Återvinning — en nöt att knäcka för elbilar

Intresset för eldrivna bilar ökar stadigt. När tekniken utvecklas, blir elbilarna också ännu mer miljövänliga. Men det finns problem.

"Att återvinna batterierna är på flera sätt en utmaning", säger Anders Nordelöf, miljöforskare på Chalmers.

Foto:Henrik Montgomery/TT, Henrik Montgomery

I helgen arrangeras elbilmässan Ecarexpo för tredje året, nu i betydligt större lokaler på Svenska mässan i Göteborg. Ett 20-tal biltillverkare deltar, flera av dem med hybrider eller eldrivna modeller som inte visats i Sverige i tidigare.

Varianter av eldrift har blivit vardagsmat i bilbranschen, och fordonen är inriktade mot framtiden.

"Det är elbilens långsiktiga potential som är det riktigt intressanta. Den skapar en möjlighet att driva bilar med nåt annat än fossila bränslen", säger Anders Nordelöf, doktor i miljösystemanalys på Chalmers tekniska högskola.

Han gör en jämförelse med biobränslen, till exempel diesel gjord på avfall.

"Alla biobränslen har utmaningar i att komma upp i stora volymer. Samtidigt är de mycket användbara, men vi kan behöva dem till annat än vägfordon", resonerar Anders Nordelöf.

Utvecklingen mot mer miljö- och klimatvänlig elproduktion talar givetvis för eldrivna fordon.

"I dag kostar det mer koldioxid att tillverka en eldriven bil än en konventionell bil. Men det kör man nästan alltid ikapp under bilens livslängd, oavsett var i världen man bor. Man kan hamna i ett gränsland om man kör nästan bara på väldigt koldioxidtung el från kolkraft", säger Anders Nordelöf.

Produktionen av batterier till eldrivna fordon blir allt mindre miljöstörande, främst genom utvecklad teknik och de samordningsvinster som stora fabriker ger.

"Där finns en stor potential", bedömer Nordelöf.

En nyckel i batterierna är den mjuka metallen litium. Den utvinns främst ur saltsjöar, men även ur berggrunden. Ju högre efterfrågan, desto mer blir lönsamt att utvinna.

Ett amerikanskt forskningsinstitut har pekat ut tillgångar på sammanlagt 47 miljoner ton litium världen över. Samtidigt var världsproduktionen av litium under 2016 inte högre än 35 000 ton.

"Tittar vi hundratals år framåt, så är det risk för brist på nästan alla metaller som vi byggt vårt moderna samhälle på", säger Anders Nordelöf.

Därför är återvinning så viktigt. Men än så länge har få fordonsbatterier för eldrift kommit så långt i livscykeln, och det finns mycket kvar att lösa.

"Återvinningen av batterier är svår på flera sätt: tekniskt, organisatoriskt och ekonomiskt."

"Det finns redan tekniska processer för mycket, men de leder ofta till ganska stora förluster av värdefulla material. Om man ska få ut allt, måste batterierna först demonteras till mindre enheter, och det är kostsamt", säger Anders Nordelöf.

I den bästa av världar borde ett system för återvinningen skapas redan nu, så att det kan trimmas och stå klart om 20 år — när det finns större mängder av batterier att återvinna.

"Men det är svårt bygga upp systemet innan det finns ekonomiska incitament", påpekar Nordelöf.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ForenaAnnons

Forena vill göra privat pensionssparande förmånligt – för alla

Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena
Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena

Pensionsnivåerna sjunker för varje årskull som går i pension. Tjänstepensionen har blivit en nödvändighet snarare än en guldkant på ålderns höst, men detta till trots saknas stimulansåtgärder som uppmuntrar och underlättar för privat pensionssparande. Det vill försäkringsbranschens fackförbund Forena ändra på. 

Pensionerna är en kärnfråga för det svenska samhället, oavsett politisk hemmahörighet. I takt med att befolkningen åldras och att pensionssystemet inte täcker upp i den mån som var avsett, riskerar vi att hamna i en framtid där våra äldre tvingas förlita sig på bidrag för att ens överleva.

– Hela 450 000 anställda saknar tjänstepension. Samtidigt arbetar runt 500 000 kvinnor deltid, 120 000 personer är småföretagare och vi har stor inflyttning. Vi pratar om över en miljon människor som behöver få chansen att spara ikapp, säger Forenas förbundsordförande, Anders Johansson.

Ett ointresse kring förändring

Det är dock en komplex fråga. I dag premieras till exempel företagare med förmånliga skatteregler för att avdrag vad gäller avsättning till tjänstepensionen. Yrkesverksamma som tjänar över 45 000 i månaden kan löneväxla förmånligt, men för 90 procent av dem som jobbar ges inga förmåner. 

– Det är överraskande att politikerna är så ointresserade av att förändra situationen. Istället gömmer de sig bakom Pensionsgruppens oantastlighet och ser en konflikt mellan subventionerat pensionssparande och konsumtion för tillväxt. Därtill finns en missuppfattning om att subventioner bara skulle leda till ökat pensionssparande hos höginkomsttagare, något som inte alls stämmer.

Tre reformförslag

Anders, som själv har lång erfarenhet från försäkringsbranschen, konstaterar att det i realiteten finns ett stort intresse från svenskarna att pensionsspara, men att de reducerade avdragsmöjligheterna har satt käppar i hjulet för andra.

– Därför presenterar vi tre reformförslag; till att börja med borde det införas matchat sparande, där staten matchar en viss procent av allt man månadssparar. Det är enkelt och man kan delta på den nivå man väljer själv.

Det andra förslaget är att öppna möjligheter för att man själv ska kunna göra insättningar till premie- och tjänstepension. Infrastrukturen för en sådan här modell finns redan i många andra länder och fungerar väl.

 – Det tredje förslaget är att låta äldre som säljer sina bostäder få omvandla reavinsten till livränta. Då får pensionärer pengar som förstärker pensionen samtidigt som vi ökar rörligheten på bostadsmarknaden.

Mycket på agendan

Medan pensionerna är en central fokuspunkt för Forena arbetar fackförbundet hårt även med en mängd andra sakfrågor. Högaktuellt just nu är exempelvis förhandlingarna mellan Svenskt näringsliv, LO och PTK kring LAS, omställningsfrågor och A-kassefrågor. 

– Förhandlingarna beräknas vara klara i slutet av september och det är mycket spännande. Vi berörs förvisso inte direkt av diskussionerna, men kommer ändå att påverkas av resultatet. Nu i oktober påbörjar vi också våra löneförhandlingar, så det finns mycket på agendan, avslutar Anders.

FAKTA OM FORENA

Forena är försäkringsbranschens fackförbund. Vi jobbar för ett tryggt och utvecklande arbetsliv för anställda inom försäkring och finans. Våra medlemmar finns inom alla yrkesroller på försäkringsbolag, banker som ägs av försäkringsbolag och hos försäkringsförmedlare. Forena är det största facket bland akademiker och chefer i försäkringsbranschen och vi ansluter studenter, yrkesverksamma och chefer. 

Läs mer om Forena

Mer från Forena

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Forena och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?