1515
Annons

Biodrivmedel från jordbruket ratas – ”Det är en katastrof”

Hur ska utsläppen från EU:s nästan 300 miljoner bilar med förbränningsmotor hanteras i framtiden? Den frågan ställer sig transportbranschen sedan biodrivmedel producerat av jordbruksavfall klassats som ohållbara i EU:s nya taxonomi. ”Det är en katastrof ”, säger Jakob Lagercrantz, vd på 2030-sekretariatet till Dagens industri.

2030-sekretariatets syfte är att se till att klimatpåverkan från Sveriges transportsektor ska ha minskat med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. På bilden vd:n Jakob Lagercrantz.
2030-sekretariatets syfte är att se till att klimatpåverkan från Sveriges transportsektor ska ha minskat med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. På bilden vd:n Jakob Lagercrantz.

Endast bilar med noll utsläpp från avgasröret kommer att räknas som hållbara i EU:s nya taxonomi från 2026. I praktiken betyder det att enbart elektrifiering och vätgas godkänns som hållbara tekniker för fordon. Fordon som kan köras på biodrivmedel kommer således inte ses som hållbara. 

Drivmedlet då? Här har EU tittat på var råvarorna kommer ifrån. Biobränslen i sig är nämligen inte klassade som ohållbara, men taxonomin biodrivmedel som framställts av grödor som kan användas som foder eller för mänsklig konsumtion anses inte vara hållbara. Slakt- och matavfall, som också är en vanlig ingrediens i flera av biobränslena, får grönt ljus, liksom skogsprodukter. 

”Vi är glada för att skogsavfall i produktion av biodrivmedel klassas som hållbart. Men det är olyckligt att man inte kan nyttja potentialen från jordbruket. I dag kommer mycket av vårt biobränsle därifrån”, säger Mattias Bergman, vd på Bil Sweden.

Några exempel på biodrivmedel som påverkas av taxonomin är etanol, som huvudsakligen tillverkas av vete, sockerbetor och majs och biodiesel, där den vanligaste formen är RME som tillverkas av till exempel rapsolja.

Johan G Andersson som är vd på branschorganisationen Drivkraft Sverige är orolig för att taxonomins klassning kommer att få en direkt negativ effekt på utsläppen i Europa. 

”2030 kommer EU, enligt unionens egna beräkningar, ha en flotta på cirka 10 procent elfordon och 90 procent fordon med förbränningsmotorer. Om vi inte gynnar produktionen av biodrivmedel kommer dessa fordon behöva köra på fossila drivmedel. Det är närmare 300 miljoner fordon som kommer behöva köra på gammal fossil teknik istället”, säger Johan G Andersson, vd på Drivkraft Sverige och fortsätter:

”Om man klassar biodrivmedel som en icke hållbar teknik på lång sikt så kommer ingen vilja investera i den och då kommer det inte finnas någon produkt som är tillgänglig 2030”.

Även 2030-sekretariatets vd Jakob Lagercrantz är kritisk mot att man utesluter biodrivmedel från jordbruket ur taxonomin, som han menar är en oerhört viktig faktor för att nå transportsektorns klimatmål.

”Du kommer inte kunna tanka den befintliga bilflottan på de biodrivmedel som i dag till 70 procent bygger på grödobaserat avfall. Det bränslet kommer man inte kunna få bidrag till, eller utveckla”, säger Jakob Lagercrantz, vd på 2030-sekretariatet och fortsätter:

”EU-taxonomin styr transportsektorn tillbaka mot en fossil ekonomi. Det är en katastrof.”

Svante Axelsson, vd för Fossilfritt Sverige, anser att det är olyckligt att biodrivmedel från jordbruksmark inte får vara med i den gröna taxonomin. 

”Om vi inte odlar biodrivmedel på åkermark i Sverige så kommer den växa igen. Och då har vi ingen åkermark om vi kommer få livsmedelsförsörjningsproblem i framtiden. Biodrivmedel räddar ju åkermarken i Sverige”, säger han.

En annan risk som han ser med taxonomin är att den sänker incitamenten att utveckla nya raffinaderier i Europa, vilket gör oss mer beroende av att importera biodrivmedel. Men han är däremot inte orolig för att det kommer att bli en brist som till exempel skulle kunna hota den svenska reduktionsplikten.

”Betalningsviljan för just jordbruksbaserade drivmedel riskerar att sjunka, men jag tror inte att det kommer vara en så stor kris egentligen. Vi kommer att ha en sån efterfrågan så även om man inte får den gröna skylten så kommer man i praktiken vara godkänd i reduktionsplikten. Den säger ju inte något om att man inte får använda etanol eller raps”.

 

Innehåll från AccentureAnnons

Bransch i omvandling: Det här krävs för partnerskap med den nya elkunden

Vinterns elpriser har, minst sagt, fått konsumenterna att lägga märke till sin elräkning. Nu måste elbolagen visa kunderna att de erbjuder något mer än bara en faktura, och det finns framförallt fem områden som krävs för att skapa partnerskap med den nya elkunden.

Läs mer om vad som krävs för att bli framtidens elleverantör 

Det är mycket el på agendan just nu. Efter en vinter med rekordhöga elpriser har Rysslands invasion av Ukraina satt kniven mot strupen på den europeiska energianvändningen, samtidigt som klimatkrisen kräver en omställning från fossila bränslen i varenda bransch, från transport till ståltillverkning.

– Energi är verkligen en bransch under stark omvandling, och det sker brett i hela samhället, konstaterar Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

– Framförallt ser vi att kunderna, oavsett om det är privatkunder eller företagskunder, i dag ställer helt andra krav på sin elleverantör än vad de har gjort tidigare.

Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.
Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

Rapporten ”The New Energy Consumer” från Accenture konstaterar att relationen mellan kund och elleverantör tidigare var i princip transaktionsbaserad. El kom ur två hål i väggen, räkningen betalades, ingen tänkte mer på det än så.

– Men både det höga elpris vi ser nu och den höga medvetenhet som finns kring hållbarhet har ändrat det här markant. Slutkunden idag vill vara med och bidra till energi-omställningen genom att köpa grönare el, men de vill också ha hjälp från elbolagen med att effektivisera sin egen elkonsumtion.

Perspektivskifte av stora mått

Och det här ställer elbolagen inför ett perspektivskifte av stora mått. Inte minst kräver det en ny syn på vad som egentligen skapar värde för både dem själva, och för kunden. Enligt rapporten är det framförallt fem områden som elbolagen behöver fundera över för att skapa en känslomässig, snarare än transaktionsbaserad, relation med sina kunder: Syfte, Produkter, Teknikplattformar, Talang och Partnerskap.

– Alla de här fem är lika viktiga, men att ha ett ambitiöst och genuint syfte som fylls med reellt innehåll snarare än floskler är grunden. Syftet skall sedan driva åtgärder, för det är utan tvekan så att kunder och företag vill köpa tjänster och produkter från företag som bidrar till omställningen kring hållbarhet.

Det är med ett tydligt syfte företagen kan hitta riktningen för att utveckla nya produkter och tekniska plattformar, det är med ett tydligt syfte de kan attrahera anställda och kunder, och det är med ett tydligt syfte de hittar de partnerskap som blir avgörande för att kunna bli en viktig spelare, inte bara på elmarknaden, utan i den energiomställning som nu sker inom hela samhället. Och här ser Fredrik Engdar att de svenska bolagen ligger bra till.

– Många svenska elbolag ligger redan långt framme, för de vet vad de vill åstadkomma och de verkar vara genuina i sin önskan att nå dit. Nu gäller det att ta nästa steg och fortsätta driva omvandlingen mot ett hållbart samhälle.

Rapporten visar även att konsumenterna vill ha hjälp att själva ställa om sin energikonsumtion. Dels via råd och tips, dels också via nya produkter och miljövänliga alternativ. 

– De svenska bolagen ligger bra till när det gäller att erbjuda grön el, men sen behöver de hjälpa kunderna i deras omställning och effektivisera elanvändningen. För att åstadkomma detta behövs både större insikt i kunders beteende och behov, samt nya typer av produkter. 

Nya former av partnerskap

En annan viktig aspekt av omställningen är nya former av partnerskap för att i nära samarbete med företagskunder och andra aktörer på marknaden förändra energianvändningen. 

– Partnerskap är en hjärtefråga för mig. Energiomställningen har redan lett till helt nya sorters gränsöverskridande samarbeten mellan branscher som vi inte har sett så ofta tidigare.

Till exempel möbelföretag som säljer solpaneler, snabbmatskedjor som blir laddstationer för elbilar, oljebolag som köper kraftbolag – kombinationerna är många, ibland överraskande och uppstår överallt.

– Det är den ökande kundinsikten, och självinsikten, som ligger bakom. Företagen inser att de inte kan göra allt själv, utan att de måste ingå partnerskap både med aktörer i andra branscher och med snabba, digitala startups som kan hjälpa till att utveckla nya förmågor och snabba på energiomställningen. De här konstellationerna kommer att vara avgörande för att klara av att vara relevant på den nya energimarknaden.

Läs mer om elbranschens omställning 

 

Mer från Accenture

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accenture och ej en artikel av Dagens industri

Geely överväger börsintroduktion i Hongkong för Cao Cao Mobility

Kinesiska Zhejiang Geely Holding Group överväger en börsintroduktion i Hongkong för taxiapptjänsten Cao Cao Mobility. Det framgår av personer med insyn i saken, rapporterar Bloomberg News.

En potentiell börsintroduktion kan äga rum redan nästa år, sade personerna. Det skulle kunna inbringa flera hundra miljoner dollar till bolaget för ytterligare expansion.

Företaget överväger också en finansieringsrunda innan noteringen, enligt personerna. En representant från Geely har avböjt att kommentera.

Cao Cao erbjuder transporter via sin egen fordonsflotta och taxibilar samt tjänster som concierge och bilservice. De finns tillgängliga i 62 städer och konkurrerar mot större rivaler som T3 Mobility och Didi Global.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera