1515
Annons

Biologisk mångfald - chans till revansch för näringslivet

De senaste åren har arbetet med hållbarhetsfrågor tagit rejäl fart inom näringslivet, men med ett nästan uteslutande fokus på klimat och minskade koldioxidutsläpp. Våren 2022 syns dock en allt tydligare trend mot en ny fas, där även biologisk mångfald och industrins påverkan på miljö och natur uppmärksammas.

Två herkulesbaggar. En av världens största skalbaggar som lever i regnskogen i Central- och Sydamerika.
Två herkulesbaggar. En av världens största skalbaggar som lever i regnskogen i Central- och Sydamerika.Foto:TT
Foto:Helena Landstedt/TT

Ny forskning pekar på hur viktiga ekosystemen är, inte bara för att för att binda koldioxid utan också för att framtidssäkra planeten och göra samhällen mer motståndskraftiga mot klimatförändringar. FN har tagit sig an frågan, och bildat vad som kommit att kallats en ”klimatpanel för naturen”. Det första toppmötet skulle ha ägt rum redan 2020, men har ställts in upprepade gånger på grund av pandemin. 

Trots att det internationella strålkastarljuset riktats mot frågan har inte många svenska bolag erkänt och adresserat sin egen roll i utarmningen av de globala och lokala ekosystemen. Den årliga rankningen Hållbara bolag, som Di gör tillsammans med Aktuell hållbarhet, visade i fjol att mindre än en tredjedel av de 133 största bolagen på Stockholmsbörsen har en strategi för biologiskt mångfald, vilket kan jämföras med klimatområdet, där 92 procent av bolagen uppger att de har en strategi. Än färre redovisar sin faktiska påverkan på miljö och natur.

Vad är då orsaken till att ett problem som varit välkänt betydligt längre än klimatförändringarna fortfarande behandlas så styvmoderligt av näringslivet? Beror det på okunskap eller ointresse? Säkert delvis, men framför allt handlar det om att biologisk mångfald är erkänt svårt att mäta och utvärdera. 

Beräkning av naturvärden, artrikedom och förändring i landanvändning är några sätt att försöka konkretisera påverkan på biologisk mångfald. Satellitfoto är en metod under utveckling, men rymdteknik och AI räcker inte hela vägen. Det krävs också omfattande fältarbete för att utvärdera och skydda biotoper. 

Nivån på svenska företags satsningar på biologisk mångfald är generellt låg. Plantering av vårlökar för att gynna pollinerare, direktiv om minskad gräsklippning och fladdermusholkar gör inte mycket för att kompensera för förlusten av ekosystem som ett resultat av nya satsningar på industri och bostäder.

Men vilka är då de mest relevanta mätpunkterna för att redovisa påverkan på biodiversitet? Det finns inget entydigt svar - och knappt några standardiserade mått heller för den delen. Men i takt med att mätbarhet efterfrågas av fler sker mer och mer utveckling på området. Ett exempel är den nya standarden Science Based Targets for Nature, SBTN, som hjälper företag att sätta naturrelaterade mål i linje med forskningen och som är godkända av tredje part.

Det tog ett tag för näringslivet att acceptera sin roll i klimatkrisen. Den här gången har vi chansen att vara med mer eller mindre från början och driva frågan om hur, var och varför biologisk mångfald spelar roll.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?