1515

Bolund: Domen hård även om vi lyckas

Även om FN:s klimattoppmöte i Glasgow lyckas lösa sega konfliktfrågor, så kan domen efteråt bli att mötet misslyckats.

– Grundproblemet kommer ändå att kvarstå – att vi tillsammans gör för lite, säger klimatminister Per Bolund (MP).

Klimatminister Per Bolund (MP) inför klimatmötet COP26 i Glasgow.
Klimatminister Per Bolund (MP) inför klimatmötet COP26 i Glasgow.Foto:Jonas Ekströmer/TT

I helgen drar förhandlingarna på COP26 i Glasgow igång, ett år försenat och med pandemin envist hängande över sig. Dessutom med en pågående energikris som riskerar att dra ned klimatambitionerna.

Som om det inte fanns nog med problem.

I Glasgow ska det göras ett nytt försök att få den så kallade regelboken på plats, så att Parisavtalet ska kunna fungera fullt ut. 

Två tidigare klimattoppmöten har redan misslyckats med att täppa igen de luckor som lämnades öppna i Paris 2015. Varken i Katowice 2018 eller Madrid 2019 gick det att enas.

Det handlar om rätt tekniska saker som exempelvis hur handel med utsläppsminskningar mellan länder ska räknas, så att det inte blir dubbelräkningar och friserade siffror.

I de förhandlingar som pågår inför mötet tycker sig Per Bolund se att det börjat röra sig i vissa låsta positioner.

– Jag har större hopp nu om att vi ska kunna komma fram där, säger han.

Att få regelboken på plats, sex år efter det att Parisavtalet slöts, är nödvändigt för att inte förtroendet för hela avtalet ska börja vackla, tror Bolund. Dessutom behövs klarhet i reglerna för att länder ska kunna leverera vad de lovat i sina nationella klimatplaner.

– Då faller ytterligare ett argument för de länder som är senfärdiga och som inte vill ökat sina ambitioner, säger Bolund. 

Men även om förhandlingarna går i lås, kan domen efteråt från företag, forskare och miljöaktivister bli att mötet misslyckats, tror Bolund.

– Jag skulle inte bli förvånad om vi hamnar i den paradoxala situationen, säger han.

– Det kommer att vara ett steg framåt, men grundproblemet kommer ändå att kvarstå - att vi tillsammans gör för lite.

Mötet i Glasgow har blivit lite av upp till bevis för hur länderna lever upp till Parisavtalets krav på att lämna in uppdaterade nationella klimatplaner vart femte år.

Tanken är att ambitionerna att minska utsläppen ska trappas upp för varje ny plan, så att målet om att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader Celsius, och helst begränsa den till 1,5 grader, kan nås.

För att det ska gå måste koldioxidutsläppen nästan halveras till 2030, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Men de totala åtagandena i ländernas klimatplaner går åt helt fel håll. De bedöms i stället öka utsläppen med 16 procent till 2030. Det motsvarar en temperaturökning på 2,7 grader. 

En del länder har inte lämnat in någon uppdaterad plan alls, eller en plan utan ambitionsökning.

– Det är väldigt oroande, och egentligen oacceptabelt. Vi är alla undertecknare av Parisavtalet och då ingår det att leverera åtaganden och att uppdatera dem med jämna mellanrum, säger Bolund.

Världens största utsläppare, Kina, lämnade sent omsider in sin plan. Men den bedöms som otillräcklig.

– Om inte Kina gör mer, så är det väldigt svårt att se hur vi ska nå målen, helt enkelt. De är en avgörande spelare.

Målsättningen för klimattoppmötet kan tyckas väldigt försiktig – att försöka hålla liv i Parisavtalets 1,5-gradersmål.

– Jag vet att det är möjligt, men då måste vi visa viljan att göra det som krävs, säger Bolund om att klara 1,5-gradersmålet.

– Man ska inte heller hymla med att det kommer att kräva en omställning som världen aldrig någonsin har sett tidigare. Men det är absolut görbart. Vi vet också att det kommer att bli dyrt annars. 

Sverige hör till de länder som vill driva på för att fasa ut fossila bränslen. Och kanske kan det komma deklarationer i Glasgow från länder som är villiga att göra det – men inte nödvändigtvis från de länder som är mest fossilberoende.

– Den allra viktigaste leveransen från Glasgow vore om vi lyckas riva undan skygglapparna när det gäller kolanvändningen i världen. Det går inte att planera för ny kolkraft om vi ska klara utsläppsmålet, säger Per Bolund.

 


Innehåll från IntrumAnnons

De vill främja en grönare livsstil genom mindre konsumtion

Intresset för hållbarhet motiverar varannan svensk att begränsa konsumtionen av varor och var femte uppger att de inte får dåligt samvete om de skjuter upp en betalning till ett företag som de uppfattar som oetiskt.

Enligt Intrums senaste undersökning, European Consumer Payment Report 2021, är konsumenter i 24 europeiska länder alltmer oroade och väljer att dra ner på konsumtionen när de går mot en mer hållbar livsstil.

– Svenska konsumenter är bekymrade över klimathotet och med julhandeln inför dörren kan vi se en förändring i konsumtionsmönster. Vår senaste undersökning visar att en allt större andel särskilt hos den yngre generationen, kommer att använda sin konsumentmakt för att välja bort butiker och varumärken som de inte uppfattar som en del av det gröna skiftet, säger Siv Hjellegjerde Martinsen, landschef Intrum i Skandinavien.

Konsumenter anammar ett mer hållbart köpbeteende

Majoriteten av de mer än 24 000 europeiska respondenterna svarade att de handlar mindre än de gjorde före pandemin, för att minska avfallet och leva enklare.

● Sex av tio européer handlar mindre än före pandemin

● Intresset för att minska konsumtionen för att leva mer hållbart är störst bland unga vuxna och kvinnor

● Bland Europas seniorer och föräldrar, som vill föregå med gott exempel för sina barn, svarar två av tre att de i allt högre utsträckning reparerar eller återanvänder saker istället för att köpa nya

… men dyra varor hindrar en mer hållbar livsstil

Ett hinder som stoppar människor från att leva så hållbart som de skulle vilja är att miljövänliga produkter upplevs dyra:

● 54 procent av svenskarna säger att de inte har råd att leva så hållbart som de skulle vilja. Andelen är 58 procent för alla européer

● Nära sju av tio låginkomsttagare i Europa säger att de skulle ha levt mer hållbart om de hade haft råd

Konsumentmakt för att skapa positiv förändring i samhället 

Över hälften av de svenska respondenterna svarar att de inte vill handla från företag som skadar miljön.

Nästan hälften av de tillfrågade säger att de använder sin konsumentmakt för att skapa positiv förändring i samhället. Fyra av tio svenskar mellan 18 och 37 år skulle inte ha dåligt samvete över en sen betalning till ett företag som de uppfattar som oetiskt.

– Bland de yngre är det en dubbelt så stor andel, jämfört med de äldre respondenterna, som håller med om att de inte skulle ha dåligt samvete för en försenad betalning till ett företag som de anser är oetiskt. Här skiljer sig generationerna åt, vilket kan signalera ungas önskan att leva enligt sina värderingar, säger Siv Hjellegjerde Martinsen, landschef Intrum i Skandinavien.

Om European Consumer Payment Report 2021 

The European Consumer Payment Report 2021 bidrar till insikter om europeiska konsumenters vardag, beteenden och förmåga att hantera sin privatekonomi. Rapporten är baserad på en extern undersökning som har utförts av Longitude i 24 europeiska länder. I årets undersökning har totalt 24 012 konsumenter deltagit. Undersökningen genomfördes mellan 21 juli och 26 augusti 2020. 

Rapporten lanseras den 30 november och kan beställas här 

https://www2.intrum.com/l/700283/2021-11-25/j1p54 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Intrum och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?