Annons

Bolidens anrika smältverk satsar grönt i Northvolts skugga: ”Hypen gagnar oss också”

Skellefteå. Under året startar Boliden Rönnskär ett lakverk som tar hand om 80 procent av det egna avfallet. Resten slutförvaras 330 meter under jord.

”Plötsligt tycker folk att industri är coolt, vem hade trott det för tio år sedan”, säger

platschefen Linn Andersson.

Tonvis med kretskort och mobiltelefoner återvinns varje dag i Bolidens anläggning i Rönnskär. 
Tonvis med kretskort och mobiltelefoner återvinns varje dag i Bolidens anläggning i Rönnskär. Foto:Simon Eliasson
Therese Hedström har arbetat i flera år med att få lakverket i drift. ”Just nu rampar vi upp anläggningen”, säger hon.
Therese Hedström har arbetat i flera år med att få lakverket i drift. ”Just nu rampar vi upp anläggningen”, säger hon.Foto:Simon Eliasson
Oscar Lindfors arbetar med att färdigställa underjordsförvaret, som kommer att tas i drift under året. Foto:Simon Eliasson
”Ungefär 10 procent av arbetet återstår”, berättar Oscar Lindfors, projektledare för bygget av underjordsförvaret. Foto:Simon Eliasson
Under jord finns ett antal vida salar, över 100 meter på längden och med en takhöjd på knappt 20 meter. Dessa kommer att förslutas när det fyllts med avfall som kadmium och kvicksilver. Foto:Simon Eliasson
 I ett underjordsförvar 330 meter under marken ska miljöfarligt avfall som inte går att använda förvaras.
 I ett underjordsförvar 330 meter under marken ska miljöfarligt avfall som inte går att använda förvaras.Foto:Simon Eliasson

Inne i den splitternya anläggningen mullrar ventilationen dovt. Där finns cylinderformade tankar och naturligtvis ofantligt många rör. För ett otränat öga är det inte helt lätt att förstå hur allt hänger ihop. 

”Det påminner lite om att brygga kaffe. I filtret lägger du vårt avfall och sedan häller vi på svavelsyra. Det som kommer ut ur ”kaffebryggaren” är en av våra produkter, bly”, förklarar Linn Andersson platschef vid Boliden BOL -1,23% Dagens utveckling Rönnskär.

I många år har det byggts upp stora avfallshögar på området i Rönnskär där Bolidens stora smältverk är beläget. Totalt handlar det om 300.000 ton. Länge funderade Boliden på att göra sig av med avfallet och deponera det i gamla gruvor. 

Det nya lakverket vid Boliden Rönnskär har kapacitet att ta hand om 80 procent av fabrikens avfall. 
Det nya lakverket vid Boliden Rönnskär har kapacitet att ta hand om 80 procent av fabrikens avfall. Foto:Simon Eliasson

Men valet föll på att bygga ett lakverk och utvinna restprodukter ur avfallet. Sommardagen då Di besöker anläggningen pågår inkörningsperioden för fullt. 

”Vi har provtagare som ligger i flödet hela tiden, vi modifierar efter hur materialet ser ut. Snart ska vi kunna köra med full kapacitet”, säger projektledaren Therese Hedström. 

När lakverket är i gång kommer det att utvinna 25.000 ton bly per år ur avfallet, ungefär lika mycket bly som Boliden Rönnskär producerar i dag. Dessutom kommer det gå att ta till vara på koppar i lakningsverket. 

Det som blir över, 20 procent av avfallet, körs ner i ett nytt underjordsförvar på området. Där hamnar också annat farligt avfall som kadmium, kvicksilver och arsenik som i dag är mellanlagrat i temporära silos. 

Tio år kommer det att ta att jobba sig igenom avfallshögarna.

”Sedan får vi se vad vi gör med anläggningen. Vi tror att våra systersmältverk i Bolidenfamiljen har utmaningar, kanske kan vi modifiera processen och ta hand om deras avfall”, säger Linn Andersson.

Skellefteå är på mångas läppar i dessa dagar. Northvolts batterifabrik har gjort staden till själva symbolen för nyindustrialiseringen i norr. Northvolt är tillsammans med bland andra H2 Green Steel i Boden och Hybrits produktion av fossilfritt stål några av de satsningar på hållbarhet som gett eko i världen.

Linn Andersson, platschef vid Boliden Rönnskär och Therese Hedström, projektledare för lakverket. 
Linn Andersson, platschef vid Boliden Rönnskär och Therese Hedström, projektledare för lakverket. Foto:Simon Eliasson

Samtidigt har det varit relativt tyst om Skellefteås största privata arbetsgivare, Boliden Rönnskär i Skelleftehamn. Smältverket har funnits på samma plats i 90 år och är ett klassiskt svenskt bruk, en anläggning som ”alltid” funnits, som skapat jobb i goda som dåliga tider. Däremot är det sällsynt Rönnskär omnämns i artiklar om heta framtidsbranscher eller lösningar på klimatutmaningen. 

”När jag började här för 20 år sedan och berättade för kompisar i Stockholm att jag jobbade på ett smältverk undrade de om det ”på riktigt” finns sånt i Sverige”, berättar Linn Andersson och skrattar. 

Nu är det annorlunda. Självförtroendet är ett helt annat. Boliden Rönnskär, i folkmun kallat Rönnskärsverket, ser sig som en naturlig del i omställningen av samhället.

”Vi ser oss som en möjliggörare av den omställningen. De metaller vi producerar är exakt de som behövs för den här omställningen, i elbilar, vindkraftverk och till digitaliseringen. Tar vi bort våra metaller så kommer omställningen inte att ske”, säger Linn Andersson. 

Northvolts etablering i Skellefteå har betytt mycket även för Boliden Rönnskär. På kort sikt innebär det hårdare konkurrens om kvalificerad arbetskraft för ett företag som tidigare inte behövt ägna mycket tid åt rekrytering. I ett större perspektiv har det ökat förståelsen för bolagets produkter och inte minst har det stärkt branschens status. 

”Hypen gagnar oss också. Plötsligt tycker folk att industri är coolt, vem hade trott det för tio år sedan. Northvolt har hjälpt till att skapa förståelse för basindustrin, hur viktigt den är”, säger Linn Andersson. 

Flera viktiga metaller, som koppar, kommer till stor del från återvunnet material. För att öka andelen ytterligare krävs att mer av metallskrotet i Europa samlas in. 
Flera viktiga metaller, som koppar, kommer till stor del från återvunnet material. För att öka andelen ytterligare krävs att mer av metallskrotet i Europa samlas in. Foto:Simon Eliasson

Att hon, verkets tidigare miljöchef, nu är platschef är på sätt och vis ett tecken i tiden. Hållbarhetsfrågorna är strategiskt viktiga för Boliden. 

Förutom miljardsatsningen på lakverket och underjordsförvaret finns sedan snart tio år en av världens modernaste återvinningsanläggningar i Rönnskär. Högar med kretskort, mobiltelefoner och annat metallskrot tas om hand året om. Av Boliden Rönnskärs totala produktion kommer 20 procent från återvunnet material, men för flera metaller som koppar, guld och silver är andelen högre. 

För att öka andelen återvunna metaller måste mer skrot samlas in världen över, det som finns i dag täcker inte på långa vägar den mängd som efterfrågas. 

”Ser man till hur bra Europa är på att få in metallflödena så är vi faktiskt ganska kass. Om samhället blir lite bättre på att få in metallerna till skrotgårdarna så finns det enorm potential. Ska vi ta nästa kliv i Europa måste vi öka insamlingstakten, annars går det inte”, säger Linn Andersson. 

Till 2030 ska Boliden ha minskat sin koldioxidintensitet med 40 procent. För att lyckas med det är Rönnskär nyckeln, då verket är en av de största utsläpparna av koldioxid i Sverige. Paradoxalt nog är det återvinningen, då särskilt av zink, som står för en stor del av utsläppen. Precis som stålbranschen tittar på Boliden på möjligheten att ersätta kol med vätgas. Problemet är att temperaturerna är högre i de processer som används i Rönnskär.

”Vi skulle behöva använda det till samma sak som hos Hybrit, men tekniken är inte där ännu. Det kanske är tio år bort och så länge kan inte vi vänta. Vi måste hitta aktiviteter här och nu som är delsteg på vägen”, säger Linn Andersson.

I den kemiska processen i lakverket utvinns bly och koppar. Mängden bly motsvarar dagens årliga produktion av bly vid Boliden Rönnskär. 
I den kemiska processen i lakverket utvinns bly och koppar. Mängden bly motsvarar dagens årliga produktion av bly vid Boliden Rönnskär. Foto:Simon Eliasson

Därför undersöker företaget vilka övergångsbränslen som kan ersätta kol innan vätgastekniken är mogen. Man tittar bland annat på biokol, sågspån och ammoniak. Företaget har även ett samarbete med Chalmers om koldioxidinfångning, ”carbon capture”. 

Linn Andersson menar att det är viktigt att ha miljömål som ligger relativt nära i tid. 

”Jag ska inte kunna säga att 2040 ska vi vara jättebra, för det är samma sak som att säga att jag behöver inget göra, för då jobbar jag inte här. Om vi ska ha gjort det här till 2030, då måste jag agera nu. Vi vill hålla den frågan nära bröstet”, säger hon. 

 

Innehåll från StocksholmAnnons

Slå börsen genom momentumstrategin – och en algoritm

Kristjan Kullamägi, CIO, Pablo Ivulic, CTO, Levi Mårten, VD.
Kristjan Kullamägi, CIO, Pablo Ivulic, CTO, Levi Mårten, VD.Foto:Ida Lundkvist

Glöm kvartalsrapporterna – titta på aktiens prisutveckling i stället. Uppmaningen kommer från fintechbolaget Stocksholm, som vill hjälpa vanliga människor att fånga in trendande aktier och slå börsen genom en algoritm.

Fundamentala data, som kvartalsrapporter, används ofta som beslutsunderlag vid aktiehandel. Stocksholms Levi Mårten och Kristjan Kullamägi sätter likhetstecken mellan denna data och gamla nyheter – och slår ett slag för att titta på en specifik faktor i stället. 

– Folk gillar att köpa det som i stunden är hajpat. Därför är prisutveckling ofta en bättre indikator än fundamentala data. Det är just prisutveckling som är grunden för momentumstrategin, som vi menar är den starkaste vägen mot finansiell frihet, säger Kristjan Kullamägi, investeringschef på Stocksholm. 

Automatiserad lösning

Momentumstrategin är en kvantitativ, långsiktig strategi som bygger på trendföljande. Stocksholm har tagit fram en algoritm som tillgängliggör strategin även för småsparare. Den skannar igenom börsen och fångar in aktier som har haft en god prisutveckling de senaste tre och sex månaderna. Det handlar alltså om att hitta aktier som har potential att fortsätta sticka uppåt, köpa och sedan ombalansera portföljen med jämna mellanrum.

– Kortfattat handlar det om att vara där pengarna flödar. Därför är det viktigt att sälja av om trenden avtar. Vi människor tenderar att hålla i förlorare medan vi väntar på att de till slut ska vända uppåt. Därför har vi lagt till en stop-loss-funktion, vilket innebär att algoritmen säger till våra användare när det är dags att sälja av, säger Kristjan Kullamägi. 

Nyfiken på momentumstrategin? Ta reda på mer här. 

Skalar bort mänskliga fel

Algoritmen tar hänsyn till prisutveckling, men också hur mycket en aktie handlas under en viss period. Om aktien inte handlas även om den till synes har momentum är det en varningsflagga. Att göra den här typen av avvägningar kan vara knepigt för den enskilda investeraren, men desto lättare för en algoritm.

– Med en algoritm skalar man bort den mänskliga faktorn. Det finns såklart fundamentala investerare som lyckas slå börsen, men majoriteten misslyckas. Vi vet att det här är ett bättre investeringsalternativ för väldigt många människor, säger Levi Mårten, vd på Stocksholm.

Läs mer om Stocksholm.  

Om Stocksholm 

Stocksholm grundades 2017 av tre vänner – Levi Mårten, Kristjan Kullamägi och Pablo Ivulic. Deras vision är att hjälpa människor att nå finansiell frihet genom att investera i aktier. Missionen är att åstadkomma detta genom automatisering av aktiehandel enligt momentumstrategin. 

 

Mer från Stocksholm

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Stocksholm och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera