1515
Annons

Betongen blir miljöhjälte med insprutad koldioxid

Nu kan betongproduktion, en av världens stora miljöbovar, istället bli en del av lösningen för att minska utsläppen. Kanadensiska Carboncure är ledande på området. 

Produktionen av cement, som utgör huvudparten av materialet i betong, stod för 7 procent av de globala koldioxidutsläppen under 2018.
Produktionen av cement, som utgör huvudparten av materialet i betong, stod för 7 procent av de globala koldioxidutsläppen under 2018.Foto:Most Photos

Produktionen av cement, som utgör huvudparten av materialet i betong, stod för 7 procent av de globala koldioxidutsläppen under 2018. Totalt produceras cirka 26 miljarder ton betong per år, en siffra som lär stiga i takt med befolkningsökningen.  

Med dessa insikter i bakhuvudet har många entreprenörer gnuggat sina geniknölar för att komma på nya lösningar. Att blanda ut betongen med exempelvis biprodukter från järn- och kolproduktion för att minska andelen cement är ett sätt. Ett annat sätt är att injicera koldioxid i betongen, en metod som kanadensiska Carboncure är ledande med. 

”Vårt mål är att sänka koldioxidutsläppen med 500 miljoner ton till 2030, det motsvarar utsläppen från 100 miljoner bilar”, säger Christie Gamble, hållbarhetschef på Carboncure. 

Christie Gamble, hållbarhetschef på Carboncure.
Christie Gamble, hållbarhetschef på Carboncure.Foto:Carboncure

Metoden som Carboncures vd och grundare Robert Niven utvecklat är att injicera koldioxid i betongen som sedan mineraliseras och gör den hårdare vilket i sin tur leder till att det går åt mindre material. Dessutom agerar betongen som en slags kolsänka. 

”Vi har licensierat ut vår teknik till 300 betongproducenter i USA sedan starten och lyckats sänka utsläppen med 100.000 ton. Det innebär att det är en lång väg kvar.”

Efter att ha jobbat med industriledare för att bevisa att tekniken fungerar och främst fokuserat på den amerikanska marknaden är det internationell expansion som gäller nu, framför allt till den europeiska marknaden. 

”Vi har också fortsatt att utveckla och innovera tekniken. Vi tror att den nya lanseringen kommer att minska koldioxidutsläppen två eller tre gånger mer än den nuvarande tekniken.”

Marknaden som Carboncure själva anser att de tillhör, användningen av koldioxid till material, väntas vara värd 1 000 miljarder dollar 2030 enligt Christie Gamble. Nyligen vann bolaget den fem år långa tävlingen, NRG Cosia Carbon XPrize, ett pris som utvecklats av den amerikanska entreprenören Peter Diamandis stiftelse XPrize i syfte att lyfta innovationer som konverterar koldioxid till produkter. 

Hur påverkas priset på betongen av er teknik?
”Genom att vår teknik ökar effektiviteten i processen så påverkas inte priset.”

Carboncure har dragit till sig en rad namnkunniga investerare som Bill Gates fond Breakthrough Energy Ventures samt Amazon och Microsoft genom sina hållbarhetsfonder. Men även svenska aktörer som fastighetsinvesteraren Nrep. Carboncure var den första investeringen i bolagets nya teknikfond 2150.

Stefan Wallander, vd för NREP i Sverige.
Stefan Wallander, vd för NREP i Sverige.

”Vi satte upp en ny fond för att inte bara kunna investera i bättre fastigheter, utan även i teknikbolag som kan ha en positiv påverkan på omställningen i urbana miljöer. Teknik som fokuserar på större utmaningar i stadsmiljöer - hur städer planeras, byggs och underhåll”, säger Stefan Wallander, vd för NREP i Sverige. 

”I första stängningen tog vi in 1,3 miljarder kronor, men målet är 2 miljarder.”

Men den nya fonden 2150 är inte första gången NREP fokuserar på hållbarhet.

”Vi har sedan start varit duktiga på att titta på hur man kan bygga på ett annorlunda sätt, såväl ur ett miljömässigt som socialt perspektiv. Vi har till exempel utvecklat den allra första fastigheten där all betong från byggnaden som stod på platsen innan återbrukades, byggt en nästintill utsläppsfri geotermisk brunn och står bakom ett bostadskvarter där två tredjedelar av materialet fått nytt liv genom återanvändning. Att återbruka materialet är ett sätt av många sätt att bygga mer hållbart, där vi velat ta ledartröjan för att bana väg för branschen att kunna skala upp cirkulära byggande.”, säger Stefan Wallander.

 I framtiden kommer vi kanske att kunna nyttja cement för laddning. Forskare på Chalmers har nyligen lyckats skapa ett laddbart batteri av cement och nästa steg skulle kunna bli en laddbar skyskrapa. 

Matsvinnsbolaget vill musta dina äpplen i höst

Rscued slår ihop sig med Ica och lokala idrottsföreningar runt om i landet för att ta hand om överblivna trädgårdsäpplen. Det innebär nya terränger för matsvinnsbolaget som fått fart på tillväxten igen.  

Rscued är mest kända för sina smoothies och juicer. Bolaget gör även chips, jord och rödbetshummus.
Rscued är mest kända för sina smoothies och juicer. Bolaget gör även chips, jord och rödbetshummus.Foto:Nathalie Blixt

Initiativet provades redan under förra året men kommer att skalas upp i år. På 13 orter i Göteborg, Stockholm och Skåne kommer trädgårdsägare kunna registrera sig på Rscueds app för att få äppelträdens överblivna frukter hämtade under hösten.

”Jag har funderat länge över hur man kan ta hand om privatpersoners äpplen. Det är hundratusentals ton som ruttnar bort varje höst. Så jag ringde Ica-stiftelsen med idén och de kopplade ihop mig med organisationen Städa Sverige som engagerar ungdomar och föreningar med att samla skräp. Det var så det började”, säger Rscueds vd Truls Christenson.

Trädgårdsägare kan även välja att själva lämna in äpplena. Annars är det de lokala idrottsföreningarna kopplade till Städa Sverige som kommer att sköta insamlingen. Föreningarna kommer att få in 20.000 kronor för fyra halvdagars arbete från den lokala Ica-butiken och Ica Stiftelsen samt 1 krona per kilo äpplen från Rscued. Insamlingen sker varannan söndag med start 21 augusti.

Läs mer: Produktutveckling i raketfart – tillväxtmaskinen täljer guld på matsvinnet 

Målsättningen är att samla in minst 15 ton äpplen i höst som Rscued sedan mustar och säljer i Ica-butiken på den orten där de plockades. 

”Det är svårt att förutse hur mycket vi kommer att få in. Vi sätter 15-20 ton som en basnivå men det kan bli mycket mer”, säger Truls Christenson som vill att det ska bli ett område som växer till nästa år.

”Var det än finns en Ica-butik och en idrottsförening kan vi göra det här. Nu fokuserar vi på de 13 orterna som finns men vi tar emot intresseanmälningar till nästa år.”

Både användandet av en app och att samla in frukt från privatpersoner är nya områden för Rscued som hade ett hack i tillväxtkurvan i fjol. Efter att ha ökat omsättningen med nära 500 procent mellan 2017 och 2020, då bolaget slutade upp med 24 miljoner kronor, var det knappt någon tillväxt i fjol. Men i år har det börjat röra på sig igen och Rscued är på väg mot en omsättning på 35 Mkr.

”Efter en knackig start i januari och februari har vi haft ett fantastiskt halvår. Vi vet att vi kan vara lönsamma men vi satsar på att bygga en grund för fortsatt expansion med nya lokaler, maskiner och en ny fabrik. Fokus ligger fortsatt på Sverige men nästa år börjar vi planera för en utlandsexpansion”, säger Truls Christenson.

Prenumerera på Hållbart näringslivs nyhetsbrev 

Följ oss på Twitter 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera