Tyskland måste tidigarelägga sina planer på utsläppsminskningar och oljebolaget Shell ska kapa sina koldioxidutsläpp med betydligt mer än de tidigare utfäst.
Det är resultatet av två uppmärksammade klimatdomar som har fallit i år. Enligt FN:s miljöorgan Unep nästan fördubblades antalet klimatprocesser från 884 fall i 24 olika länder år 2017 till 1.550 fall i 38 länder år 2020.
Roger Josefsson som är hållbarhetschef på Danske Bank tycker att vågen av klimatstämningar är intressant särskilt eftersom de fokuserar på skador som ännu inte har skett.
”Framförallt är det intressant eftersom de bygger på mänskliga rättigheter, barnkonventionen och liknande, lagstiftning som ser likadan ut i många länder”, säger han.
Som han ser det är det bara en tidsfråga innan processer inleds i Sverige.
”Det ligger inte alls långt bort innan klimatstämningarna ger effekt här. Inom ett par år borde vi ha de första fallen avgjorda och sedan får vi se vad konsekvenserna blir av det. Det kommer inte minska trycket på förändringar”, säger han.
Han tror att den senaste rapporten från IPCC (FN:s klimatpanel) som publicerades i somras kan accelerera utvecklingen eftersom den ger stöd till argument som redan har använts i uppmärksammade mål i flera länder.
I Sverige har det ungdomsledda nätverket Aurora gått ut med att de ämnar stämma svenska staten för en klimatpolitik som äventyrar barn och ungas ”rätt till liv, överlevnad och utveckling”.
Även om det i första hand vore staten som blev måltavlan i svenska klimatprocesser, menar att Roger Josefsson att konsekvenserna skulle bli kännbara även för näringslivet.
”Den främsta effekten är rimligtvis att politiken måste gå fram snabbare med att strama åt näringslivets miljöförstöring”, säger han.
Men enskilda svenska företag riskerar också att ställas inför skranket. Roger Josefsson pekar bland annat ut oljebolag, såsom Lundin Energy, Tethys Oil och Enquest.
Läs även: Stor lista: Så dyra är börsjättarnas utsläpp bolag för bolag
”Om man helt ska stå till svars för de framtida kostnaderna finns det en risk för att flera av bolagen går omkull. Ser vi att flera av de här stämningarna lyckas är jag tveksam till att man ska investera i vissa bolag”, säger han.
Christian Azar, som är professor i energi och miljö vid Chalmers och klimatforskare, säger att han kan sympatisera med drivkrafterna bakom de stämningar som handlar om att förmå stater att driva en mer ambitiös klimatpolitik. Men han tycker att själva processerna krockar med en demokratisyn där medborgarna röstar fram en viss politik genom allmänna val.
”Delar av klimatrörelsen, vissa politiker och vissa forskare vill förändra hela samhället i grunden för att lösa klimatfrågan. Det tror jag inte är nödvändigt. Men om man köper det paradigmet och samtidigt vill tvinga fram det via domstolsbeslut blir det problematiskt. Då har man inte demokratisk legitimitet”, säger han.
Han illustrerar med Urgenda-målet som avgjordes 2019 med att Nederländernas högsta domstol ålade landets regering att skärpa klimatambitionerna. Enligt domslutet hade staten inte brutit mot någon befintlig miljölag utan istället hänvisades till europeisk lagstiftning kring mänskliga rättigheter.
”När den lagstiftningen togs fram var den inte kopplad till några specifika miljömål och därför var domstolen tvungen att göra ett stort antal tolkningar för att översätta skydd för mänskliga rättigheter till mål om utsläppsminskningar. Dessa bedömningar är i grunden politiska och därför bör de avgöras av det politiska systemet”, säger han.
Christian Azar ifrågasätter också effekten av klimatdomar mot enskilda företag. Oljebolaget Shell kan exempelvis nå sitt nya och mer ambitiösa utsläppsminskningsmål genom att lägga ned eller sälja delar av verksamheten, konstaterar han.
”Men eftersom efterfrågan finns kvar kommer någon annan att ta över Shells utsläpp. Domen är förmodligen ganska ineffektiv om det är omställningen man vill åt”, säger han.
För att komma åt utsläppen ser han snarare att det behövs åtgärder som riktas mot användningen av bensin och diesel
”Det är också något märkligt med att det finns ett speciellt lagrum kring Shell i ett land där det lagligt att sälja bensin och diesel för andra bolag”, säger han.
Prenumerera på nyhetsbrevet Hållbart näringsliv här
