1515
Annons

Bättre pandemiluft kan ha räddat 800 liv

Över 800 dödsfall kan ha undvikits tack vare förbättrad luftkvalitet i Europa under pandemins första fas. Färre bilresor till stängda arbetsplatser och skolor tros ha bidragit, enligt en studie som omfattar 47 europeiska städer.

Genrebild.
Genrebild.Foto:TT

När coronaviruset på allvar kopplade greppet om Europa valde många länder att införa lockdown. Elever kallades hem från skolor, arbetsplatser stängde till förmån för distansjobb och människor ombads att i största möjliga mån hålla sig hemma.

Tidigare studier har visat att luftföroreningarna minskade när länder stängde ner under den första virusvågen. Nu har forskare från London School of Hygiene and Tropical Medicine (LSHTM) borrat djupare i frågan genom att undersöka sambandet mellan politiska åtgärder och förändringen i koncentrationen av kvävedioxid, ozon samt partiklarna PM2,5 och PM10 i luften i 47 europeiska städer under februari-juli 2020.

De har också uppskattat hur många dödsfall som kan ha undvikits till följd av bättre luft under perioden. 

Forskarna har använt modeller från Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) för att dra slutsatser om skillnaderna i luftkvalitet med och utan lockdownåtgärder. Resultatet av studien, som har publicerats i tidskriften Scientific Reports, pekar på att effekten som restriktionerna hade på luften varierade avsevärt mellan de olika åtgärder som vidtogs. En begränsning är att forskarna har utgått från varje lands övergripande coronahantering snarare än de åtgärder som varit specifika för varje stad.

Störst effekt på halterna av kvävedioxid (NO2) hade de restriktioner som begränsade människors vardagsliv, som stängda skolor och arbetsplatser och inställda evenemang. Det kopplar forskarna ihop med att färre fordon rörde sig på vägarna – trafik är den huvudsakliga källan till kvävedioxid i städer. 2019 ledde exponering för kvävedioxid till 40 000 förtida dödsfall inom EU, enligt miljöbyrån EEA.

Den största minskningen av kvävedioxid, mellan 50 och 60 procent, noterades i spanska, franska och italienska städer. Minskningarna i koncentrationen av de andra undersökta luftföroreningarna var dock mindre markanta under perioden.

Restriktioner som omgärdat nationella och internationella resor tycks ha haft en lägre påverkan på de lokala föroreningsnivåerna, enligt studien.

Stockholm finns med bland de städer som har undersökts – men där var effekten på luftföroreningsnivåerna liten. Det beror enligt forskarna främst på att de svenska restriktionerna var mildare än på många andra håll i Europa.

Genom att lägga samman förändringarna i de dagliga koncentrationerna av de undersökta luftföroreningarna och bedömningar av människors exponering för dem uppskattar forskarna att över 800 dödsfall kan ha undvikits tack vare förbättrad luftkvalitet.

Paris, London, Barcelona och Milano finns bland de städer där flest dödsfall kan ha undvikits.

De nedstängda städerna har erbjudit en unik möjlighet att studera effekter av tuffa politiska åtgärder på föroreningsnivåer, konstaterar studiens seniorförfattare Antonio Gasparrini, professor i biostatistik och epidemiologi vid LSHTM.

”Detta 'naturliga experiment' har gett oss en glimt av hur luftkvaliteten kan förbättras genom drastiska folkhälsoåtgärder som skulle vara svåra att genomföra under normala tider”, skriver han i en kommentar och fortsätter:

”Informationen kan vara viktig för att utforma effektiva policyer för att ta itu med problemet med föroreningar i våra städer.”

Leonard Stockfelt, forskare vid Göteborgs universitet inriktad på bland annat på hälsoeffekter av luftföroreningar, har tagit del av studien.

”Den här sortens beräkningar visar inte vad man ska göra, eftersom vi inte vill stänga ner samhällen, men de visar att de potentiella hälsovinsterna av mer rimliga åtgärder för att minska luftföroreningar kan vara stora”, skriver han i en kommentar till TT.


Så ska bolag kunna dömas i Haag – för miljöbrott

Drygt femtio år har gått sedan världen började diskutera en kriminalisering av storskalig miljöförstöring, ekocid. De senaste åren har frågan tagit fart på allvar, med flera länder som förespråkar en uppdatering av lagen. Men i Sverige vill regeringen inte lyfta frågan – trots stundande FN-möte i Stockholm.

Skövlingen av Amazonas är ett aktuellt exempel på vad som kan kvala in som ekocid.
Skövlingen av Amazonas är ett aktuellt exempel på vad som kan kvala in som ekocid.Foto:TT

”Luften vi andas tillhör inte någon nation ensam – vi delar den. De stora haven delas inte upp av nationella gränser – de är vår gemensamma egendom.”

Så säger statsminister Olof Palme (S) i invigningstalet till Stockholmskonferensen 1972. Mot bakgrund av att USA i Vietnam nyttjar kemiska stridsmedel som Agent orange, nämner han ekocid för att beskriva de brott som begås mot miljön. Han blir därmed en av de första politikerna att lyfta begreppet.

Sedan dess har femtio år passerat, och först under senare tid har frågan om att kriminalisera ekocid återigen börjat röna intresse.

”Det är intressant, om än inte överraskande, att Sverige hör till de länder som är mest på tå för att ta det här ett steg till”, säger Eleanor Sharpston QC, som i egenskap av tidigare generaladvokat vid EU-domstolen ägnat mycket tid åt miljörättsliga frågor.

Eleanor Sharpston QC, tidigare generaladvokat vid EU-domstolen, tror att en kriminalisering av ekocid snart blir verklighet.
Eleanor Sharpston QC, tidigare generaladvokat vid EU-domstolen, tror att en kriminalisering av ekocid snart blir verklighet.Foto:Privat

Att ta frågan om ekocid ”ett steg till” skulle innebära att storskalig miljöförstöring plockades upp i som brott Romstadgan, och att skyldiga därmed skulle kunna få stå till svars vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Eleanor Sharpston, som kommer från Storbritannien men är bosatt i Luxemburg, har ägnat sig åt frågan i ett par års tid. När hon säger att Sverige står på tå syftar hon bland annat på det arbete som pågår på flera fronter inför högnivåmötet Stockholm +50. Inte minst inom delar av näringslivet förs intensiva diskussioner, säger hon.

Utåt sett märks mindre företag som Houdini och Polarbröd, vilka uttalat sig för en lagstiftning. Även större aktörer aktualiserar ekocid. Inom Investor pågår diskussioner, hållbarhetschef Viveka Hirdman-Ryrberg säger dock att man vill studera frågan mer på djupet innan man tar ställning.

Så vad skulle det innebära om ekocid blev ett internationellt brott, jämte folkmord och brott mot mänskligheten?

Eleanor Sharpston jämför med en snickares verktygslåda, vilken måste innehålla såväl små som stora verktyg.

”Samma sak gäller då du ska skydda miljön. I dag saknas straffrättslig lagstiftning på högsta internationella nivå inom miljöområdet. Vi har bara de små verktygen. Om ekocid kriminaliserades skulle vi få tillgång till ett större verktyg.”

Sharpston poängterar att en lagstiftning om ekocid skulle jämna ut spelplanen, till fördel för de aktörer som i dag sköter sig. Nina Macpherson, tidigare chefsjurist på Ericsson och i dag ordförande i Ecocide Law Alliance, är inne på samma spår.

”Om Sverige har högre miljökrav än andra länder, så kan det missgynna svenska företag. Med en gemensam lagstiftning blir konkurrensen mer rättvis”, säger hon.

Nina Macpherson, tidigare chefsjurist på Ericsson och i dag ordförande i Ecocide Law Alliance, menar att en ekocid-lag generellt sett skulle gynna svenska företag.
Nina Macpherson, tidigare chefsjurist på Ericsson och i dag ordförande i Ecocide Law Alliance, menar att en ekocid-lag generellt sett skulle gynna svenska företag.Foto:Claes-Göran Flinck

Att företag och andra aktörer kan komma att ställas till svars i Haag för sina handlingar är inte otänkbart. Nina Macpherson nämner skövlingen av Amazonas som ett aktuellt exempel på ekocid.

Men både hon och Eleanor Sharpston påpekar att en ekocid-lags främsta förtjänst skulle vara att skapa medvetenhet kring frågorna. De är också överens om att de som i dag förespråkar att Romstadgan ska utvidgas inte alls är verklighetsfrånvända idealister.

”Jag tror absolut att vi har en realistisk chans att få in ekocid som ett femte brott i stadgan”, säger Macpherson.

I juni i fjol presenterade en panel bestående av en rad tunga jurister ett förslag på hur brottet skulle kunna definieras. Några månader senare uppmanade investerarnätverket ICGN världens regeringar att kriminalisera ekocid. Två händelser som förespråkare menar fört debatten avsevärt framåt.

Att Sverige ligger i framkant, som sägs högre upp i texten, är dock en sanning med modifikation. I flera andra länder – från små ö-stater till större nationer som Belgien och Frankrike – har regeringsföreträdare ställt sig bakom en lagstiftning. Så inte i Sverige. Enskilda riksdagsledamöter från V, MP och S har motionerat om ekocid, men då frågan om Sveriges hållning ställs till miljödepartementet får Di ett svar som är fjärran från det tal med vilket Palme lät inviga Stockholmskonferensen.

I ett mejl skriver Tove Kullenberg, pressekreterare hos miljöminister Annika Strandhäll (S), att Romstadgan utgör en ”balanserad och svårförhandlad kompromiss” som inte bör öppnas ”annat än om det finns mycket starka skäl och förutsättningar för konsensus”.

Tova Lindqvist, som startat Youth for Ecocide Law som arbetar med Stockholm +50, påminner om att regeringen den här gången lovat lyssna särskilt till den yngre generationen.

”Vi som är unga vill se ett systemskifte. Därför måste Sveriges regering vara modig och driva på för en ekocid-lag. Vi måste få något annat än bara tomma ord.”

Tova Lindqvist, från Youth for Ecocide Law, tycker att Sverige har ett ansvar att gå före i kravet på en ny lagstiftning.
Tova Lindqvist, från Youth for Ecocide Law, tycker att Sverige har ett ansvar att gå före i kravet på en ny lagstiftning.Foto:Privat

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?