1515
Annons

Bolund: Regeringen vill ”knuffa” Kallak på andra instanser

Regeringen vill inte få till sig den infekterade Kallakfrågan igen. Det menar miljöpartiets språkrör Per Bolund som uppger att en konflikt mellan de tidigare regeringspartierna samt olika departement bidrog till att beslutet om bearbetningskoncession tog så lång tid.

Foto:Amanda Lindgren/Rolbin Ek/TT

Det svenskregistrerade gruvföretaget Jokkmokk Iron Mines, som ägs av brittiska Beowulf Mining, beviljades en bearbetningskoncession från regeringen häromveckan. Men det återstår fortfarande ett miljötillstånd från Mark- och miljödomstolen för att kunna sätta i gång med verksamheten. 

Som Di rapporterat om tidigare kan även den prövningen hamna på regeringens bord. Det kan ske om domstolen förvisar målet till regeringen. Något domstolen kan göra om den inte finner sig lämpad att ta ställning till vilka riksintressen som ska få förtur över andra, en bedömning Bergmästare gjorde med bearbetningskoncessionen. Det kan också ske genom att regeringen själv plockar till sig fallet, vilket är möjligt om myndigheter informerar regeringen om att gruvan kommer ha en stor miljöpåverkan.

Men Miljöpartiets språkrör Per Bolund, som satt i regeringen när ärendet kring bearbetningskoncessionen trillade in, tror att i alla fall det sistnämnda alternativet är osannolikt.

”Jag tror att regeringen kommer göra allt de kan för att det inte ska komma upp till dem igen. De kommer att hela tiden försöka knuffa tillbaka det till myndigheter och andra instanser”, säger han. 

Miljöpartiet anser däremot att det är regeringen som bör ta beslut om fall som kan få stora konsekvenser för miljö och samhälle.

”Regeringen bör ta på sig bedömningen av principiella fall eller när det rör sig om en stor miljöpåverkan som är irreversibel. Regeringen är den enda instansen som kan göra en helhets- och konfliktavvägning när så stora intressen står mot varandra”, säger Per Bolund.

En av knäckfrågorna kring Kallak har handlat om vilka riksintressen som ska få förtur mellan gruvnäringen och samernas rätt till att bedriva rennäring samt potentiell påverkan på världsarvet Laponia. Just i den frågan fanns det en konflikt inom regeringen, när Miljöpartiet och Socialdemokraterna regerade tillsammans, som drog ut på beslutet om bearbetningskoncessionen.

Handläggningen av bearbetningskoncessionen tog fem år, efter det att Bergmästaren förvisat fallet till regeringen. 

”Det fanns starka åsikter som pekade i olika riktningar som gjorde att prövningen i regeringen blev svår och tog lång tid. Både mellan partierna, eftersom vi har olika grundsyn på hur man värderar miljöskador mot potentiella ekonomiska vinster, men också mellan olika departement”, säger Per Bolund.

Per Bolund uppger att miljödepartementet och näringsdepartementet hade helt olika perspektiv på frågan.

”Näringsdepartementet har, enligt min uppfattning, ett väldigt gruvfokuserat perspektiv. Man sätter den före alla andra näringar, både rennäringen men också besöksnäringen”, säger han. 

Regeringen satte en rad olika villkor på Jokkmokk Iron Mines i beslutet om beviljad bearbetningskoncession, bland annat en årlig uppföljning av konsekvenserna för rennäringen som ska redovisas till både Sametinget och Länsstyrelsen i Norrbottens län. Men regeringen begränsade sitt beslut till att enbart innefatta påverkan från huvudverksamheten.

Infrastrukturåtgärder som transportvägar till gruvan eller andra följdverksamheter innefattades inte och kommer att bli något för domstolen att ta ställning till i miljötillståndsprövningen.  

”Vi slogs under arbetet i regeringen för att kringinvesteringarna skulle vägas redan in i det här beslutet. Men näringsdepartementet kände att det kunde tas i ett senare skede. Vi tycker däremot att det är självklart att titta på helheten och inte bara en liten del”, säger Per Bolund.

Miljöpartiet har i dagarna lämnat in en KU-anmälan mot näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson efter uppgifter i en DN-artikel om misstänkt jäv på Regeringskansliet vid handläggningen av Kallakärendet. En tjänsteman som tidigare jobbat på SGU har handlagt ärendet i sitt nya jobb på näringsdepartementet.


Vattenfall och St1 samarbetar för elektrobränsle

Fossilfria bränslen ska snart produceras i stora mängder på västkusten. Det hoppas Vattenfall som tillsammans med Preem och St1 nu ska studera hela värdekedjan – från vindkraft och vätgas till förnybara drivmedel.

Vattenfall satsar på vindkraft för att möjliggöra fossilfri bränsleproduktion. Till vänster vd Anna Borg.
Vattenfall satsar på vindkraft för att möjliggöra fossilfri bränsleproduktion. Till vänster vd Anna Borg.
Foto:Vattenfall/Ties van der Horst
Foto:Vidar Ruud
Foto:Fredrik Sandberg / TT
Foto:Josefine Stenersen
Foto:Christine Olsson/TT

Förhoppningen är att havsbaserad vindkraft ska ge den energi som krävs i framställningen av fossilfri vätgas. Det i sin tur ska kunna hjälpa industrier som raffinaderi, petrokemi, stål och konstgödsel på vägen mot ökad fossilfrihet på den svenska västkusten.

Centrala aktörer vid sidan av Vattenfall är St1 och Preem. På torsdagen presenterade Vattenfall och St1 ett nytt partnerskap, där syftet är att till 2029 kunna producera elektrobränsle. Detta efter att Vattenfall och Preem för bara några dagar sedan meddelade att de efter sommaren kommer att gå vidare med förstudier för att nå en framställning av fossilfria bränslen.

För St1 är förhoppningen att med början 2029 successivt trappa upp produktionen av elektrobränsle för att nå målet om en miljon kubikmeter. Bränslet är enligt bolaget primärt tänkt att användas som flygbränsle, och ska på ett ungefär motsvara Arlandas årliga förbrukning.

”Vi är väl medvetna om hur utmanande klimatmålen inom transportsektorn är. Strategiska och långsiktiga partnerskap visar hur viktigt det är med samarbeten inom industrin och mellan olika värdekedjor för att kunna uppfylla de ambitiösa nordiska klimatmålen”, säger Henrikki Talvitie, vd, St1 Nordic Oy.

För Preem är målet att till år 2035 möjliggöra produktion av fem miljoner kubikmeter förnybara bränslen och e-bränslen.

Enligt Vattenfall är möjligheterna stora att minska utsläppen på den svenska västkusten för till exempel raffinaderi- och petrokemiindustrin.

”Att utveckla och optimera värdekedjorna för havsbaserad vindkraft och fossilfri vätgas är en mycket intressant väg framåt”, säger Anna Borg, vd för Vattenfall.

Svante Axelsson, samordnare för Fossilfritt Sverige, säger att veckans båda satsningar visar att ”proppen gått ur”.

”Det här är en kioskvältare. Det är en nyckel där man låser upp lösningar för hela Västra Götaland, som nu kan bli ett fossilfritt industriområde. Det blir ett av de första vätgasklustrena i norra Europa, vad jag vet.”

Enligt Svante Axelsson är det en enormt stor förändring att bolagen nu vågar satsa på den infrastruktur som krävs.

”Vattenfall blir en möjliggörare för de här projekten. Många aktörer kommer att vara intresserade av olika vätgaslösningar.”

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?