1515
Annons

Bilverkstan står modell för nya dator- och byggmetoder

Gamla hederliga metoder för att lappa och laga och nya initiativ för att minska avfallet förlänger livstiden på allt från mobiler till parkettgolv. 

”Vi är ett av få bolag som kunnat anställa under coronapandemin”, säger Per Lindholm på Timrå Data & Service som lagar datorer med begagnade reservdelar.

Under en ensamsegling över Atlanten såg brittiska Ellen MacArthur likheten mellan de ändliga resurser som fanns ombord med de vår planet har att erbjuda mänskligheten. Det blev startskottet för Ellen MacArthur Foundation, stiftelsen som under ett drygt decennium kommit att gå i bräschen för en omställning från dagens linjära ekonomi, där prylar tillverkas, används och slängs, till den cirkulära ekonomin där återbruk och återvinning står i fokus. 

Långt innan dess satt den norrländska entreprenören Per Lindholm med samma tanke, om än något mindre uttalad, och lagade datorer med hjälp av begagnade reservdelar i en lagerbyggnad utanför Timrå. 

”Inspirerade av bilmekanikerna, som alltid väljer återbruk framför nytt, startade jag och en tidigare kollega Timrå Data & Service 2002.”

Sedan dess har Per Lindholm och hans kollegor gjort många svenska försäkringstagare glada, när de istället för en skadeersättning som inte räcker långt när en ny dator ska införskaffas, får tillbaka sin gamla så gott som ny. Idag har Timrå Data & Service partnerskap med Folksam, Trygghansa, IF, Dina Försäkringar och 15 av de totalt 23 Länsförsäkringsbolagen. 

Kent Aliranta har jobbat på Timrå Data & Service i tolv år. Maskiner som inte lagas demonteras och återvinns.
Kent Aliranta har jobbat på Timrå Data & Service i tolv år. Maskiner som inte lagas demonteras och återvinns.

”Om det exempelvis kommer en vattenskadad dator till oss hjälper vi försäkringsbolaget att ta fram ett marknadsvärde. Baserat på det fattar vi beslut om den går att laga eller inte. Om det inte går återvinner vi runt 60 procent av delarna, resten skickar vi till vår granne, det finländska metallåtervinningsföretaget Kuusakoski.”

Längs väggarna i de vidsträckta lagerlokalerna, runt 350 kvadratmeter stora, är hyllorna fyllda med över 10.000 begagnade reservdelar till datorer och lika många för mobiler. Vid de tio reparationsplatserna lyser flitens lampa. Totalt, inklusive tv-apparater och vitvaror, lappas och lagas cirka 15.000 enheter per år. När begagnade reservdelar saknas används nytt.  

”Förra året reparerade vi exempelvis 52 procent av alla skadade tv-apparater från försäkringsbolagen i Sverige.”

Redan tidigt fattade Per Lindholm, som förutom grundare även är vd, beslutet att låta företaget växa långsamt. Från 2011 fram till i dag har omsättningen ökat från 7 till 17 miljoner kronor med en stadig vinstmarginal på ett par procent. 

”Vi är ett av få bolag som kunnat anställa under coronapandemin”, säger Per Lindholm som räknar med att de 11 anställda dubbleras under de kommande åren i takt med att bolaget profilerar sig mer och efterfrågan på cirkulära affärsmodeller ökar.  

Något längre söderut, i Borlänge, har såväl privata som kommunala aktörer gått samman i ett unikt projekt för att öka återbruket av byggvaror. Från invigningen den 7 september fram till dags dato har exempelvis 13 ton begagnat byggmaterial flyttats från återvinningsanläggningen Fågelmyra till Dala återbyggsdepå. 

Ola Berglund, skadechef på Länsförsäkringar Dalarna, en av initiativtagarna till Dala återbyggsdepå.
Ola Berglund, skadechef på Länsförsäkringar Dalarna, en av initiativtagarna till Dala återbyggsdepå.Foto:fotografpereriksson.com

”Byggmaterial som tidigare bara gått till värme står för cirka 30 procent av avfallsmängden. Byggbranschen är en sektor som inte ägnat sig åt återbruk överhuvudtaget, ju mer som kan rivas ut och slängas desto bättre. Det är inte okej någonstans”, säger Ola Berglund, skadechef på Länsförsäkringar Dalarna som är en av initiativtagarna till Dala återbyggsdepå. 

”Vår tanke är att skapa en modell som kan hjälpa branschen till återbruk. I bilbranschen ligger återvinningsgraden väl över 20 procent, vi tror att potentialen är minst lika stor här.”

Nästa steg för initiativtagarna är att jobba med såväl förändrade försäkringsvillkor som kommunens upphandlingsavtal från byggbolag och entreprenörer.

”Vi vill styra så att en viss del av materialet ska vara återbrukat. Det som är spännande är att ökat återbruk också ger upphov till en renässans för snickeri och hantverkskompetens, men också en rivningskompetens där materialet som lämpar sig för återbruk kan skiljas ut”, säger Ola Berglund.   

 

 

 

Återvunna solpaneler väntas bli mångmiljardmarknad

Marknaden för återvinning av solpaneler kommer uppstiga till 20 miljarder kronor 2026 och 40 gånger mer 2050, enligt den norska energikonsulten Rystad Energys senaste analys.

”Ett naturligt område för Sverige att briljera inom”, säger Anna Werner, vd för Svensk Solenergi.

Foto:ADAM IHSE / TT

I dag värderas den globala marknaden för återvinning av solpaneler, som kan innehålla silver, koppar, aluminium och flera sällsynta jordartsmetaller, till runt 1,7 miljarder kronor. Rystad Energy väntar sig att siffran kommer att stiga till 800 miljarder kronor inom 30 år.

”Det låter rimligt. Solkraft är världens snabbast växande kraftslag och när man har exponentiell tillväxt går det väldigt fort. Det finns mycket att tjäna här och inte bara pengar. Det handlar också om miljövinsterna”, säger Anna Werner.

Anna Werner vill se en svensk satsning på återvinning av solpaneler.
Anna Werner vill se en svensk satsning på återvinning av solpaneler.Foto:Jann Lipka

Bland faktorerna som kommer driva utvecklingen är ökningen av antalet installerade solpaneler som väntas fortsätta öka framöver. Enligt EU-kommissionens beräkningar kommer installerad kapacitet från solkraft gå från 165 till 600 GW inom unionen fram till 2030. Det internationella energiorganet IEA räknar med att solkraft kommer stå för 40 procent av världens energiförsörjning 2050. 

Tillsammans med att efterfrågan på mineralerna solpanelerna innehåller ökar, vilket väntas leda till högre priser och osäkrare leveranserna, skapas ett ökat behov av återvinning, enligt Rystad Energy. 

”Redan i dag finns det i Sverige ungefär 100.000 solanläggningar vilket innebär att antalet paneler kan räknas i miljontal”, säger Anna Werner. 

En annan faktor som väntas ha en påverkan är ökade regleringar. Peter Bennich, expert på Energimyndigheten, uppger att EU arbetar med att öka kraven på att i produktionen av olika produkter förenkla för nedmonteringen och återvinningen av dem. 

”Det är en jätteviktig fråga eftersom vi ska gå mot ett cirkulärt ekonomisamhälle. Jag jobbar mest med energieffektivitet där det kommit mer ekodesignkrav på reparerbarhet och återvinningsbarhet på exempelvis kylskåp och lampor. Men nu har EU börjat ställa krav på alla produkter”, säger han. 

Peter Bennich, expert på Energimyndigheten.
Peter Bennich, expert på Energimyndigheten.Foto:HENRIK MONTGOMERY / TT

För närvarande jobbar EU på krav om information från solpanelsproducenter om vilka mineraler som produkterna innehåller. 

”Det är ett viktigt steg eftersom det gör det lättare att återvinna panelerna. Nästa steg kan vara skärpta krav på hur insamlingen och återvinningen ska gå till samt vem som gör det. Annars får vi ett jätteberg av skrot som man inte kan ta hand om. Det gäller alla produkter”, säger Peter Bennich.  

Svensk Solenergi ser gärna att det redan nu börjar byggas en anläggning i landet för att kunna återvinna solpaneler. 

”Vi borde ha både en fabrik och en återvinningsanläggning. För mig är det här ett naturligt område för Sverige att briljera inom. Den största anläggningen ligger i Frankrike och det känns trist att ett så kärnkraftstungt land ligger före oss med en så viktig och uppenbart lukrativ solaffär”, säger Anna Werner. 

Något som också kan öka värdet av återanvändning och återvinning är ökade koldioxidskatter, enligt Rystad Energy. Både utvinning och raffinering av metaller leder till stora utsläpp.

”Jag vet egentligen inte varför det dröjer med en återvinningsanläggning. Det borde hänt i går. Vi går gärna in och är med i en satsning. Det vore bra för hela landet”, säger Anna Werner.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera