1515
Annons

Bankchef: Extremt gynnsamt läge för helgröna börsbolag

De företag som lyckas ta sig igenom nålsögat efter EU:s gröna regleringsvåg har ett guldläge, enligt Roger Josefsson på Danske Bank. ”Det kommer att bli en enorm efterfrågan på de här relativt få bolagen”, säger han.

Roger Josefsson, hållbarhetschef och tidigare chefsekonom på Danske Bank
Roger Josefsson, hållbarhetschef och tidigare chefsekonom på Danske Bank

Gröna investeringar är sedan en tid tillbaka den kanske hetaste trenden på världens börser. Motsvarande tre gånger Sveriges BNP ligger nu placerade i hållbara fonder globalt och huvuddelen finns i europeiska alternativ.

För att minska risken för greenwashing och för att mer precist kunna rikta kapitalflöden presenterade EU i april sin taxonomi med definitioner över hållbara investeringar för olika branscher. 

Genom det omfattande dokumentet får småsparare och institutionella investerare något av en kompass och karta för att hitta bolag som är gröna på riktigt och inte bara har ett självpåklistrat epitet. Åtminstone enligt den kvantitativa definition som ska börja gälla på världens största gemensamma marknad, det vill säga EU med 27 medlemsländer.

”Taxonomin minskar risken för greenwashing, ökar transparensen och gör det lättare för sparare att göra hållbara val”, säger Roger Josefsson som är hållbarhetschef på Danske Bank DANSKE -0,25% Dagens utveckling och tidigare var chefsekonom på samma bank.

Det i sin tur kommer att få rejäla följder på börsen framöver, är hans uppfattning.

En avgörande mekanism ser han i taxonomins vägledande roll för framtida stöd och investeringar från EU själva. Roger Josefsson väntar sig att huruvida ett bolags verksamhet harmonierar med taxonomin kommer att bli ett absolut krav.

”Detta är kärnan. Ju grönare ett företag är desto lättare blir det att få tag på billig finansiering. Och vice versa”, säger han.

Men han understryker att taxonomin ska ses som en pusselbit i en större helhet av regleringsinitiativ från EU. Av särskild betydelse för finansmarknaden är den såkallade disclosureförordningen som infördes i ett första steg i mars. När den börjar tillämpas fullt ut efter årsskiftet ska andelen gröna investeringar i en fond redovisas.

I det sammanhanget blir taxonomin en måttstock som kommer att göra gröna fonder från olika förvaltare jämförbara med varandra. Då får också taxonomin en mer direkt påverkan på börsen, och kapital kommer att röra sig från icke-hållbara till hållbara bolag, enligt Roger Josefsson.

”Vi förväntar oss att fonder som är gröna enligt taxonomin kommer att bli hett eftertraktade och att kapital kommer att flöda in. Kurserna för aktier och obligationer som kan kallas gröna enligt taxonomin kommer rimligtvis att stiga”, säger han.

Ett skäl till det är att EU har satt strikta krav vilket begränsar utbudet av helt igenom gröna bolag. 

”Bolag som är gröna till hundra procent har en extremt gynnsam situation. Det innebär att de kan ingå i alla gröna fonder, nästan hur strikt definierade fondens placeringsregler än är, säger Roger Josefsson.

Att vara helt grön innebär i det här sammanhanget att bolagets samtliga aktiviteter räknas som hållbara i taxonomin. Hållbarhetschefen väntar sig att endast en mindre andel företag kommer att nå den nivån.

”Det kommer att bli en enorm efterfrågan på de här relativt få bolagen. Då återuppstår säkert diskussionen om en eventuell grön bubbla”, säger han.

Arbetet med taxonomin har pågått i flera år och omgärdats av utkast och läckor. Redan innan det slutliga förslaget presenterades i april har en del av effekterna kunnat ses på börsen, enligt Roger Josefsson.

”Självklart har finansmarknaden velat gå före och själva försökt definiera vad de tror skulle bli en del av taxonomin”, säger han.

Hur påverkar regleringarna etablerade företag vars kärna inte finns i hållbarhet men som svänger om i en grönare riktning?

”Lejonparten av näringslivet består av företag som har sin hållbarhetsresa framför sig. För dessa finns det goda möjligheter till finansiering om de sätter upp tydliga, tidsbestämda mål för hur deras investeringar leder till en märkbar förbättring av klimat och miljö”, säger han.

Taxonomin sätter inte upp några förbud för investeringar utan är tänkt att vägleda kapital. Men frånkopplat taxonomin ser Roger Josefsson framför sig att de delar av näringslivet som inte kan ställa om tillräckligt snabbt kan se sin externa finansiering strypas. Den utvecklingen drivs av exempelvis priser/skatter på koldioxid och nya investeringspolicys.

”Vissa företag och branscher kommer antagligen inte att få tillgång till någon extern finansiering alls”, säger han.

Läs även:
Bioenergi, skog, fastigheter och vattenkraft: här är nya EU-taxonomin
Knappt 4 procent av storbankernas fonder når högsta hållbarhetsnivån: ”Oroväckande”
Hoppade av kapitaljätten – sågar börsens gröna vurm: ”Farlig illusion”
Johan Rockström: ESG-trenden är otillräcklig

 

Innehåll från SEK Svensk ElstandardAnnons

Bakom kulisserna i det uppkopplade samhället

Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.
Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Framtidens standardisering stavas elbilar och smarta kläder. Den fossilfria omställningen väntar runt hörnet – och det är standarder som gör den möjlig.

 – Vi kommer prata betydligt mer om standarder i framtiden. Det blir ännu viktigare när vi ska ställa om till solceller, vindkraft och batterier, säger Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Alla kommer i kontakt med standarder – men få vet om det. Idag tar vi knappar, larmsystem, automatiska belysningssystem och självkörande vattenspridare för givet. Enligt Thomas Korssell är det tack vare standarder vi kan göra det.

– Det finns en anledning till att du kan starta din elvisp hemma när du sitter i bilen och ha sockerkakan färdig när du kommer hem, skrattar han.

Ett ännu mer uppkopplat samhälle

Enligt Thomas Korssell behöver inte alla förstå de bakomliggande orsakerna till varför saker fungerar som de gör, eftersom han tror att standarder i framtiden allt mer kommer paketeras som färdiga lösningar.

– Snart kommer fler vara sina egna elproducenter, utan att man för den sakens skull måste vara en expert i frågan. Produkterna och tjänsterna räknar exempelvis ut energianvändning, energislag och vädertecken – för att man enklare ska kunna optimera sin egen energiförbrukning, säger han.

Vidare menar Thomas Korssell att bilpooler och laddstationer i förlängningen är standarder. Likaså smarta klockor och andra ”wearables”. Det finns många faktorer som spelar in för att olika smarta system ska kunna kommunicera med varandra – allt från cybersäkerhet till funktion och design.

– Man kan säga att standarder egentligen är tekniska regler för samverkan – både mellan varandra och i olika system. Men det är nog lite enklare att förklara det som anledningen till att man kan fjärrstyra sitt sockerkaksbak, säger Thomas Korssell.

Läs det senaste från SEK Svensk Elstandard här.  

Högaktuellt engagemang

Även om inte alla behöver förstå de bakomliggande principerna, är det desto viktigare att engagera sig tidigt i standardiseringsarbetet om man arbetar i branschen. För att Sverige ska kunna fortsätta vara ett framgångsrikt innovationsland krävs det att man har koll på omvärlden så att man kan attrahera rätt sorts kompetens.

– Dessutom skapar det förutsättningar för ett stort nätverk, som i sin tur leder till en bättre förståelse för energisituationen i världen.

Nyfiken på att påverka elstandarder? Anmäl dig här.  

Fakta:
SEK Svensk Elstandard är en ideell organisation, utsedd av regeringen att ansvara för all elektroteknisk standardisering i Sverige. SEK är svensk nationalkommitté i IEC och alla svenska företag, myndigheter, organisationer, högskolor och universitet kan delta i standardiseringsarbetet.

Besök SEK Svensk Elstandards hemsida.  

Mer från SEK Svensk Elstandard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SEK Svensk Elstandard och ej en artikel av Dagens industri

Experten: Nya EU-kraven kan ge chock – svenska bolag riskerar halka efter

Nya europeiska redovisningsregler riskerar att ta det svenska näringslivet på sängen. Och svenska företag kan snabbt halka efter på hållbarhetsområdet, enligt Marie Baumgarts, partner på KPMG.

”Det kommer att krävas väldigt mycket mer av dem för att ens komma upp i lägstanivån”, säger hon.

Upp till bevis för svenska företag när nya redovisningsregler införs för hållbarhet, enligt KPMG:s Marie Baumgarts.
Upp till bevis för svenska företag när nya redovisningsregler införs för hållbarhet, enligt KPMG:s Marie Baumgarts.Foto:Jack Mikrut

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera