1515
Annons

Bara 2 av de 100 största börsbolagen visar mångfaldsdata

I storbolagens kommunikation vimlar det av formuleringar om betydelsen av mångfald och att skapa en inkluderande arbetsplats. Men faktiska data över utfallen är sällsynt.

Monica Längbo, HR-direktör Axfood
Monica Längbo, HR-direktör AxfoodFoto:Johanna Fond

 

Bland Stockholmsbörsens 100 största bolag mäter och redovisar endast två företag kulturell mångfald som en procentuell andel bland anställda och chefer. 

Ytterligare fyra börsbolag redovisar samma sak för antingen chefer eller anställda. Därutöver presenterar många bolag enstaka datapunkter över exempelvis antalet nationaliteter eller talade språk bland de anställda. Det visar en genomgång från Di:s systertidning Aktuell Hållbarhet som bygger på årsredovisningar för 2019.

I USA finns ett rapporteringskrav kring fördelningen av etniciteter hos företag även om resultatet inte behöver offentliggöras. 37 av de 100 största amerikanska bolagen har ändå valt att visa sin data, enligt Bloomberg. Flera av de största amerikanska techbolagen, såsom Facebook, Apple och Microsoft publicerar sedan 2014 också särskilda mångfaldsrapporter.

De båda svenska börsbolagen som redovisar kulturell mångfald för både chefer och anställda är livsmedelskoncernen Axfood och tobaksbolaget Swedish Match. De hämtar in anonymiserad data från SCB som redovisas på aggregerad nivå.

”Måttet i sig är inte det viktigaste, det är hur vi agerar – inte minst på rekryteringssidan. Men för oss är det naturligt att försöka mäta det vi gör, precis som vi försöker fånga arbetet med jämställdhet mellan män och kvinnor med olika mått”, säger Johan Wredberg, kommunikationschef på Swedish Match.

Han upplever att fler efterfrågar den här typen av information och att redovisningen är en del i att attrahera kvalificerad arbetskraft med utländsk bakgrund.

”Det ser vi som en konkurrensfördel för en internationell koncern som vår”, säger han.

Förutom att redovisa själva datan har Axfood också ett långsiktigt mål kopplat till den: Att 20 procent av ledarna ska ha vad de kallar ”internationellt bakgrund”, det vill säga att en person antingen är utlandsfödd eller har två utlandsfödda föräldrar. Dit har man inte nått än även om siffran långsamt tickar uppåt. I nuläget ligger den på omkring 15 procent.

”Som med alla viktiga frågor är det bra att mäta för att kunna följa upp”, säger Monica Längbo, som är personalchef på Axfood.

Själva datan använder Axfood för att förändra verksamheten.

”Med hjälp av det aggregerade resultatet kan vi se inom vilka bolag och områden vi behöver arbeta mer med frågor kring mångfald och inkludering. Med tiden har vi utvecklat mätningen och nu kan vi exempelvis se hur det ser ut i olika regioner”, säger hon.

En svårighet med mätning av mångfald är att hitta en referenspunkt. Många bolag har verksamhet och anställda i olika länder. Såväl Axfood som Swedish Match uppger dock att referenspunkten de vill jämföras med är Sverige.

Monica Längbo på Axfood tycker att fler svenska bolag borde mäta och redovisa mångfald – även om det inte är någon ”quick-fix” utan kräver långsiktigt och systematiskt arbete.

”Det som mäts blir gjort. Det tycker jag att vi ser i vår egen verksamhet. Ju fler som mäter, desto lättare blir det att lära av varandra”, säger hon.

Investor, som är den enskilt största ägaren på Stockholmsbörsen, ser dock inte ett värde i att mäta och redovisa kulturell mångfald. 

”Det amerikanska perspektivet där man verkligen mäter och ska rapportera etnicitet är i en europeisk kontext mycket svårare. Frågan är också, vad uppnår man?”, säger hållbarhetschefen Viveka Hirdman-Ryrberg till Di.

Hon förklarar att investmentbolaget hellre internt mäter ”upplevd inkludering” bland de anställda i sina portföljbolag i syfte att uppnå en mångfald i sätten att tänka.

Men ett alltför brett perspektiv på mångfald hindrar företagen från att komma särskilt långt, menar Gary Baker, konsult, författare och tidigare på Svensk-amerikanska handelskammaren, som tycker att fler borde mäta och redovisa just kulturell mångfald.

”Många företag känner sig alldeles för bekväma med att prata om mångfald ur bara ett könsperspektiv”, säger han till Di.

Att mäta är ett sätt att veta, och att understryka vikten av frågan, konstaterar han:

”Mäter man inte vet man inte om man kommer någonstans. Bara processen i sig upplyser hela organisationen att det här är ett viktigt ämne för oss som vi tar på allvar.”

Se Di-TV:s debatt på ämnet i spelaren ovan.


Snabbfotade företag klår konkurrenterna

Mindre bolag överrumplas allt mer av hållbarhetsregleringar och krav, både från lagstiftare och kunder. Men för den som är snabbfotad finns det affärsmöjligheter som kan nyttjas, enligt Åsa Backman, konsult på Greengoat Hållbarhetsbyrå.

”Man skaffar sig en fördel gentemot konkurrenterna”, säger hon.

Åsa Backman, konsult på Greengoat Hållbarhetsbyrå.
Åsa Backman, konsult på Greengoat Hållbarhetsbyrå.Foto:Press

Hållbarhetsbegreppen haglar: due diligence-act, taxonomin, TCFD, CSRD och LULUCF. Men som företagare är det inte alltid lätt att hålla reda på vad begreppen betyder och vad alla styrmedel som EU pumpar ut innebär för den egna verksamheten. 

Åsa Backman hjälper dagligen företagare att anpassa sig till de nya kraven – en nödvändighet för framtiden, speciellt för bolag som säljer till större bolag som redan börjat ställa hållbarhetskrav på sina leverantörer. 

”Vi var nyligen hos ett företag som hade fått höra från en av sina kunder att de inte kommer samarbeta med någon leverantör som inte har satt vetenskapliga mål inom två år. Det kan bli en riktig käftsmäll för de små aktörerna om de inte börjat jobba med sitt hållbarhetsarbete än”, säger Åsa Backman.

EU:s plan är att små- och medelstora företag ska få krav på ökad hållbarhetsredovisning från och med 2026. Men de större bolagen omfattas redan nästa år om allt går enligt plan. 

Är det den enda anledningen till att börja jobba med bolagets hållbarhet, eller finns det fler?
”Den främsta anledningen är för att man måste. Det finns inga alternativ när vi håller på att krascha vår planet. Anledning två är för att kunder, ägare och medarbetare kräver det. Det går inte att attrahera talang annars. Sedan är det tredje att det finns affärsmöjligheter”, säger Åsa Backman och ger några konkreta råd på hur man som företag kan komma igång med sitt hållbarhetsarbete. 

1. Genomlys bolaget för att investera rätt
Hur och var börjar man sitt hållbarhetsarbete? Det är de stora frågorna för mindre företag med knappa resurser. Enligt Åsa Backman behöver det första steget dock inte kosta stora pengar. Det handlar om att få koll på vilka hållbarhetsfrågor som är relevanta för bolaget.

”Man bör göra en väsentlighetsanalys, vilket innebär att ta reda på var bolaget har sin största påverkan och vad intressenterna tycker är viktigt att satsa på. Så att man inte bara smäller upp några solceller på taket och tänker att man är klar där.”

I samband med analysen behöver bolagen bland annat kartlägga hur konkurrenterna ligger till och hämta in information från intressenter om deras förväntningar. Det kan exempelvis finnas vissa prioriterade åtgärder för att kunna få ett banklån med lägre ränta och vissa för att locka nya kunder. Det behöver man ha koll på för att få fram de fokusområden som gör mest nytta att lägga tid och pengar på. 

”Sedan handlar det om att skaffa sig kunskap. Mäta hur bolaget ligger till och ta fram en plan på vad som behöver göras för att nå målen. Mycket förändringsarbete kommer efter det. Där måste man jobba mycket med kommunikation och förankra det internt.” 

2. Höj ledningsgruppens hållbarhetskunskap
Finns det kompetens kring hållbarhetsfrågor inom företaget så kan man klara sig själv. Men i mindre företag är det inte så vanligt med den erfarenheten, enligt Åsa Backman. Därför är en viktig komponent att som konsult tidigt höja kunskapen i ledningsgruppen. 

”De flesta har förstått att de behöver jobba med hållbarhet, men de vet inte exakt hur eller vad de ska göra. Det är där vi kommer in i bilden. Vi hjälper dem att sätta en struktur på vad som behöver göras för att komma in på banan.”

För företag som behöver hjälp med allt, från utbildningsinsatser till att sammanställa en väsentlighetsanalys, kan konsultavgiften landa på upp till 300.000 kronor berättar Åsa Backman. Men hon påminner om att det finns statliga stöd som kan överbrygga företagens kostnader. Tidsåtgången bedöms ligga på upp till fyra månader innan förändringsarbetet tar vid.

3. Se hållbarhetsinvesteringen som en konkurrensfördel
En annan fråga Åsa Backman ofta möter är hur man kan säkerställa att hållbarhetsarbete lönar sig ekonomiskt. 

”Men man måste titta på vad händer om man inte gör någonting. Då blir man inte relevant för sina kunder. Alla företag måste jobba med hållbarhet, det finns inget alternativ”, säger Åsa Backman.

Kostnad, tid och omfattning styrs mycket av storleken på bolaget samt branschen man verkar i.

”Ett litet bolag med kunder som inte ligger så långt fram i sitt hållbarhetsarbete behöver inte ha samma ambition som bolag med kunder som kräver vetenskapliga mål. Titta på var du kan ligga lite före. Man skaffar sig en fördel gentemot konkurrenterna på så sätt.”

4. Varva snabba insatser med långsiktighet
”Det finns alltid lågt hängande frukter i alla bolag. De kommer fram när personalen börjar prata om hållbarhet. Nyligen var jag hos ett företag där personalen redan vid första fikat började ifrågasätta att de slänger alla sopor i samma korg och varför de använder så mycket plast.” 

Åsa Backman trycker dock på att förändringsarbetet är en långsiktig process.

”Väsentlighetsanalysen får inte bli en skrivbordsprodukt. Det faller sig inte alltid naturligt att fortsätta jobba med hållbarhet och därför måste man få in det i den vanliga verksamheten.” 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?