1515

Bolagen som ska fylla flyget med grönt bränsle

I somras infördes reduktionsplikt på flygfotogen i Sverige och nu satsar aktörerna på att skala upp tillverkningen av biobränsle, som 2030 ska utgöra 27 procent.  

Foto:TT

Svenskarnas totala flygresande orsakar lika stor klimatpåverkan som hela den svenska bilismen enligt forskning från Chalmers. Forskarna flaggar samtidigt för att utsläppen från flyget riskerar att bli större än Sveriges totala officiella utsläpp redan 2040 om inte effektiva klimatstyrmedel införs för flyget. 

Med den reduktionsplikt som infördes i Sverige från 1 juli i år följer nu flyget i bilarnas hjulspår. 

”Svenska Flygbranschen välkomnar en väl avvägd reduktionsplikt som ett sätt att öka användningen av biobränsle”, skriver branschföreningen på sin sajt. 

”Att byta ut fossilt bränsle mot biobränsle är en viktig pusselbit för att nå ett fossilfritt flyg. Ett fossilfritt flyg sätter fokus på att det är utsläppen som ska minska, inte den rörlighet som flyget skapar”, heter det också.

Kravet på inblandat biobränsle i flygfotogen kommer att öka successivt från 0,8 procent i år till 27 procent 2030. 

I dag finns en handfull aktörer som agerar på den svenska marknaden för grönt flygbränsle. 

Finländska Neste, som är världens största producent av förnybar diesel och förnybart jetbränsle från avfall och restprodukter, är en av dem. 

Produktionen av deras flygbränsle sker i Porvoo i Finland för att slutligen destilleras i Rotterdam samt i Nordamerika. Därefter blandas det med fossilt bränsle enligt kraven från det amerikanska certifieringsinstitutet ASTM. 

”Vi har en årskapacitet på 100.000 ton förnybart flygbränsle. Med det nya raffinaderiet i Singapore och ytterligare investeringar i Rotterdam kommer vi att kunna öka produktionen till 1,5 miljoner ton per år från och med slutet av 2023”, säger Arne Padt, kommunikationsansvarig för förnybart flygbränsle på Neste. 

Hur stort blir då behovet om den nya svenska reduktionsplikten ska kunna uppfyllas? Jag ställer frågan till Pelle Derewecki på Energimyndigheten. 

”Enligt våra beräkningar och den givna inblandningen för uppfyllnad av reduktionsplikten för flygfotogen kommer det behövas cirka 500 000 till 700 000 kubikmeter grönt flygbränsle 2030 beroende på flera faktorer, exempelvis resandets utveckling, energieffektivisering med mera. Nestes prognos över produktionskapacitet på 1,5 miljoner ton grönt flygbränsle omräknat till kubikmeter kommer att generera mellan 1,8 till 1,9 miljoner kubikmeter grönt flygbränsle.”

En av de stora utmaningarna med grönt bränsle generellt är tillgången till råvara och flygbränslet är givetvis inget undantag. Den svenska skogen räcker helt enkelt inte till. 

Finländska Nestes flygbränsle tillverkas av en blandning av förnybara och hållbara råmaterial från avfall och restprodukter, till exempel använd matlagningsolja, animaliskt fett och fiskfett från livsmedelsbranschen. Palmolja används inte i produktionen idag, är Arne Padt noga med att påpeka. 

”Vår egenutvecklade NEXBTL-teknik möjliggör användning av nästan alla slags avfallsfett och vegetabiliska oljor i produktionen. Vi söker hela tiden efter nya råmaterial. Just nu tittar vi på algolja och hushållsavfall.”

Preem är en annan aktör som har planer på att ge sig in på området. 

”I dagsläget producerar vi inte något grönt flygbränsle. Ökad efterfrågan på förnybart inom vägtransportsektorn gör att vi idag främst ökar vår produktion inom förnybar diesel och bensin, men framöver ser vi stor potential i storskalig produktion av förnybart flygbränsle”, säger Peter Abrahamsson, chef för hållbar utveckling på Preem. 

”Med de initiativ vi nu projekterar för siktar vi på nivån 300.000 kubikmeter under andra hälften av 2020, givet att vi får miljötillstånd och finansiering på plats.”

I Västerås finns en av pionjärerna vad gäller gröna bränslen. Han heter Lars Hjelmberg och är grundare till familjeföretaget Hjelmco Oil. 

”Jag utvecklade världens första moderna blyfria flygbensin redan 1981, sex år innan det fanns blyfri bensin till bilar”, säger han stolt.

Efterfrågan på flygbensin, som används till bensinmotorer liknande de som finns i bilar, uppgår till mellan 2 och 3 miljoner liter per år i Sverige att jämföra med flygfotogen, som används till turbinmotorer, och ligger på cirka 1,5 miljarder liter per år enligt Lars Hjelmberg. 

Den nya reduktionsplikten omfattar än så länge enbart flygfotogen. 

”Vi har patent på vår gröna flygbensin tillsammans med två internationella flygbränslebolag, men problemet är att det ännu inte är certifierat och att det saknas en strategi inom EU för att införa en certifieringsprocess för flygbensin på samma sätt som det finns för flygfotogen”, menar Lars Hjelmberg. 

”Men den stora frågan blir vilka råvaror vi tillåts använda för att göra bränslen. Vissa biokomponenter kommer inte att vara politiskt korrekta.”

Prenumerera på nyhetsbrevet Hållbart näringsliv här

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?