1515

Biodrivmedel från jordbruket ratas – ”Det är en katastrof”

Hur ska utsläppen från EU:s nästan 300 miljoner bilar med förbränningsmotor hanteras i framtiden? Den frågan ställer sig transportbranschen sedan biodrivmedel producerat av jordbruksavfall klassats som ohållbara i EU:s nya taxonomi. ”Det är en katastrof ”, säger Jakob Lagercrantz, vd på 2030-sekretariatet till Dagens industri.

2030-sekretariatets syfte är att se till att klimatpåverkan från Sveriges transportsektor ska ha minskat med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. På bilden vd:n Jakob Lagercrantz.
2030-sekretariatets syfte är att se till att klimatpåverkan från Sveriges transportsektor ska ha minskat med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. På bilden vd:n Jakob Lagercrantz.

Endast bilar med noll utsläpp från avgasröret kommer att räknas som hållbara i EU:s nya taxonomi från 2026. I praktiken betyder det att enbart elektrifiering och vätgas godkänns som hållbara tekniker för fordon. Fordon som kan köras på biodrivmedel kommer således inte ses som hållbara. 

Drivmedlet då? Här har EU tittat på var råvarorna kommer ifrån. Biobränslen i sig är nämligen inte klassade som ohållbara, men taxonomin biodrivmedel som framställts av grödor som kan användas som foder eller för mänsklig konsumtion anses inte vara hållbara. Slakt- och matavfall, som också är en vanlig ingrediens i flera av biobränslena, får grönt ljus, liksom skogsprodukter. 

”Vi är glada för att skogsavfall i produktion av biodrivmedel klassas som hållbart. Men det är olyckligt att man inte kan nyttja potentialen från jordbruket. I dag kommer mycket av vårt biobränsle därifrån”, säger Mattias Bergman, vd på Bil Sweden.

Några exempel på biodrivmedel som påverkas av taxonomin är etanol, som huvudsakligen tillverkas av vete, sockerbetor och majs och biodiesel, där den vanligaste formen är RME som tillverkas av till exempel rapsolja.

Johan G Andersson som är vd på branschorganisationen Drivkraft Sverige är orolig för att taxonomins klassning kommer att få en direkt negativ effekt på utsläppen i Europa. 

”2030 kommer EU, enligt unionens egna beräkningar, ha en flotta på cirka 10 procent elfordon och 90 procent fordon med förbränningsmotorer. Om vi inte gynnar produktionen av biodrivmedel kommer dessa fordon behöva köra på fossila drivmedel. Det är närmare 300 miljoner fordon som kommer behöva köra på gammal fossil teknik istället”, säger Johan G Andersson, vd på Drivkraft Sverige och fortsätter:

”Om man klassar biodrivmedel som en icke hållbar teknik på lång sikt så kommer ingen vilja investera i den och då kommer det inte finnas någon produkt som är tillgänglig 2030”.

Även 2030-sekretariatets vd Jakob Lagercrantz är kritisk mot att man utesluter biodrivmedel från jordbruket ur taxonomin, som han menar är en oerhört viktig faktor för att nå transportsektorns klimatmål.

”Du kommer inte kunna tanka den befintliga bilflottan på de biodrivmedel som i dag till 70 procent bygger på grödobaserat avfall. Det bränslet kommer man inte kunna få bidrag till, eller utveckla”, säger Jakob Lagercrantz, vd på 2030-sekretariatet och fortsätter:

”EU-taxonomin styr transportsektorn tillbaka mot en fossil ekonomi. Det är en katastrof.”

Svante Axelsson, vd för Fossilfritt Sverige, anser att det är olyckligt att biodrivmedel från jordbruksmark inte får vara med i den gröna taxonomin. 

”Om vi inte odlar biodrivmedel på åkermark i Sverige så kommer den växa igen. Och då har vi ingen åkermark om vi kommer få livsmedelsförsörjningsproblem i framtiden. Biodrivmedel räddar ju åkermarken i Sverige”, säger han.

En annan risk som han ser med taxonomin är att den sänker incitamenten att utveckla nya raffinaderier i Europa, vilket gör oss mer beroende av att importera biodrivmedel. Men han är däremot inte orolig för att det kommer att bli en brist som till exempel skulle kunna hota den svenska reduktionsplikten.

”Betalningsviljan för just jordbruksbaserade drivmedel riskerar att sjunka, men jag tror inte att det kommer vara en så stor kris egentligen. Vi kommer att ha en sån efterfrågan så även om man inte får den gröna skylten så kommer man i praktiken vara godkänd i reduktionsplikten. Den säger ju inte något om att man inte får använda etanol eller raps”.

 

 


Innehåll från SnowflakeAnnons

Så möter du de nya utmaningarna inom retail supply chain

Leveranskedjan inom retail har aldrig varit mer oförutsägbar. Under pandemin har både handlare och leverantörer tvingats anpassa sig till en ny ekonomisk verklighet, snabbt innovera och etablera nya processer över praktiskt taget en natt. Att ha tillgång till rätt data för att kunna fatta rätt beslut har blivit affärskritiskt för företag som nu måste förbereda sig för en osäker framtid. 

Många branscher står inför en ny verklighet. Inom retail är många utmaningar kopplade till leveranskedjan och hur man kan möta snabbföränderliga behov. För att kunna förbereda sin verksamhet inför olika typer av scenarion behöver företag börja förlita sig på data istället för magkänsla, förklarar Fredrik Göransson, Head of Sales Engineering Nordics på Snowflake.

– Data är det bästa sättet att rationellt kunna möta de här utmaningarna och komma framåt. Istället för att gå på känsla kan data visa vart man behöver fokusera insatser, pengar och energi. Genom att arbeta strukturerat med sin data får man en möjlighet att lyckas och gå starkare ur den här krisen. 

Inom retail står företag inför fyra huvudsakliga utmaningar kopplat till leveranskedjan. Utmaningar som kan kan mötas genom rätt hantering av data. 

Hämta guiden: Så kan ditt företag börja använda granulär retail-data.  

1. Överfyllda lager och svinn

I början av året rapporterades det att en femtedel, eller 88 miljoner ton, av all mat som produceras per år i Europa slängs. Ofta fastnar leverantörer i balansgången mellan svinn och tillgänglighet. De har för mycket produkt och drar därför tillbaka delar av utbudet vilket gör att de sedan har för lite för att kunna möta behoven. Istället för att ständigt väga mellan överflöd och brist kan man genom data lyckas säkerställa att man har rätt produkter på plats, vid rätt tidpunkt. 

– Lösningen ligger i att analysera historisk data i kombination med omvärldsfaktorer för att bättre förutse ett framtida behov. Det kan vara allt från väder till händelser i världen som man vill  korrelera till detta, säger Fredrik Göransson. 

2. För lite information för att kunna fatta rätt beslut

Leverantörer och handlare behöver fatta ett stort antal beslut när de lanserar produkter. Vilka butiker ska de skicka produkter till? Kommer vissa storlekar, färger eller smaker fungera bättre i en viss region eller vid en viss tidpunkt på året? De besluten kan innebära skillnaden mellan vinst och förlust men handlare saknar ofta insikter i granulär data som kan hjälpa till vid viktiga val. 

– Här får man en stor fördel med Snowflake-plattformens skalbarhet. Den kan hantera stora mängder data på samma sätt. Tidigare, i traditionella analysmiljöer har man varit tvungen att välja vilken data man ska analysera medan man nu, med större mängder data, kan kombinera data från olika källor för ännu mer informerade beslut. Detta kan man nu göra i en sammanhållen miljö, utan att behöva göra avkall på prestanda och skalbarhet. 

3. Bristfälliga förberedelser för oförutsedda händelser

Som vi har kunnat se det senaste året så kan ekonomiska svackor och kriser uppstå utan förvarning. Dessa kan innebära överlevnad eller undergång för handlare och leverantörer inom alla industrier. Historisk data och prognoser erbjuder lite eller ingen hjälp under dessa perioder. 

– Här handlar det om att ha en flexibilitet och agilitet i verktygen man använder. För analytiker och beslutsfattare innebär det att de snabbt kan ställa om från en modell till en annan, testa nya analyser och anpassa sig efter marknaden när den förändras. 

4. Bristande information mellan handlare och leverantör

Informationsflödet inom lagersaldon och försäljning går oftast bara åt ett håll; från handlare till leverantör. Leverantörer ger i sin tur retailers service level-rapporter kring vad som levererats men dessa visar inte påverkan mot konsumenterna och förbättrar inte tillgängligheten ute på hyllorna.  

– Traditionellt har det varit svårt att dela data mellan företag. Man har olika API:er men skickar ofta även information över mejl och liknande. När man istället enkelt kan dela data mellan både olika företag, och individer inom samma företag skapar det nya möjligheter att lyckas få ett uppdaterat informationsflöde från A till Ö snabbt. Med Snowflakes data sharing-funktion kan man se till att alla partners i leveranskedjan har rätt information och ge leverantörerna möjlighet att själva arbeta med data så att de kan agera, och reagera på rätt sätt.

Utmaningar inför Black Friday

Samma typ av förberedelser som krävs för de nya utmaningarna kan även appliceras på återkommande handelsevent som exempelvis den stundande retail-högtiden Black Friday, säger Fredrik Göransson. 

– Black Friday är ett nära på unikt event för många företag och en stående förmåga att processa data i den skala som Black Friday kräver är väldigt kostsamt. Här är en molnbaserad on-demand-lösning som Snowflake erbjuder extra fördelaktig. Det gör att man kan möta behovet utan att behöva fastna med extra kostnader. Med en molnbaserad lösning är företag bättre rustade vare sig det gäller Black Friday eller större världshändelser, avslutar han. 

Här kan du läsa mer om hur Snowflakes plattform kan hjälpa ditt företag att konsolidera alla era datakällor i en gemensam vy, skapa insikter och fatta bättre beslut.  

Mer från Snowflake

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Snowflake och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?