För att nå om 70 procent minskade växthusgasutsläpp från inrikestransporter 2030 införde regeringen 2018 den så kallade reduktionsplikten, som innebär innebär att den bensin och diesel som säljs i Sverige måste bestå av en viss andel biodrivmedel.
Under fredagen presenterade finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (MP) en rejäl höjning av nivåerna i reduktionsplikten. Fram till 2030 ska inblandningen av biodrivmedel öka från dagens 4,2 procent för bensin och 21 procent för diesel till 28 respektive 66 procent.
”Det är en positiv indikation att regeringen ser biodrivmedel som en hållbar och långsiktig lösning på vår klimatpolitik och att den ger oss de förutsättningar vi behöver för att våga investera”, säger Johan G Andersson, vd på Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (Spbi).
Hur påverkas den svenska fordonsflottan?
”I närtid kan det innebära att vi för bensinbilar introducerar E10, som i dag finns på 14 marknader i Europa. Detta innebär en ökad inblandning av etanol eller syntetisk bensin, och det är en försvinnande liten andel av de bilar som finns i dag som inte kan köra på den kvaliteten”, säger Johan G Andersson.
Mattias Bergman, vd Bil Sweden, tror att vissa äldre bilar kommer att behöva konverteras för att tåla den högre inblandningen som väntar längre fram.
”De högre nivåer av inblandning som kommer att krävas gör det tufft för vissa bilmodeller. Dieselbilar klarar av upp till 50 procents inblandning, så de kommer ha minst problem. För ägare av bensinbilar blir det mer utmanande att klara en inblandning av biodrivmedel på över 25 procent. En möjlig lösning är så kallad efterkonvertering av bensinbilar, där bilen byggs om för att klara att köra på etanol. En sådan måste dock ske på rätt sätt då det annars påverkar garantierna” säger han.
Kommer svenska drivmedelsföretag kunna möta den större efterfrågan på biodrivmedel?
”Ja. Enligt våra kalkyler behövs 5,6 miljoner kubik biodrivmedel när reduktionsplikten är fullt införd. Branschen har produktionsplaner på 10-12 miljoner kubik till 2030, så där ser vi inga större utmaningar. Dock finns det en omvärldsrisk. Om ett stort land inför en ännu mer aggressiv reduktionsplikt alternativt högre sanktionsavgifter så kommer produkterna hamna där”, säger Johan G Andersson.
Jakob Lagercrantz, vd på intresseorganisationen 2030-sekretariatet, tror däremot att biodrivmedel kan komma att bli en bristvara.
”Planen ser bra ut, men vi måste få igång den inhemska produktionen. Inte bara vägtrafik använder biodrivmedel, vi har också sjöfarten och flyget som behöver sitt”, säger han.
Han tror att skärpningen av reduktionsplikten kommer att fylla sin funktion.
”Följer man planen fullt ut så kommer den minskade andelens fossilt bränsle att gott och väl bidra med den tredjedel av utsläppsminskningen som bränslet ska stå för. Men vi måste samtidigt jobba på att förbättra både fordon och vårt beteende”, säger han.
