Bankman på Nordea startar global rörelse för klimatet

För att världen ska klara klimatomställningen krävs åtskilligt kapital – och en finansbransch som styr slantarna mot hållbarhet. För att få fart på bankanställda har Anders Langworth startat uppropet Bankers for Climate. 

Anders Langworth siktar på att 100.000 personer i bank- och finansvärlden ska nappa på hans upprop och ta större ansvar för klimatarbetet.
Anders Langworth siktar på att 100.000 personer i bank- och finansvärlden ska nappa på hans upprop och ta större ansvar för klimatarbetet.Foto:Joey Abrait

Det räcker inte med att 150 personerNordea NDA SE -0,07% Dagens utveckling har koll på hållbarhet – när det är 30.000 anställda som tillsammans utformar bankens verksamhet. Likaså räcker det inte med att kunskap om finansbranschens ansvar finns hos några få aktörer – när arbete måste ske på global nivå.

Ska en förändring bli möjlig måste många fler världen över bli medvetna om kopplingen mellan hållbarhet och bank. I synnerhet om du råkar jobba på bank, menar Anders Langworth, till vardags del i Nordeas hållbarhetsteam. 

”Generellt sett har branschen inte koll. Det finns en liten klick som är jätteintresserad, men det är egentligen strunt samma”, säger han. 

För att råda bot på problemet – och ta det ansvar han kan för klimatet – har han dragit igång uppropet Bankers for Climate. 

Eftersom intervjun äger rum hos hans arbetsgivare är Anders Langworth noga med att påpeka att allt arbete sker på fritiden. 

I nuläget har drygt 500 personer skrivit på initiativet. Förhoppningen är att om ett år ha nått 100.000 signaturer – av de totalt 66 miljoner individer som är verksamma i finanssektorn globalt.

Det låter som om det går lite trögt?
”Det går lite trögt. Vilket är lustigt, för intresset har varit jättestort. Men jag skapade medvetet en tröskel genom att kräva en underskrift. Att bara trycka gilla på Linkedin ger inte samma tyngd.”

Hur ska du nå ut till en kontorsanställd i Zimbabwe eller Brasilien – eller någon annanstans?
”Dels genom att jobba genom bankföreningar lokalt. Dels genom FN:s olika organ som jobbar med miljön. Jag vill att det här ska bli någon form av systemstöd som går genom de etablerade kanaler som finns.”

Eftersom intresset – det begränsade antalet underskrifter till trots – varit stort har Anders Langworth hittills bara hunnit kontakta UNEPFI, FN:s miljöprograms finansinitiativ. Responsen var god, säger han, och hoppas nu på att ett samarbete som ska kunna formaliseras. 

Du verkar i en sektor som inte alls sköter sig. Enligt en av de senaste rapporterna har 33 banker pumpat in 1,9 biljoner dollar i fossila bränslen efter Parisavtalet. Om jag frågar dig – vad håller ni på med?
”Det är rätt fråga. Det trista svaret är att vår bransch är alltför traditionell i grunden och inte har förstått vikten av det här i tid. Det har blivit en ‘vänta och se-mentalitet’ över hela världen. Men om vi gör som vi alltid gjort tidigare – hur ska vi då uppnå förändring?”

Anders Langworth menar att han och hans kollegor utgör en maktfaktor som nu måste börja se sitt ansvar.

”FN och EU sätter inte upp hållbarhetsmål och riktlinjer för branschen bara för skojs skull. Om vi inte anpassar oss så motverkar vi FN:s hållbarhetsmål. Det kanske är lättare att göra som man alltid gjort, men det är också fegt och fel.”

En sak, menar han, är att ledning och styrelse faktiskt börjar inse vad som krävs av finanssektorn. Nu måste det sprida sig i organisationerna. 

”De i toppen sätter en riktning och det är viktigt. Men viktigare är att vi som är några nivåer ner förstår. Det är vi som sitter i produktutvecklingsteam eller träffar kunder eller utvecklar processer för riskhantering som ska genomföra förändringarna.”

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Mercedes-BenzAnnons

Elbil, laddhybrid, diesel eller bensin – här är rätt teknik för dig

Plötsligt pratar alla om eldrivna bilar och frågan infinner sig: Borde även jag gå över till ett laddbart alternativ?

– Det beror på helt på dina förutsättningar, körvanor och prioriteringar. Många vinner på att byta till en eldriven bil, men inte alla, säger Ulrich Szymczak, Produkt Management Mercedes-Benz Sverige.

Läs mer om elektrifierade bilar från Mercedes-Benz 

Andelen elektrifierade bilar efter våra vägar ökar i allt snabbare takt. Enligt Bil Sweden’ s novemberrapport 2020 har andelen laddbara bilar som nyregistrerats ökat med 113 procent i jämförelse med samma period förra året.

Det finns många anledningar till den – för vår miljö – positiva utvecklingen:

• En ökad miljöhänsyn. Allt fler vill minska sitt klimatavtryck och då är det betydligt bättre att välja en bil som helt eller delvis drivs av el framför en modell med förbränningsmotor.  

• Bättre totalekonomi. En rad politiska beslut har de senaste åren knuffat konsumenterna i rätt riktning, det vill säga mot att välja elektricitet framför fossila bränslen. En laddbar bil har normalt ett dyrare inköpspris, men det kompenseras av en klimatbonus, lägre beskattning, lägre förmånsvärde (för den som kör tjänstebil), lägre servicekostnad och lägre driftskostnad. Summan på nedersta raden talar därför ofta till den laddbara bilens fördel.

• Utvecklad teknik. Batterierna blir allt kraftfullare samtidigt som de blir lättare och mindre. Det ökar framför allt bilens räckvidd (hur långt den går på eldrift), men även hur snabbt batteriet går att ladda. Mercedes-Benz eldrivna lyxsedan EQS, som lanseras nästa år, får exempelvis en räckvidd på hela 700 kilometer.

• Utbyggd infrastruktur. Laddmöjligheterna längs våra vägar förbättras hela tiden vilket underlättar planeringen och ökar tryggheten. Både politiker och biltillverkare har insett att ett väl utbyggt nät av laddstationer är avgörande för att konsumenterna ska välja bilar med eldrift.

• Modellutbudet. I takt med konsumenternas ökade efterfrågan lanseras allt fler laddbara modeller vilket gör att det finns attraktiva alternativ för alla behov. Ett exempel är Mercedes-Benz som idag har 26 olika laddhybrider att välja mellan – från kompakta A-Klass till den stora premiumsuven GLE. Dessutom finns två elbilar i portföljen – suven EQC och familjebussen EQV. 

Innan 2022 är slut räknar Mercedes-Benz med att ha tio elbilar, och ett 50-tal laddhybrider, i portföljen.

Men, trots att många argument talar till den laddbara bilens fördel, passar den inte alla.

– Det finns många som fortfarande tycker att en bensin- eller dieseldriven bil är ett bättre alternativ. Framför allt de som inte har möjligheten att ladda bilen vid bostaden och/ eller på jobbet, säger Kim Larsson, KAM Fleet Sales på Mercedes-Benz Sverige. 

Fler anledningar?

Att el/laddhybrider har ett högre inköpsvärde än motsvarande diesel/bensinbil kompenseras av många faktorer. Jämför man i en TCO modell (Total Cost of Ownership) så påverkar restvärde, bonus, vägskatt, bränslekostnad, sociala avgifter för förmånsvärde bil/bränsle kalkylen positivt. Den i inköp dyrare laddhybriden blir ofta billigare än jämförbar diesel, men körsträcka och innehavstid påverkar kalkylen.

Så hur länge får vi se fossildrivna bilar på våra vägar?

– Övergångsperioden kommer säkert att vara ganska lång. Över 30% av de bilar som registreras idag är laddhybrider eller rena elbilar, detta kommer att öka succesivt med tillgången och utbudet av icke fossildrivna alternativ. Mercedes har som ambition att vara helt koldioxidneutralt till 2039, det ger ett visst tidsperspektiv, menar Lisa Wulkan, KAM Fleet Sales på Mercedes-Benz Sverige.

Provköra en Elbil eller Laddhybrid? Boka här!  

FAKTA/Fördelar och nackdelar – så funkar teknikerna

Bensin och diesel (förbränningsmotor)

Fördelar 

• Lägre inköpspris än en laddhybrid eller elbil i motsvarande modell.

• Väldigt stort utbud i många prisklasser.

• Kräver ingen laddstation.

• Lång räckvidd.

Nackdelar

• Högre utsläpp av koldioxid än de laddbara alternativen. Högst med bensin, därefter diesel.

• Högre driftskostnad, fordonsskatt och servicekostnad.

Laddhybrid (elmotor och förbränningsmotor)

Fördelar

• Bilen är utrustad med både en förbränningsmotor och elmotor vilket förenar det bästa av två världar. Ofta klarar du dig på eldrift utan lokala utsläpp och vid längre resor tar förbränningsmotorn vid. 

• Lägre utsläpp än de bilar som enbart har förbränningsmotor.

• Du får klimatbonus från staten.

• Lägre driftskostnad och fordonsskatt än motsvarande modell med förbränningsmotor. 

Nackdelar

• Förbränningsmotorn släpper ut koldioxid.

• Högre inköpspris än de fossildrivna alternativen. 

• Kräver tillgång till laddstation för att du ska kunna nyttja elmotorn.

Elbil (enbart elmotor)

Fördelar

• Inga lokala utsläpp under körning.

• Ger högst klimatbonus.

• Normalt lägst drift- och servicekostnad.

• Kräver ofta minst underhåll.

• Går tystare än bilar med förbränningsmotor.

Nackdelar

• Högst inköpspris.

• Har ofta en kortare räckvidd än motsvarande modell med förbränningsmotor.

• Kräver tillgång till laddstation. 

Läs mer här 

Mer från Mercedes-Benz

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Mercedes-Benz och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?