1515
Annons
Denna text publiceras i samarbete med Aktuell Hållbarhet. Aktuell Hållbarhet

Återhämtningsplanen: Frankrike satsar 50 miljarder euro på klimatet

Den här veckan presenterar regeringarna inom EU hur den återhämtning efter pandemin som är finansierad av unionen ska gå till. Överlag är det så här långt ett större fokus på gröna investeringar än vad som krävs i programmet.

Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Både länderna har aviserat stora klimatsatsningar som ett led i återhämtningen efter Covid-19-pandemin.
Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Både länderna har aviserat stora klimatsatsningar som ett led i återhämtningen efter Covid-19-pandemin.Bild:Hannibal Hanschke/Kollage.

Senast 30 april ska varje regering inom EU ha meddelat hur den tänker hantera bidragen från Next Generation EU, ett tillfälligt återhämtningsinstrument som ska bidra till att reparera ekonomierna efter pandemin. Det handlar om sammanlagt 750 miljarder euro.

De senaste dagarna har EU:s stora ekonomier börjat kommunicera vad de avser att göra och det är ett fokus på klimat som övertrumfar kraven från EU kopplat till återhämtningsinstrumentet. 

Frankrike planerar att investera 100 miljarder euro i återhämtning varav 40 miljarder kommer från EU-finansieringen. 50 miljarder euro riktas mot klimatrelaterade åtgärder, alltså betydligt mer än den andel på 37 procent som EU-kräver. Här finns bland annat en nationell plan för energieffektivisering och renovering av bostäder, där redan 230 000 fastighetsägare sökt utlovade bidrag. 

Tyskland har å sin sida meddelat att 40 procent av budgeten för återhämtningen, motsvarande 11 miljarder euro, kommer att öronmärkas för klimatet.

Från Spanien kommer rapporter om återhämtningsplaner med stort fokus på hållbar mobilitet. Det handlar bland annat om en satsning på en mobilitetsstrategi med elfordon i fokus på totalt 13,2 miljarder euro. Därefter följer planer på energieffektivisering av bostäder och stadsförnyelseprogram på sammanlagt 6,8 miljarder euro. 

På fredag avser den svenska regeringen att presentera hur drygt 13 miljarder kronor från EU ska investeras och användas.  

Läs även: Experten om svenska vårbudgeten: ”Att säga att det är en grön budget är att ta det för långt”

Innehåll från AccentureAnnons

Bransch i omvandling: Det här krävs för partnerskap med den nya elkunden

Vinterns elpriser har, minst sagt, fått konsumenterna att lägga märke till sin elräkning. Nu måste elbolagen visa kunderna att de erbjuder något mer än bara en faktura, och det finns framförallt fem områden som krävs för att skapa partnerskap med den nya elkunden.

Läs mer om vad som krävs för att bli framtidens elleverantör 

Det är mycket el på agendan just nu. Efter en vinter med rekordhöga elpriser har Rysslands invasion av Ukraina satt kniven mot strupen på den europeiska energianvändningen, samtidigt som klimatkrisen kräver en omställning från fossila bränslen i varenda bransch, från transport till ståltillverkning.

– Energi är verkligen en bransch under stark omvandling, och det sker brett i hela samhället, konstaterar Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

– Framförallt ser vi att kunderna, oavsett om det är privatkunder eller företagskunder, i dag ställer helt andra krav på sin elleverantör än vad de har gjort tidigare.

Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.
Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

Rapporten ”The New Energy Consumer” från Accenture konstaterar att relationen mellan kund och elleverantör tidigare var i princip transaktionsbaserad. El kom ur två hål i väggen, räkningen betalades, ingen tänkte mer på det än så.

– Men både det höga elpris vi ser nu och den höga medvetenhet som finns kring hållbarhet har ändrat det här markant. Slutkunden idag vill vara med och bidra till energi-omställningen genom att köpa grönare el, men de vill också ha hjälp från elbolagen med att effektivisera sin egen elkonsumtion.

Perspektivskifte av stora mått

Och det här ställer elbolagen inför ett perspektivskifte av stora mått. Inte minst kräver det en ny syn på vad som egentligen skapar värde för både dem själva, och för kunden. Enligt rapporten är det framförallt fem områden som elbolagen behöver fundera över för att skapa en känslomässig, snarare än transaktionsbaserad, relation med sina kunder: Syfte, Produkter, Teknikplattformar, Talang och Partnerskap.

– Alla de här fem är lika viktiga, men att ha ett ambitiöst och genuint syfte som fylls med reellt innehåll snarare än floskler är grunden. Syftet skall sedan driva åtgärder, för det är utan tvekan så att kunder och företag vill köpa tjänster och produkter från företag som bidrar till omställningen kring hållbarhet.

Det är med ett tydligt syfte företagen kan hitta riktningen för att utveckla nya produkter och tekniska plattformar, det är med ett tydligt syfte de kan attrahera anställda och kunder, och det är med ett tydligt syfte de hittar de partnerskap som blir avgörande för att kunna bli en viktig spelare, inte bara på elmarknaden, utan i den energiomställning som nu sker inom hela samhället. Och här ser Fredrik Engdar att de svenska bolagen ligger bra till.

– Många svenska elbolag ligger redan långt framme, för de vet vad de vill åstadkomma och de verkar vara genuina i sin önskan att nå dit. Nu gäller det att ta nästa steg och fortsätta driva omvandlingen mot ett hållbart samhälle.

Rapporten visar även att konsumenterna vill ha hjälp att själva ställa om sin energikonsumtion. Dels via råd och tips, dels också via nya produkter och miljövänliga alternativ. 

– De svenska bolagen ligger bra till när det gäller att erbjuda grön el, men sen behöver de hjälpa kunderna i deras omställning och effektivisera elanvändningen. För att åstadkomma detta behövs både större insikt i kunders beteende och behov, samt nya typer av produkter. 

Nya former av partnerskap

En annan viktig aspekt av omställningen är nya former av partnerskap för att i nära samarbete med företagskunder och andra aktörer på marknaden förändra energianvändningen. 

– Partnerskap är en hjärtefråga för mig. Energiomställningen har redan lett till helt nya sorters gränsöverskridande samarbeten mellan branscher som vi inte har sett så ofta tidigare.

Till exempel möbelföretag som säljer solpaneler, snabbmatskedjor som blir laddstationer för elbilar, oljebolag som köper kraftbolag – kombinationerna är många, ibland överraskande och uppstår överallt.

– Det är den ökande kundinsikten, och självinsikten, som ligger bakom. Företagen inser att de inte kan göra allt själv, utan att de måste ingå partnerskap både med aktörer i andra branscher och med snabba, digitala startups som kan hjälpa till att utveckla nya förmågor och snabba på energiomställningen. De här konstellationerna kommer att vara avgörande för att klara av att vara relevant på den nya energimarknaden.

Läs mer om elbranschens omställning 

 

Mer från Accenture

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accenture och ej en artikel av Dagens industri

Världens tredje största pensionsfond fortsätter att satsa på kol

Sydkoreas nationella pensionsfond ser över en ny kolpolicy. Ett förslag som övervägs är att sälja av bolag som får mer än hälften av sina intäkter från kolverksamhet. En nivå som väcker stark kritik, rapporterar Bloomberg.  

Genrebild.
Genrebild.Foto:Malin Palmqvist

Fonden, som förvaltar tillgångar värderade till över 7.000 miljarder kronor och uppskattas vara världens tredje största pensionsfond, lovade i fjol att sälja av innehaven inom de smutsigaste fossila bränslena. Det landade i april i ett förslag från ett konsultbolag att införa ett förbud mot investeringar i bolag med intäkter från kolkrafts- eller kolgruvsverksamhet som antingen överstiger 30 eller 50 procent. 

Vilken gränsnivå det blir är inte bestämt än, men oavsett ligger de på en betydligt lägre nivå än vad som vanligtvis införs när stora fonder genomför liknande policyförändringar.

”De negativa konsekvenserna av att den nationella pensionsfonden misslyckas med att göra klimatmedvetna investeringar kommer bli enorm”, säger Kim Sung-Ju, tidigare ordförande i fondbolaget och oppositionspolitiker i Sydkorea, till Bloomberg. 

Den nationella pensionsfonden är Sydkoreas största institutionella investerare. Skulle fonden välja den lägre gränsnivån innebär det att 10 miljarder i tillgångar skulle behöva säljas av. Samtidigt behålls tillgångar kopplade till kol som är värda runt 30 miljarder kronor fram till 2030.

Kol är den största energikällan i Sydkorea, strax före naturgas och kärnkraft. 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera