Under gårdagen presenterade regeringen ett stödpaket på 14 miljarder kronor ämnad att mildra prischocken på främst drivmedel. Det innehöll bland annat förslag på sänkt skatt och pausad BNP-indexeringen på diesel och bensin samt en frysning av reduktionsplikten.
Det skulle innebära att reduktionsnivåerna för diesel och bensin, som anger vilken mängd biodrivmedel som måste blandas in, står kvar på nuvarande års nivåer under 2023.
”Vi ökar vår produktion så det är klart att det inte är bra för oss affärsmässigt. Men givet den exceptionella situationen med Ukrainakriget har vi ändå förståelse för förslaget. Det vi är oroliga för är om man drastiskt skulle dra ned nivåerna. Då skulle det bli en helt annan situation för oss”, säger Magdalena Streijffert, Public Affairs-chef på Neste Sverige, oljeraffinaderibolaget som är världens största producent av biodrivmedlet HVO.
Reduktionsplikten infördes 2018 för att kunna nå det nationella målet om 70 procent minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter till 2030. Reduktionen för diesel är 30,5 procent i år och tanken var att årligen stegra några procentenheter för att nå upp till 66 procent om åtta år.
På senare tid har däremot Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna öppnat upp för att gå åt motsatt håll och sänka reduktionsplikten. Något som påverkar mer än gårdagens förslag från regeringen.
”Det som oroar oss är förslag från andra partier om att slakta reduktionsplikten. Vi vet inte vad som kommer att hända efter valet, det finns en hög osäkerhet just nu. Det gör att det blir svårare för oss att våga ta investeringsbeslut”, säger Magdalena Streijffert.
Branschorganisationen Svebio tycker att frysningen av nuvarande nivå för 2023 är acceptabel under vissa villkor. Att regeringen behåller de ursprungliga höjningarna från och med 2024 samt håller sitt löfte om ett tioårigt undantag för beskattning av biodrivmedel som gäller från och med 2023.
LÄS MER: Nyinvesteringar i sikte när regeringen ansöker om skattefrihet för biobränslen
”Ska man ha till svensk produktion räcker inte reduktionsplikten. Svenska företag kan producera biodrivmedel från skog som är billigare än dagens marknadspris. Men man vågar inte investera eftersom nivåerna kan sjunka igen”, säger Gustav Melin, vd för Svebio.
Energimyndighetens uppdrag att se över om justeringar av reduktionsnivåerna för diesel och bensin från 2024 ska tidigareläggas till den 15 september, meddelade regeringen också under måndagen. Huruvida Socialdemokraterna får igenom sina förslag i riksdagen utan kompromisser med andra partier är ännu oklart.
”Det är bra om vi får ett tidigt besked om nästa år. Men vi behöver förutsägbarhet och långsiktighet. Vår bransch tycker inte om den här ryckigheten kring vad som gäller. Det som gör mig orolig är hetsen kring priserna som gör att man tar drastiska beslut”, säger Magdalena Streijffert.
Bland elfordonsaktörer som Di kontaktat är det få som reagerat över bensin- och dieselstöden.
”Jag tror att de flesta är överens om att detta kortsiktigt är en extraordinär situation, och att den övergripande utvecklingen mot elbilar är oåterkallelig”, skriver Jesper Wigardt, kommunikationsansvarig för Northvolt, i ett mejl.
