Bland Stockholmsbörsens 100 största bolag mäter och redovisar endast två företag kulturell mångfald som en procentuell andel bland anställda och chefer. 

Ytterligare fyra börsbolag redovisar samma sak för antingen chefer eller anställda. Därutöver presenterar många bolag enstaka datapunkter över exempelvis antalet nationaliteter eller talade språk bland de anställda. Det visar en genomgång från Di:s systertidning Aktuell Hållbarhet som bygger på årsredovisningar för 2019.

I USA finns ett rapporteringskrav kring fördelningen av etniciteter hos företag även om resultatet inte behöver offentliggöras. 37 av de 100 största amerikanska bolagen har ändå valt att visa sin data, enligt Bloomberg. Flera av de största amerikanska techbolagen, såsom Facebook, Apple och Microsoft publicerar sedan 2014 också särskilda mångfaldsrapporter.

De båda svenska börsbolagen som redovisar kulturell mångfald för både chefer och anställda är livsmedelskoncernen Axfood och tobaksbolaget Swedish Match. De hämtar in anonymiserad data från SCB som redovisas på aggregerad nivå.

”Måttet i sig är inte det viktigaste, det är hur vi agerar – inte minst på rekryteringssidan. Men för oss är det naturligt att försöka mäta det vi gör, precis som vi försöker fånga arbetet med jämställdhet mellan män och kvinnor med olika mått”, säger Johan Wredberg, kommunikationschef på Swedish Match.

Han upplever att fler efterfrågar den här typen av information och att redovisningen är en del i att attrahera kvalificerad arbetskraft med utländsk bakgrund.

”Det ser vi som en konkurrensfördel för en internationell koncern som vår”, säger han.

Förutom att redovisa själva datan har Axfood också ett långsiktigt mål kopplat till den: Att 20 procent av ledarna ska ha vad de kallar ”internationellt bakgrund”, det vill säga att en person antingen är utlandsfödd eller har två utlandsfödda föräldrar. Dit har man inte nått än även om siffran långsamt tickar uppåt. I nuläget ligger den på omkring 15 procent.

”Som med alla viktiga frågor är det bra att mäta för att kunna följa upp”, säger Monica Längbo, som är personalchef på Axfood.

Själva datan använder Axfood för att förändra verksamheten.

”Med hjälp av det aggregerade resultatet kan vi se inom vilka bolag och områden vi behöver arbeta mer med frågor kring mångfald och inkludering. Med tiden har vi utvecklat mätningen och nu kan vi exempelvis se hur det ser ut i olika regioner”, säger hon.

En svårighet med mätning av mångfald är att hitta en referenspunkt. Många bolag har verksamhet och anställda i olika länder. Såväl Axfood som Swedish Match uppger dock att referenspunkten de vill jämföras med är Sverige.

Monica Längbo på Axfood tycker att fler svenska bolag borde mäta och redovisa mångfald – även om det inte är någon ”quick-fix” utan kräver långsiktigt och systematiskt arbete.

”Det som mäts blir gjort. Det tycker jag att vi ser i vår egen verksamhet. Ju fler som mäter, desto lättare blir det att lära av varandra”, säger hon.

Investor, som är den enskilt största ägaren på Stockholmsbörsen, ser dock inte ett värde i att mäta och redovisa kulturell mångfald. 

”Det amerikanska perspektivet där man verkligen mäter och ska rapportera etnicitet är i en europeisk kontext mycket svårare. Frågan är också, vad uppnår man?”, säger hållbarhetschefen Viveka Hirdman-Ryrberg till Di.

Hon förklarar att investmentbolaget hellre internt mäter ”upplevd inkludering” bland de anställda i sina portföljbolag i syfte att uppnå en mångfald i sätten att tänka.

Men ett alltför brett perspektiv på mångfald hindrar företagen från att komma särskilt långt, menar Gary Baker, konsult, författare och tidigare på Svensk-amerikanska handelskammaren, som tycker att fler borde mäta och redovisa just kulturell mångfald.

”Många företag känner sig alldeles för bekväma med att prata om mångfald ur bara ett könsperspektiv”, säger han till Di.

Att mäta är ett sätt att veta, och att understryka vikten av frågan, konstaterar han:

”Mäter man inte vet man inte om man kommer någonstans. Bara processen i sig upplyser hela organisationen att det här är ett viktigt ämne för oss som vi tar på allvar.”

Se Di-TV:s debatt på ämnet i spelaren ovan.