Anställdas pendling belastar företagets klimatkonto – ”kommer bli praxis”

Sedan länge är det praxis för företag att räkna på utsläpp kopplat till anställdas resor i tjänsten. Men betydligt färre företag mäter utsläppen från anställdas pendlingsresor. Detta trots att pendlingsresorna i många fall kan vara en större utsläppskälla som dessutom ligger på företagets klimatkonto.

Foto:HOSSEIN SALMANZADEH/TT

 

Allt fler företag sätter mål om att bli klimatneutrala när världen kraftsamlar för att bromsa klimatförändringen. För företagen innebär det att alla utsläpp kopplade till verksamheten ska ner till nettonoll, och där ingår även utsläpp från tjänsteresor samt anställdas pendling till jobbet.

”Det är glasklart vad alla bolag måste göra; ställa om till en verksamhet med nettonoll utsläpp. Då är det en förutsättning att man mäter hela klimatavtrycket”, säger Filip Dessle, klimatstrateg på Zero Mission.

LÄS OCKSÅ Börsbolagen tänker om kring tjänsteresor  – ”vi kommer nog inte gå tillbaka”

Anställdas resor till och från jobbet är en del av företagets indirekta utsläpp som redovisas i scope 3, enligt den internationellt vedertagna redovisningsstandarden Greenhouse Gas Protocol (Läs mer om denna här). Men Dagens industris enkät tyder på att det ännu inte är så vanligt att bolag redovisar dessa utsläpp.

Johanna Grant och Filip Dessle på Zero Mission.
Johanna Grant och Filip Dessle på Zero Mission.Foto:Zero Mission

Filip Dessle och kollegan Johanna Grant, klimatstrateg med bakgrund i Gröna Bilister, berättar att det har skett en snabb utveckling under senare år då det blivit allt mer fokus för företag att rapportera sina väsentligheter i värdekedjan, det vill säga scope 3. Det vanligaste utsläppet att räkna med i scope 3 är utsläpp från tjänsteresor, såsom flygresor.

”Det är praxis sedan länge skulle jag säga. Pendlingsresor som är en del av scope 3 skulle jag däremot säga inte är lika vanligt att företag redovisar”, säger Johanna Grant.

Dagens industris enkät pekar på samma trend som klimatstrategerna på Zero Mission ser. Av de 27 storbolag som har svarat på enkäten har 90 procent räknat på utsläppen kopplat till tjänsteresor. Men för anställdas pendlingsresor har endast 23 procent koll på utsläppen.

Att tjänsteresor räknas in men inte pendlingsresor kan i många fall vara missvisande. Det säger Jesper Johansson, vd på konsultbyrån Transformo som hjälper företag att minska sina transportutsläpp.

”Att jobba med minskat flyg i tjänsten är jättebra, men i många fall är pendlingsresorna en större källa till utsläpp för företag. Har vi ett stort företag med internationellt huvudkontor sticker flygresorna ut. Men det är tydligt att företag ofta tror att det är flygresorna som är den största utsläppskällan från företagets transporter”, säger Jesper Johansson.

Avvägningen kring vilka utsläpp som ska räknas in i företagets klimatbokslut är en fråga om väsentlighet och storlek på utsläppen. För företag som precis har påbörjat arbetet med klimatberäkningar kan det vara mer prioriterat att fokusera på större och mer direkta utsläppskällor.

Men för företag som har ett mer långtgående klimatarbete kan det vara dags att börja mäta pendlingsresornas utsläpp. Filip Dessle berättar att de företag som börjat räkna på utsläpp från pendlingsresor ofta gör det med syfte att de vill kartlägga hela värdekedjan, exempelvis för att kunna sätta trovärdiga klimatneutralitetsmål eller få sina klimatmål godkända av Science Based Targets initiative.

Filip Dessle påpekar att företag inte bara ska stirra sig blind på var utsläppen är störst och direkt kopplade till verksamheten, även om fokus bör ligga där.

”Vissa utsläppskällor har företag större förmåga att kunna påverka och har också en symbolisk karaktär, då kan det också vara ett argument för att börja mäta. Där tänker jag att pendlingsresorna kan komma in. Det kan också vara ett sätt att involvera medarbetarna i företagets klimatarbete”, säger Filip Dessle.

Det finns flera olika tillvägagångssätt för att räkna på utsläppen från pendlingsresor. För företag som vill ta ett helhetsgrepp i frågan genom dels exakta mätningar och dels en tydlig bild av hur effektiviserade rese- och mötesrutiner kan skapa ekonomiska vinster och stora medarbetarnyttor, finns verktyget CERO som har utvecklats av KTH-docenten Markus Robèrt. CERO är idag en metod som både Transformo och ZeroMission jobbar med.

”Som med alla klimatberäkningar handlar det om att göra något osynligt synligt. Att mäta medarbetares resvanor behöver ske på ett sätt som upplevs involverande istället för kontrollerande från arbetsgivarens sida. Ett bra sätt är att kommunicera att medarbetarna är del av arbetsgivarens klimatmål och ger en grund till att förbättra både tillgänglighet och arbetsmiljö”, säger Johanna Grant.

Även om det ännu inte är norm att företagen räknar på utsläppen från pendlingsresor upplever Zero Missions klimatstrateger att det blir allt vanligare att företag tar med dessa när de utvecklar sina klimatberäkningar. Trenden pekar mot att det kan komma att bli en praxis i närtid.

”Jag tror absolut att det kommer vara standard att räkna utsläpp från pendlingsresor om ett par år”, säger Filip Dessle.


Innehåll från EvondosAnnons

Robot bakom stark expansion

Evondos läkemedelsrobot ser till att användaren får rätt medicin i rätt tid och i rätt dos.
Evondos läkemedelsrobot ser till att användaren får rätt medicin i rätt tid och i rätt dos.

Evondos läkemedelsrobot skapar trygghet för patienter i 50 svenska kommuner – från Ystad till Kiruna. I Norden finns tjänsten tillgänglig i över 200 kommuner. Under 2021 flyttar Evondos fram positionerna med starka ägaren Verdane i ryggen. 

När framtidens vårdresurser ska räcka till fler har robotar en självklar plats. Redan idag har Evondos läkemedelsrobot levererat över sju miljoner läkemedelsdoser inom hemsjukvården. Med goda resultat och nöjda vårdgivare rullas roboten nu ut till allt fler kommuner i hela Norden.

– Vi har starka ägare i Verdane som vill investera och utveckla. Under 2021 ser vi fram emot att fortsatt växa, expandera och serva nya kommuner, säger Clarence Jacobson, Sverigechef för Evondos. 

Läkemedelsskåp och larmcentral

Evondos robot är på samma gång ett låst läkemedelsskåp som en effektiv larmcentral som levereras som en helhetstjänst till vårdgivaren. Roboten talar om för patienten att det är dags att ta medicin, patienten trycker på en knapp och dospåsen kommer ut. Om medicinen glöms åker den ner i ett låst fack och ett larm går vidare till vården. 

– Vi har en kamera inne i roboten som läser av namn, datum, tid och personnummer på varje dos. Skulle detta saknas kan den inte dela ut dosen och kommer att larma personalen. 

En av de stora fördelarna med Evondos tjänst är extremt hög tillförlighet. Över 99,4 procent av läkemedelspåsarna tas vilket innebär att vårdgivaren inte behöver åka ut mer än 0,6 procent av gångerna jämfört med tidigare. 

– Roboten kan också ge påminnelser för andra läkemedel som till exempel insulin – ett område som kommer att utvecklas.

Stark ägare riggar för snabb expansion

Under 2020 startade flera kommuner upp med införandet av robot. Clarence Jacobson tror att pandemin har skapat en ny medvetenhet kring att arbeta på nya sätt. 

– Vi kan se att kommuner har blivit mer mottagna och nyfikna. Och vi har kunnat utbilda på distans – att jobba smart kommer vi att fortsätta med! 

Clarence Jacobson ser stor potential för Evondos som är stadda i kassan. År 2020 omsatte man cirka 18 miljoner och år 2021 räknar bolaget med en omsättning på 30 miljoner. 

– Vi riggar för att kunna växa och omsätta över 100 miljoner inom några år. Med stark ägare i ryggen kan vi fortsätta investera i utveckling och i den svenska marknaden.

Om Evondos 

Evondos är branschpionjärer och marknadsledande inom både hembaserad robotik och automatiserad läkemedelsdosering. FoU och tillverkning av läkemedelsrobotar är placerad i Finland. Läs mer här.

 

Mer från Evondos

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Evondos och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?