsbil höjs från 6,50 respektive 9,50 till 12 kronor per mil.
* Skattereduktion för installation av solceller. Inom ramen för det så kallade gröna avdraget höjs skattereduktionen för installation av solceller från 15 till 20 procent från och med 1 januari 2023. För den som installerar solceller för 100.000 kronor (inkl. moms) ökar skattereduktionen från 15.000 till 20.000 kronor i och med förslaget.
* Tillfälligt slopad förmånsbeskattning av gratis elbilsladdning på jobbet. Den som får ladda sin egen bil eller förmånsbil gratis på arbetsplatsen ska enligt dagens regler förmånsbeskattas. Men det slopas till och med sista juni 2026.
* Avfallsförbränningsskatten avskaffas. Skatten tas ut på avfall som förs in till en avfallsförbrännings- eller samförbränningsanläggning, bland annat kraftvärmeverk.
* Den tillfälliga utvidgningen av skattenedsättningen på så kallad jordbruksdiesel förlängs i ytterligare ett halvår. Enligt nuvarande regler ska utvidgningen av nedsättningen upphöra vid halvårsskiftet 2023. Skatten på jordbruksdiesel är noll kronor under andra halvåret efter förlängningen.
* Tillfällig sänkning av energiskatten på bensin och diesel från den 1 januari 2023. Motsvarar en kostnad på 6,7 miljarder kronor.
* Momsen på reparationer av bland annat cyklar och kläder höjs från 6 till 12 till procent den 1 april 2023. Syftet är att öka enhetligheten i mervärdesskattesystemet.
* Stödet för att återställa och anlägga våtmarker permanentas till 200 miljoner per år. Det är en sänkning jämfört med fjolårets belopp på 350 miljoner kronor.
* Forskningscentret European Spallation Source, ESS, i Lund får ytterligare 356 miljoner kronor för att färdigställas. Det är en tvärvetenskaplig forskningsanläggning för neutronspridning, som kommer kunna användas för forskning inom exempelvis medicin, klimat, energi och miljö.
Läs mer om regeringsförslagen:
Regeringens u-sväng om momsen slag mot småföretagare
Regeringen vill satsa halv miljard på att fånga koldioxid - men avfallsbranschen efterlyser mer
