1515

Bankchef: Extremt gynnsamt läge för helgröna börsbolag

De företag som lyckas ta sig igenom nålsögat efter EU:s gröna regleringsvåg har ett guldläge, enligt Roger Josefsson på Danske Bank. ”Det kommer att bli en enorm efterfrågan på de här relativt få bolagen”, säger han.

Roger Josefsson, hållbarhetschef och tidigare chefsekonom på Danske Bank
Roger Josefsson, hållbarhetschef och tidigare chefsekonom på Danske Bank

Gröna investeringar är sedan en tid tillbaka den kanske hetaste trenden på världens börser. Motsvarande tre gånger Sveriges BNP ligger nu placerade i hållbara fonder globalt och huvuddelen finns i europeiska alternativ.

För att minska risken för greenwashing och för att mer precist kunna rikta kapitalflöden presenterade EU i april sin taxonomi med definitioner över hållbara investeringar för olika branscher. 

Genom det omfattande dokumentet får småsparare och institutionella investerare något av en kompass och karta för att hitta bolag som är gröna på riktigt och inte bara har ett självpåklistrat epitet. Åtminstone enligt den kvantitativa definition som ska börja gälla på världens största gemensamma marknad, det vill säga EU med 27 medlemsländer.

”Taxonomin minskar risken för greenwashing, ökar transparensen och gör det lättare för sparare att göra hållbara val”, säger Roger Josefsson som är hållbarhetschef på Danske Bank DANSKE -0,09% Dagens utveckling och tidigare var chefsekonom på samma bank.

Det i sin tur kommer att få rejäla följder på börsen framöver, är hans uppfattning.

En avgörande mekanism ser han i taxonomins vägledande roll för framtida stöd och investeringar från EU själva. Roger Josefsson väntar sig att huruvida ett bolags verksamhet harmonierar med taxonomin kommer att bli ett absolut krav.

”Detta är kärnan. Ju grönare ett företag är desto lättare blir det att få tag på billig finansiering. Och vice versa”, säger han.

Men han understryker att taxonomin ska ses som en pusselbit i en större helhet av regleringsinitiativ från EU. Av särskild betydelse för finansmarknaden är den såkallade disclosureförordningen som infördes i ett första steg i mars. När den börjar tillämpas fullt ut efter årsskiftet ska andelen gröna investeringar i en fond redovisas.

I det sammanhanget blir taxonomin en måttstock som kommer att göra gröna fonder från olika förvaltare jämförbara med varandra. Då får också taxonomin en mer direkt påverkan på börsen, och kapital kommer att röra sig från icke-hållbara till hållbara bolag, enligt Roger Josefsson.

”Vi förväntar oss att fonder som är gröna enligt taxonomin kommer att bli hett eftertraktade och att kapital kommer att flöda in. Kurserna för aktier och obligationer som kan kallas gröna enligt taxonomin kommer rimligtvis att stiga”, säger han.

Ett skäl till det är att EU har satt strikta krav vilket begränsar utbudet av helt igenom gröna bolag. 

”Bolag som är gröna till hundra procent har en extremt gynnsam situation. Det innebär att de kan ingå i alla gröna fonder, nästan hur strikt definierade fondens placeringsregler än är, säger Roger Josefsson.

Att vara helt grön innebär i det här sammanhanget att bolagets samtliga aktiviteter räknas som hållbara i taxonomin. Hållbarhetschefen väntar sig att endast en mindre andel företag kommer att nå den nivån.

”Det kommer att bli en enorm efterfrågan på de här relativt få bolagen. Då återuppstår säkert diskussionen om en eventuell grön bubbla”, säger han.

Arbetet med taxonomin har pågått i flera år och omgärdats av utkast och läckor. Redan innan det slutliga förslaget presenterades i april har en del av effekterna kunnat ses på börsen, enligt Roger Josefsson.

”Självklart har finansmarknaden velat gå före och själva försökt definiera vad de tror skulle bli en del av taxonomin”, säger han.

Hur påverkar regleringarna etablerade företag vars kärna inte finns i hållbarhet men som svänger om i en grönare riktning?

”Lejonparten av näringslivet består av företag som har sin hållbarhetsresa framför sig. För dessa finns det goda möjligheter till finansiering om de sätter upp tydliga, tidsbestämda mål för hur deras investeringar leder till en märkbar förbättring av klimat och miljö”, säger han.

Taxonomin sätter inte upp några förbud för investeringar utan är tänkt att vägleda kapital. Men frånkopplat taxonomin ser Roger Josefsson framför sig att de delar av näringslivet som inte kan ställa om tillräckligt snabbt kan se sin externa finansiering strypas. Den utvecklingen drivs av exempelvis priser/skatter på koldioxid och nya investeringspolicys.

”Vissa företag och branscher kommer antagligen inte att få tillgång till någon extern finansiering alls”, säger han.

Läs även:
Bioenergi, skog, fastigheter och vattenkraft: här är nya EU-taxonomin
Knappt 4 procent av storbankernas fonder når högsta hållbarhetsnivån: ”Oroväckande”
Hoppade av kapitaljätten – sågar börsens gröna vurm: ”Farlig illusion”
Johan Rockström: ESG-trenden är otillräcklig

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?