1515
Annons

Bara ett av tio bolag har mål för biologisk mångfald

Vattenfall är bäst på att rapportera om biologisk mångfald bland europeiska storbolag. Energibolaget toppar miljökonsultföretagets Ecogains index på området för andra året i rad. Men andelen svenska aktörer som satt vetenskapliga mål för biologisk mångfald är fortfarande låg.

Anna Borg, vd på Vattenfall och Fredrik Höök, vd på Ecogain.
Anna Borg, vd på Vattenfall och Fredrik Höök, vd på Ecogain.

Ecogain, som förra året enbart granskade bolag i Norden och Baltikum, har i år tittat närmare på hur de 288 största bolagen i Europa prioriterar frågan om biologisk mångfald. Bolagen har betygsatts baserat på bland annat hur de mäter sin påverkan, om de har konkreta mål inom området och hur väl de arbetar för att uppnå dem.

Av 29 möjliga poäng fick Vattenfall 23 och toppar därmed listan före franska Engie och finska Stora Enso, som delade andra platsen på 20 poäng vardera. 

”Det är av högsta prioritet att fortsätta att minska vårt fotavtryck för biologisk mångfald genom att uppfylla våra klimatmål och genom att skapa positiva effekter genom våra biodiversitetsprojekt och FoU-investeringar. Energiomställningen är avgörande för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och vi gör vårt yttersta för att våra investeringar görs i samexistens med naturen”, säger Anna Borg, VD på Vattenfall, i ett pressmeddelande.

Anna Borg, VD på Vattenfall.
Anna Borg, VD på Vattenfall.Foto:Amanda Lindgren

Ecogain har även tittat på hur det ligger till bland de största bolagen i Sverige och där är det bara elva stycken som når över 10 poäng. Förutom Vattenfall är det bara Ikea och AAK AAK -0,61% Dagens utveckling som får över 18 poäng, vilket är gränsen för en guldrating i Ecogains ”biodiversity index” (EBI). 

En tendens i indexet är att bolag inom branscher som har en direkt påverkan på biologisk mångfald generellt har högre EBI-poäng. Något annat som lyfts fram i rapporten är att fler än 50 procent av de granskade företagen inom dagligvarubranschen satt mål för biologisk mångfald.

”För denna typ av företag är påverkan och beroende av biodiversitet mindre uppenbart än för företag med direkt markpåverkan, till exempel inom skogs- eller gruvindustrin. Den relativt höga siffran vi nu ser inom konsumentvaror vittnar därför om att dessa företag har identifierat biologisk mångfald som en viktig faktor i sin värdekedja”, säger Fredrik Höök, vd på Ecogain, i ett pressmeddelande. 

Fredrik Höök ser att andelen storbolag som rapporterar kring biologisk mångfald ökar långsamt, men stadigt.
Fredrik Höök ser att andelen storbolag som rapporterar kring biologisk mångfald ökar långsamt, men stadigt.

I rapporten som publicerades för två år sedan hade inga svenska företag, bland de som granskades, satt vetenskapliga mål för biologisk mångfald. I år ligger andelen på 10 procent, något mindre än andelen för hela Europa som är 14 procent.

”Alla organisationer har någonstans i sin verksamhet beroenden av och påverkan på biologisk mångfald. Att identifiera och kartlägga dessa är det första steget mot att kunna sätta en strategi för sitt arbete med biologisk mångfald”, säger Fredrik Höök.

Andelen företag som inte ens nämnt biologisk mångfald i sina hållbarhetsredovisningar uppgår till 31 procent.

Prenumerera på Hållbart näringslivs nyhetsbrev 

Följ oss på Twitter  


Här är bolagen som vill ta solkraften till nästa nivå

Lövtunna, genomskinliga eller organiska? Efter många års dominans av kinesisk teknik rycker nu alternativa lösningar fram på solcellsmarknaden. Och flera svenska bolag står redo att ta solenergin till en ny nivå.

”Det är en explosiv utveckling”, säger professorn Marika Edoff.

Epishine satsar på organiska solceller tillverkade i tryckpressar. De är tunna, lätta och kräver mycket lite material.
Epishine satsar på organiska solceller tillverkade i tryckpressar. De är tunna, lätta och kräver mycket lite material.Foto:Lisa Öberg
Susanne Segeblad, marknadschef, Peafowl Plasmonics, som utvecklar genomskinliga solceller.
Susanne Segeblad, marknadschef, Peafowl Plasmonics, som utvecklar genomskinliga solceller.
Mattias Josephson är affärsutvecklingschef på Epishine.Foto:Pax Engström Nyström
First North-noterade Midsummer säljer solceller för premiummarknader, bland annat som tak i olika utformning.
Mats Ljunggren är medgrundare och vd för Evolar, som satsar på tandemsolceller.
Evolar utvecklar solcellslager av perovskit som kan läggas på kiselsolceller för högre effekt.
Evolar utvecklar solcellslager av perovskit som kan läggas på kiselsolceller för högre effekt.

Solcellsmarknaden blir allt hetare. Bara i Sverige ökade den installerade effekten med 29 procent i fjol, enligt branschorganisationen Svensk Solenergi. Samtidigt slogs ett nytt globalt rekord för förnybar energikapacitet 2021, enligt IEA, som samtidigt spår att solenergi kommer stå för 60 procent av tillväxten inom förnybar energi i år.

Den kinesiska dominansen av kieselsolceller är stor, vilket gjort det svårt för alternativa lösningar att vinna marknadsandelar. Men både forskning och bolag rycker fram på nya fronter. 

Genomskinliga, så kallade direkta plasmoniska solceller, väntas till exempel kunna användas på alltifrån fönsterglas till smarta klockor. Tekniken befinner sig fortfarande i forskningsstadiet, men det svenska bolaget Peafowl Plamonics, som har tagit in nästan 50 miljoner kronor av bland andra Industrifonden och Wallenbergsstiftelsens Navigare Ventures, uppger att de nu har en bevisad teknik som är redo att utvecklas tillsammans med andra aktörer.

”Vi tänker oss dels att solcellerna kan användas för att göra elektronikprodukter självförsörjande, men också i dynamiska fönster som kan skifta i tonerna beroende på hur ljust det är ute. I många äldre byggnader där man inte får förändra så mycket kan det vara en stor möjlighet för eftermontering och vi har just nu ett samarbete med en världsledande fönstertillverkare”, säger Susanne Segeblad, marknadschef på bolaget.

En annan lovande teknik är organiska solceller, som är materialsnålt och kan tillverkas utan giftiga ämnen. Dessutom är de extremt tunna, lätta och har potential att bli billiga. Svenska bolaget Epishine, som tagit in tagit in omkring 190 miljoner kronor från bland andra Axsol och Karl-Johan Perssons investmentbolag Philian, satsar på organiska solceller som kan ersätta batterier i teknik och på längre sikt även byggnadsintegrationer och solcellsparker. 

”Våra inomhussolceller undviker mikrokortslutningar som normalt är ett problem i printade solceller, vilket gör att vi kan behålla en väldigt bra verkningsgrad i svagt ljus. Vi kan också printa alla lager tunnare och med mer kostnadseffektiva material, vilket ger oss fördelar på marknaden för byggnadsintegerade solceller och solcellsparker”, säger Epishines affärsutvecklingschef Mattias Josephson.

Mest lovande för storskalig användning, tycker Marika Edoff, professor i fasta tillståndets elektronik vid Uppsala universitet, är tandemsolpaneler. En solcell av supermaterialet perovskit läggs då ovanpå en traditionell kiselsolcell, vilket ger betydligt högre verkningsgrad än bara ett enkelt lager.

”Hela världen håller just nu på att ta ett tekniksprång från ett lager till två”, säger hon.

Svenska Evolar, som backas med omkring 50 miljoner kronor av bland annat Vinnova och det norska energibolaget Magnora, menar att deras teknik på så vis ökar elproduktionen med 25-30 procent jämfört med enlagerskiselsolceller på motsvarande yta. Trots att konkurrensen från Kina är hård är vd Mats Ljunggren övertygad om att de kan nå ut med sin produkt.

”En premiumsolpanel som ger mer el under hela sin livstid och dessutom ser snygg ut - den kan man ta upp till 100 procent mer betalt för på marknaden. Därför finns det en marknad för oss som säljer ny teknik”, säger han.

Svenska First North-noterade Midsummer har också valt att satsa på premiumprodukter, men av ett annat slag. De använder sig av tunnfilmsteknik där de formar ett tunt lager solceller efter plåttak och säljer antingen för att lägga på befintliga tak eller som en helhetslösning. Bolaget, med ett börsvärde på 593 miljoner kronor, har också utvecklat solceller för lastbilar i ett samarbete med bland annat Scania och Uppsala universitet, som ska tas i drift i september i år.

”Det känns som en bra och framkomlig väg för att kunna konkurrera”, säger Marika Edoff.

Läs mer: Elkrisen ger boom för solceller 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?