1515

Bitter miljösmak för populära kryssningar

Allt fler lockas av semesterkryssningar till havs.

Samtidigt visar en dansk mätning att den som kryssar orsakar upp till tre gånger så mycket utsläpp av koldioxid som den som sätter sig på ett flygplan.

Foto:Mats Andersson / TT

Flera av de stora resebolagen annonserar ut kryssningarna som flytande nöjesfält — men under ytan gömmer sig en annan bild, enligt en ny mätning.

Ett danskt konsultföretag för marin verksamhet, HOK Marineconsult, har tagit fram siffror som visar att en kryssningsbåt orsakar upp till tre gånger så mycket koldioxidutsläpp per passagerare och kilometer som ett flygplan. Resultaten bygger på genomsnittliga utsläpp från 157 kryssningsfartyg i olika storlekar.

Enligt Hans Otto Kristensen, som ligger bakom mätningen, utgår siffrorna från oljeförbrukning och hastigheter som rederierna själva har rapporterat in fram till 2014, men som han anser är representativa än i dag.

”Jag blev själv förvånad över att nivåerna var så pass höga. Kryssningsfartygen har nästan levt sitt eget liv och få har egentligen brytt sig om deras utsläpp av koldioxid. Det är ett gammalt problem, men det är först på senare tid som branschen har börjat ta tag i det”, säger Kristensen till TT.

Han säger att utsläppen har med själva transporten på vatten att göra. Det går inte "att flytta på ett lyxhotell ute till havs utan att det går åt stora resurser", påpekar han.

”Det låter banalt, men det är i grunden det som orsakar den höga energiförbrukningen. Det är också därför ett snabbare fartyg förbrukar mer energi per transportenhet.”

Kryssningar blir samtidigt allt mer populära. I fjol kryssade 26 miljoner människor världen över – nästan en fördubbling sedan 2009, enligt Cruise Lines International Association. Även i Sverige är trenden tydlig. Stockholms hamnar, den största destinationen för kryssningstrafik i landet, fick besök av 619.000 passagerare – rekordmånga – under årets kryssningssäsong.

”Det är en fantastisk utveckling och en fantastisk produkt. Som jag ser det är det klimatsmart med kryssningar eftersom man är många på samma enhet och vi i Östersjöområdet ligger steget före för att bli ännu miljövänligare”, säger Stefan Scheja, kryssningsansvarig vid Stockholms hamnar.

I Östersjöområdet får fartygsbränslet bestå av som mest 0,1 viktprocent svaveldioxid. Internationellt ligger gränsen på 3,5 procent, vilket ska sänkas till 0,5 om två år.

Men det är långt ifrån alltid som regelverken följs, enligt Johan Mellqvist, biträdande professor i optisk fjärranalys vid Chalmers tekniska högskola. Ett fartyg som fuskar med utsläppen kan enligt honom spara miljontals kronor per resa. Hans forskning visar att ungefär var tionde fartyg på internationella vatten fuskar med kraven.

”Även om man räknar bort svaveldioxid är det stora energimängder som går åt. Sedan får det lokala konsekvenser. Titta bara på Venedig till exempel, dit många kryssningar åker och som har förstört luften i halva staden. Det är stora problem det rör sig om”, säger Johan Mellqvist.

Experterna är dock inte överens om fartygens miljöpåverkan. Kryssningar skiljer sig från andra transportmedel i det att själva färdsättet är ändamålet — medan en flygresa i regel följs av en semestervistelse där den resande kan belasta miljön på andra sätt.

”Åker man ett stort kryssningsfartyg är det ganska många ton som ska transportera en människa. Om ett sådant fartyg är halvtomt blir det stor klimatbelastning. Jag tror att folk generellt är mindre medvetna om kryssningarnas miljöpåverkan då man i dagsläget inte har tillräckligt med statistiska underlag”, säger Jonas Allerup, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.

Hans Otto Kristensen har jobbat med fartyg i nästan 40 år. Han betonar att han inte vill smutskasta kryssningsbranschen som sådan, och att det finns större miljöbovar.

”Det ska sägas att kryssningsutsläppen utgör en liten del av allt koldioxidutsläpp till havs. Men jag vill att klimatdebatten ska baseras på fakta. Och jag måste säga att kryssningarnas utsläpp är höga, precis som utsläppen från flygplan är höga”, säger han.


Innehåll från SalesforceAnnons

Så når de framgång i den nya digitala världen

Handelsbanken, Volvo Cars och andra framgångsrika storföretag avslöjade sina framgångsrecept under ett livestreamat event. ”90 tempofyllda minuter.” 

I dag arbetar vi var som helst, vi leder på distans, utvecklar tillsammans och samarbetar över gränser och tidszoner. Vad krävs egentligen för att lyckas i en digital värld? Svaren fick vi på ett livestreamat event den 6 maj, där Sveriges främsta experter tillsammans med programledare Peter Settman diskuterade hur vi skapar förutsättningar för nya former av tillväxt och framgång.  

Eventet Salesforce Live arrangerades av kundrelationsjätten Salesforce, vars Sverigechef Dan Bjurman säger:  

– Under 90 tempofyllda minuter inspirerades vi av nya sätt att tänka, och tog del av konkreta framgångsfaktorer för att agera i den nya digitala världen. Tillsammans med bland andra Handelsbanken, Volvo Cars, Sandvik, MatHem, Trustly och Stadsmissionen fick vi skarpa exempel från olika branscher, och spaningar om framtiden från professor Micael Dahlen och futurologen Ashkan Fardost.  

Från Handelsbanken deltog Catharina Belfrage Sahlstrand, Group Head of Sustainability och Stephan Erne, Chief Digital Officer i en breakout-session. De berättade om bankens resa inom digitalisering och hållbarhet, var man står idag samt hur de ser på framtiden.  

Ta del av Salesforce live  

Liksom i andra branscher har pandemin satt ytterligare fart på digitaliseringen inom banksektorn och medfört nya prioriteringar. Salesforce undersöker varje år vilka frågor som är viktigast bland beslutsfattare inom finansbranschen globalt. Den senaste rapporten ”State of Finance 2020” med 

2 800 respondenter pekar på stora skillnader före och efter pandemins utbrott.

Ladda ned State of Finance 2020 här  

– Finansiella aktörer i Norden har helt stuvat om bland sina prioriteringar. Ökad personalisering av banktjänster ses nu som den enskilt viktigaste frågan, följt av ökad automatisering av processer, säger Rob Klomps, CTO Financial Services EMEA på Salesforce, och tillägger:

– Vi ser också en brytpunkt i att en majoritet av kunderna nu föredrar digital rådgivning framför fysisk. Handskakningar och personliga samtal anses inte längre som avgörande för att bygga förtroende. Men en bank som sällan eller aldrig träffar sina kunder måste jobba mer datadrivet för att förutse deras behov och möta dessa. 

Algoritmdrivna finansiella tjänster 

För att lyckas med detta måste bankerna skaffa sig en 360-gradersvy av sina kunder. 

– De måste bli bättre på att samla in, förstå och agera på kunddata på ett intelligent och konsekvent sätt. Och de behöver känna till kundens ekonomiska milstolpar och mål.

Digital rådgivning och andra automatiserade och AI-stödda banktjänster blir allt smartare. Rob Klomps lyfter fram algoritmdrivna finansiella tjänster som fattar beslut eller genomför uppdrag för kundens räkning, som ett framtidsområde. 

Varför har bankerna inte kommit längre inom digitala tjänster?   

– Därför att de sitter fast i föråldrade IT-strukturer och system som inte är så lätta att koppla ihop och därför att deras organisation speglar produkterna och inte kunderna. Deras digitalisering har utgått från produkter som utlåning, betalningar, sparande. Men kunderna tänker inte ”vilken produkt kan lösa mina problem”, de ser sin finansiella ställning och sina behov. Produktapproachen måste bort och ersättas av kundfokus.

Bankens medarbetare var tidigare kundernas primära kontaktyta, men nu är digitala kanaler minst lika viktiga och upplevelsen av dessa behöver förbättras. De som lyckas bäst med det blir vinnarna på den nya digitala bankmarknaden, menar Rob Klomps. 

Ta del av Salesforce live här

Mer från Salesforce

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Salesforce och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?