Annons

Anställda på Naturvårdsverket uppmanades att nobba intervjuer i media

Samma dag som den nya regeringen offentliggjorde sin budget instruerades anställda på Naturvårdsverket att inte längre ställa upp på intervjuer i media.

Enligt ett mejl som Di tagit del av ombads de i stället att hänvisa till beräkningarna i budgeten.

”Det ska inte uppfattas som att myndigheten driver politiska frågor”, säger en anställd. 

Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger.
Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger.Foto:TT, Johan Strindberg

Det har stormat kring miljö- och klimatfrågorna efter valet. Statens budget på området har skurits ned betydligt och bedömare menar att regeringens politik gör uppsatta mål svårare att nå, samtidigt som enskilda riksdagsledamöter öppet ifrågasatt expertmyndigheternas beräkningar. 

Naturvårdsverket, som driver och samordnar Sveriges miljöarbete, har fått minskade anslag och enligt liggande förslag ska det ned ytterligare kommande år, trots att myndigheten själv begärt stärkt finansiering. 

De senaste veckorna har spänningarna också blivit synliga internt på Naturvårdsverket. 

Samma dag som regeringspartierna presenterade sin budget, instruerades ett antal anställda på myndigheten att inte längre ställa upp på intervjuer om budgetens effekt på utsläppen av växthusgaser.

”I dag har (namn i ledningen, Di:s anm.) diskuterat hur vi ska förhålla oss till journalister i de fall vi får frågor om vilka utsläppseffekterna kommer bli till följd av regeringens förslag i budgetpropositionen. Ledningen har bestämt att vi inte ska ställa upp på intervjuer i den här typen av frågor under den närmaste tiden. Vi kan däremot hänvisa till klimatbilagan i budgetpropositionen där regeringen själv har gjort beräkningar”, skriver en enhetschef i ett mejl som Di tagit del av och tillägger att det också går bra att hänvisa till Naturvårdsverkets egen hemsida. 

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterade budgeten den 8 november.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterade budgeten den 8 november.Foto:Joey Abrait

Beskedet gavs även muntligen till ett antal grupper, enligt samstämmiga uppgifter till Dagens industri. Några personer beskriver att det kom efter att anställda på myndigheten hade gjort intervjuer om konsekvenserna av sänkt reduktionsplikt. 

En av de personer som enligt mejlet står bakom uppmaningen är Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger. Detta bekräftas också av flera personer med insyn.

Bilden som målas upp i samtal med anställda på Naturvårdsverket är en ledning som länge varit nervös för att stöta sig med sin omgivning, något som blivit än tydligare efter valet. Signalen som skickas nedåt till personalen är att man vill uppfattas som en seriös och opartisk aktör, som inte ”går i polemik” med styrande politiker. 

Enskilda personer upplever att myndigheten till och med censurerar information om den effekt som vissa politiska förslag har på klimatet och att man inte talar klarspråk.

Så här förklarar några av de anställda de instruktioner som gått ut: 

”Jag tror att det handlar om vår trovärdighet. Att ingen ska råka säga något som får det att se ut som att vi inte jobbar åt regeringen, utan att vi står på någon annans sida”, säger en person. 

”Det ska inte uppfattas som att myndigheten driver politiska frågor”, säger en annan. 

”Det finns en försiktighet. Men det handlar om att ta ett steg tillbaka och räkna på konsekvenserna av den nya politiken”, säger ytterligare en. 

Flera av de anställda som Di talat med lyfter just detta – att myndigheten ännu inte hunnit räkna på effekterna av den nya regeringens politik. Ingen kan svara på när de återigen får börja besvara mediernas frågor kopplade till budgeten, men några talar om mars 2023, eftersom det är då man ska presentera sitt underlag till regeringens klimatpolitiska handlingsplan. 

”Det kom en regering som genomförde stora förändringar. Vi har inte hela analysen klar. Risken är att man säger för mycket eller för lite kring huruvida man kan nå vissa mål eller inte”, säger en person som försvarar ledningens agerande.

En annan menar dock att beskedet från budgetdagen inte är unikt i sig – liknande signaler har skickats tidigare:

”Jag upplever inte någon påtryckning om att vi inte får prata, utan att det handlar om myndighetens förtroende. Men det kanske var så att man pratade om att vi själva inte skulle initiera intervjuer eller publicera pressmeddelanden eller sådant som kan uppfattas politiskt under valrörelsen.”

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke menar att formuleringarna i mejlet bara går att tolka som att mottagarna inte ska prata med journalister om en specifik frågeställning. Hans bedömning är att det strider mot grundlagen. 

”Det strider emot den yttrandefrihet som alla anställda har och i synnerhet det skydd som myndighetens anställda har genom meddelarfriheten”, säger han och varnar för konsekvenserna av att sådana inskränkningar tycks bli allt vanligare.

”Om sådant här sprider sig så undergräver det allmänhetens tillit till myndigheter.”

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.
Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.Foto:Janerik Henriksson/TT

Generaldirektör Björn Risinger säger till Di att han inte känner till något mejl, och nekar till att myndighetens högsta chefer beslutat att anställda inte ska uttala sig om regeringens klimatpolitik.

”Det låter egendomligt att kalla det ett beslut. Det är väl precis som vi skriver på vår hemsida, att vi som myndighet inte har gjort någon samlad bedömning av regeringens beslut om styrmedelsförändringar.”

Han bekräftar dock att ledningen diskuterat hur man ska förhålla sig till vissa frågor. En slutsats man dragit är att myndigheten kommer att ha mer fullständiga svar nästa år, efter att man lämnat sitt underlag till regeringens klimatpolitiska handlingsplan.

Risinger tycker att bilden som målas upp går på tvärs med myndighetens arbete om att finnas tillgänglig för journalister och att det är allvarligt om medarbetare har tolkat det som att de inte får prata fritt.

Du är inte orolig för sänkta anslag eller annan bestraffning om ni i er värdering av regeringens politik framstår som kritiska?
”Nej. Vi pratar klartext när vi tycker att vi behöver prata klartext, och det tycker jag att vi har gjort på flera punkter.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera