1515
Annons

Börsbjässe redo växa sin cirkulära affär – välkomnar slopat monopol

Ett avskaffat monopol skulle öka potentialen att återvinna de tusentals ton pappershanddukar svenska företag årligen förbrukar, enligt hygienbolaget Essity. ”Med återvinning skapar vi en lojalitet hos kunderna”, säger Åsa Degerman, cirkulär affärsutvecklare.

Foto:Kollage: Peter Hoelstad/TT

Avskaffa det kommunala avfallsmonopolet på hushållsliknande avfall från verksamheter för att främja återvinning och framväxten av cirkulära affärsmodeller, föreslår en utredning som presenterades för Miljödepartementet i veckan.

En sak som då skulle kunna återvinnas i högre grad än i dag är pappershanddukar. Åtminstone enligt börsbolaget Essity ESSITY B -0,27% Dagens utveckling .

I Europa förbrukas årligen 1 miljon ton pappershanddukar och bara i Stockholm är återvinningspotentialen från företag tusentals ton årligen. Men mindre än 1 procent av Essitys variant återbrukas i dag. Den siffran vill man öka.

”Vår långsiktiga ambition är definitivt högre än en procent. Förhoppningsvis blir den så hög att vi inte kommer att påverkas av nedgångarna från sekundära fibrer från exempelvis tidningspapper”, säger Åsa Degerman, som är cirkulär affärsutvecklare på Essity.

Hygienbolaget välkomnar utredningens förslag om ett frival av avfallshanterare.

”Gör man det lättare kommer också efterfrågan på den här tjänsten att öka”, säger Sofia Krigsman som är ansvarig för samhällskontakter på bolaget.

”I stället för att ha en halvårslång dialog med en kommun kanske vi skulle kunna få ned tiden till veckor. Det vore en enorm lättnad för administrationen och skulle underlätta för våra kunder”, säger Åsa Degerman.

I vissa kommuner har man redan i dag en dispens för att ta tillvara på företags pappershanddukar och på kundlistan finns bland annat Folksam och Astra Zeneca.

Åsa Degerman, cirkulär affärsutvecklare på Essity
Åsa Degerman, cirkulär affärsutvecklare på EssityFoto:Essity/Press

Bolaget är nu i färd med att bygga logistikhubbar för återvinningen i Göteborg, Stockholm och Malmö-Lund. Men att öka återvinningen kommer att ta tid.

”Vi startade 2019 och befinner oss än så länge i lindan med att starta upp och implementera och vi ser en stadig utveckling med nya kunder varje månad”, säger hon.

Vilken ekonomisk betydelse har återvinningen för er?

”Kunderna värdesätter att kunna reducera sitt avfall och koldioxidavtryck. Med återvinning skapar vi en lojalitet hos kunderna som gör att de vill stanna hos oss. Det finns också ett värde i fibrerna som gör att vi kan finansiera affärsmodellen och sänka kostnader för logistik”, säger Åsa Degerman.

Även i andra branscher har avfallet som skulle beröras av ett frival redan börjat användas i olika utsträckning. Antingen genom dispenser eller genom att företagen har gjort en egen tolkning av regelverket, eller tagit strid i rätten.

Frityrolja från restauranger kan exempelvis samlas in och bli en råvara i den kemitekniska industrin. Matspill får också till viss grad nytt liv redan i dag. På Gotland har osålda bakelser och annat matsvinn gått till ett lokalt destilleri för att bli sprit medan dagligvarujätten Axfood har tagit strid för att få tillvarata frukt och grönt.

Avfall Sverige, som är kommunernas branschorganisation inom avfallshantering, motsätter sig ett frival och lyfter i stället fram en utvidgad dispensmöjlighet som ett bättre alternativ.

”Tvärt emot regeringens intentioner riskerar förslaget om frival att försvåra möjligheterna att skapa en cirkulär ekonomi. När fler aktörer engageras kring verksamheternas avfall lär vi se ökade transporter, dyrare hantering, ökat tillsynsbehov och större administrativ börda för kommunerna”, säger Tony Clark, som är VD för Avfall Sverige.

Läs mer: Utredning föreslår slopat avfallsmonopol – ”Slöseri att elda upp material som kan återvinnas”

Innehåll från AccentureAnnons

Bransch i omvandling: Det här krävs för partnerskap med den nya elkunden

Vinterns elpriser har, minst sagt, fått konsumenterna att lägga märke till sin elräkning. Nu måste elbolagen visa kunderna att de erbjuder något mer än bara en faktura, och det finns framförallt fem områden som krävs för att skapa partnerskap med den nya elkunden.

Läs mer om vad som krävs för att bli framtidens elleverantör 

Det är mycket el på agendan just nu. Efter en vinter med rekordhöga elpriser har Rysslands invasion av Ukraina satt kniven mot strupen på den europeiska energianvändningen, samtidigt som klimatkrisen kräver en omställning från fossila bränslen i varenda bransch, från transport till ståltillverkning.

– Energi är verkligen en bransch under stark omvandling, och det sker brett i hela samhället, konstaterar Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

– Framförallt ser vi att kunderna, oavsett om det är privatkunder eller företagskunder, i dag ställer helt andra krav på sin elleverantör än vad de har gjort tidigare.

Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.
Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

Rapporten ”The New Energy Consumer” från Accenture konstaterar att relationen mellan kund och elleverantör tidigare var i princip transaktionsbaserad. El kom ur två hål i väggen, räkningen betalades, ingen tänkte mer på det än så.

– Men både det höga elpris vi ser nu och den höga medvetenhet som finns kring hållbarhet har ändrat det här markant. Slutkunden idag vill vara med och bidra till energi-omställningen genom att köpa grönare el, men de vill också ha hjälp från elbolagen med att effektivisera sin egen elkonsumtion.

Perspektivskifte av stora mått

Och det här ställer elbolagen inför ett perspektivskifte av stora mått. Inte minst kräver det en ny syn på vad som egentligen skapar värde för både dem själva, och för kunden. Enligt rapporten är det framförallt fem områden som elbolagen behöver fundera över för att skapa en känslomässig, snarare än transaktionsbaserad, relation med sina kunder: Syfte, Produkter, Teknikplattformar, Talang och Partnerskap.

– Alla de här fem är lika viktiga, men att ha ett ambitiöst och genuint syfte som fylls med reellt innehåll snarare än floskler är grunden. Syftet skall sedan driva åtgärder, för det är utan tvekan så att kunder och företag vill köpa tjänster och produkter från företag som bidrar till omställningen kring hållbarhet.

Det är med ett tydligt syfte företagen kan hitta riktningen för att utveckla nya produkter och tekniska plattformar, det är med ett tydligt syfte de kan attrahera anställda och kunder, och det är med ett tydligt syfte de hittar de partnerskap som blir avgörande för att kunna bli en viktig spelare, inte bara på elmarknaden, utan i den energiomställning som nu sker inom hela samhället. Och här ser Fredrik Engdar att de svenska bolagen ligger bra till.

– Många svenska elbolag ligger redan långt framme, för de vet vad de vill åstadkomma och de verkar vara genuina i sin önskan att nå dit. Nu gäller det att ta nästa steg och fortsätta driva omvandlingen mot ett hållbart samhälle.

Rapporten visar även att konsumenterna vill ha hjälp att själva ställa om sin energikonsumtion. Dels via råd och tips, dels också via nya produkter och miljövänliga alternativ. 

– De svenska bolagen ligger bra till när det gäller att erbjuda grön el, men sen behöver de hjälpa kunderna i deras omställning och effektivisera elanvändningen. För att åstadkomma detta behövs både större insikt i kunders beteende och behov, samt nya typer av produkter. 

Nya former av partnerskap

En annan viktig aspekt av omställningen är nya former av partnerskap för att i nära samarbete med företagskunder och andra aktörer på marknaden förändra energianvändningen. 

– Partnerskap är en hjärtefråga för mig. Energiomställningen har redan lett till helt nya sorters gränsöverskridande samarbeten mellan branscher som vi inte har sett så ofta tidigare.

Till exempel möbelföretag som säljer solpaneler, snabbmatskedjor som blir laddstationer för elbilar, oljebolag som köper kraftbolag – kombinationerna är många, ibland överraskande och uppstår överallt.

– Det är den ökande kundinsikten, och självinsikten, som ligger bakom. Företagen inser att de inte kan göra allt själv, utan att de måste ingå partnerskap både med aktörer i andra branscher och med snabba, digitala startups som kan hjälpa till att utveckla nya förmågor och snabba på energiomställningen. De här konstellationerna kommer att vara avgörande för att klara av att vara relevant på den nya energimarknaden.

Läs mer om elbranschens omställning 

 

Mer från Accenture

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accenture och ej en artikel av Dagens industri

Världens tredje största pensionsfond fortsätter att satsa på kol

Sydkoreas nationella pensionsfond ser över en ny kolpolicy. Ett förslag som övervägs är att sälja av bolag som får mer än hälften av sina intäkter från kolverksamhet. En nivå som väcker stark kritik, rapporterar Bloomberg.  

Genrebild.
Genrebild.Foto:Malin Palmqvist

Fonden, som förvaltar tillgångar värderade till över 7.000 miljarder kronor och uppskattas vara världens tredje största pensionsfond, lovade i fjol att sälja av innehaven inom de smutsigaste fossila bränslena. Det landade i april i ett förslag från ett konsultbolag att införa ett förbud mot investeringar i bolag med intäkter från kolkrafts- eller kolgruvsverksamhet som antingen överstiger 30 eller 50 procent. 

Vilken gränsnivå det blir är inte bestämt än, men oavsett ligger de på en betydligt lägre nivå än vad som vanligtvis införs när stora fonder genomför liknande policyförändringar.

”De negativa konsekvenserna av att den nationella pensionsfonden misslyckas med att göra klimatmedvetna investeringar kommer bli enorm”, säger Kim Sung-Ju, tidigare ordförande i fondbolaget och oppositionspolitiker i Sydkorea, till Bloomberg. 

Den nationella pensionsfonden är Sydkoreas största institutionella investerare. Skulle fonden välja den lägre gränsnivån innebär det att 10 miljarder i tillgångar skulle behöva säljas av. Samtidigt behålls tillgångar kopplade till kol som är värda runt 30 miljarder kronor fram till 2030.

Kol är den största energikällan i Sydkorea, strax före naturgas och kärnkraft. 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera