1515
Annons

Almedalen ska bli fossilfritt – men ingen vet hur

År 2028 ska Almedalsveckan som evenemang vara fossilfritt – ett mål som arrangörerna ännu inte vet hur man ska uppnå. 

Statsminister Magdalena Andersson och hennes företrädare Stefan Löfven på plats i Almedalen 2022.
Statsminister Magdalena Andersson och hennes företrädare Stefan Löfven på plats i Almedalen 2022.Foto:TT

En start i jakten på fossilfrihet har varit att låta de många tusen seminarierna sträva efter att miljödiplomeras, alltså klassificeras som hållbara. I skrivande stund är 56 procent av eventen godkända för certifiering, men Mia Stuhre, verksamhetsledare vid Region Gotland, hoppas att andelen blir högre i år än 2019, det år Almedalsveckan senast arrangerades som vanligt.

”Då kunde vi miljödimplomera 66,6 procent av evenemangen. Jag tror att det blir fler nu. Det finns en stark vilja hos våra arrangörer att göra rätt.”

För att få en miljödiplomering krävs bland annat att man håller igen på alltför nedskräpande marknadsföring, att avfallet tas om hand, att man har tänkt till kring mat och dryck samt att tjänster och underleverantörer inte belastar miljön alltför mycket (se faktaruta).

Svårast att lösa, enligt Mia Stuhre, är resorna till och från Visby.

”Transporterna är en utmaning när man befinner sig på en ö”, konstaterar hon.

Än så länge vill hon inte ställa några krav på arrangörerna när det gäller hur de tar sig till och från Gotland. Hon vet inte heller om det kommer att ingå i den definition av fossilfritt som de snart ska besluta om.

”Vi har färjor med naturgas. Det är inte optimalt, men bättre än tidigare. Sen hoppas jag på elflyg. Då kommer vi att resa med ett betydligt mindre klimatavtryck.”

Mia Stuhre, verksamhetsledare vid Region Gotland.
Mia Stuhre, verksamhetsledare vid Region Gotland.Foto:Malin Ericsson

Mäter ni Almedalsveckans koldioxidavtryck?
”Nej, inte än, men vi ska ta tag i det. I dagsläget har vi inte kompetensen i huset. Vi skulle gärna samarbeta med någon organisation som använder Almedalsveckan som fallstudie.”

Hur ska ni då kunna bli fossilfria till 2028?
”Det har vi inte landat i ännu. Var går gränserna? Är det bara arrangemanget Almedalsveckan? Allt material som produceras inför veckan? Resorna till och från? Det är en maffig fråga. Vi började med att se vilket resultat vi vill ha.”

Kan ni lösa det utan att börja mäta?
”Nej. Tanken var att ta fram en färdplan före pandemin. Det tar vi tag i nu i stället. Vi börjar med avfall och renhållning, de områden vi har kontroll själva över i Region Gotland.”

Almedalsveckan påverkar dock inte miljön enbart genom sitt direkta avtryck. Arrangemanget är också en arena där aktuella frågor kan lyftas och dryftas.

Cirka vart tionde evenemang brukar ha fokus på klimat och miljö, en siffra som enligt Mia Stuhre legat stabil de senaste åren.

”Nu har vi just haft FN-konferensen Stockholm +50. Jag hoppas att man använder Almedalen som en fortsättning på de samtalen”, säger hon. 

I fjol föreslog Svenska FN-förbundet och tankesmedjan Global Utmaning att samtalen i Visby ska föras utifrån Agenda 2030. Är det något ni övervägt?
”Vi planerar att börja arbetet med att knyta Almedalsveckan tydligare till de globala målen i höst. Det är något vi kanske kan lansera som en nyhet nästa år.”

Experten: Svenska styrelser måste stärka klimatkompetensen

Såväl privata som statliga bolag bör stärka klimatkompetensen i sina styrelser, föreslog nyligen regeringens utredare. Valberedningsveteranen Suzanne Sandler tycker att det borde finnas ett slags klimatcertifiering för styrelseledamöter. 

”Styrelsen behöver ha den här typen av insikter för att ledningen ska få stöd att fatta svårare beslut.”

Suzanne Sandler
Suzanne SandlerFoto:Joey Abrait

Styrelseledamöter för statliga bolag måste ha relevant utbildning inom klimatomställning, och även privata bolag bör öka kompetensen inom hållbarhet i sina styrelser. 

Det förslaget presenterades nyligen i regeringens utredning om finansiering av näringslivets gröna omställning. 

Suzanne Sandler, tidigare vd på Styrelseakademien, som numera arbetar i tiotalet valberedningar, har länge varit kritisk till den generellt sett låga hållbarhets- och klimatkompetensen i svenska styrelser. 

I dag tycker hon att situationen är bättre än för bara några år sedan – inget bolag skulle längre tillstå att de inte har koll på klimatfrågan – men trots det tycker hon att alltför få verkligen gör det jobb som kan förväntas av dem. 

”Ofta tycker vd eller ordförande att kompetensen finns i bolaget inklusive styrelsen. Men när vi valberedare intervjuat hela styrelsen så inser vi att det inte alltid stämmer.”

Läget för klimatet är i dag så akut att ständig omvärldsbevakning är nödvändig. Det räcker inte med att hänvisa till tidigare erfarenheter och kunskaper, menar Suzanne Sandler. 

”Styrelseledamöterna måste inte ha all kunskap själva, men de måste kunna ställa rätt frågor för att diskussionerna ska hålla rätt nivå”, säger hon. 

Läs mer: Huggsexa om svenska hållbarhetsexperter 

En tanke Suzanne Sandler har är att det vore rimligt med någon slags klimatcertifiering för styrelseledamöter. 

”Som rådgivare på en bank måste man ha gjort ett godkänt kunskapstest för att få prata med och informera kunder om finansiella instrument. De kan även gå en digital certifieringskurs inom hållbarhet. Varför inte en om klimatet, som några eller samtliga styrelseledamöter i en styrelse måste ha?”

Krävs en tvingande kunskapshöjning, tror du?
”Jag vet inte, det skulle nog gå fortare då, men hur kommer man dit? Styrelseordförande och vd borde åtminstone ha kompetensen för att förstå och rätt hantera bolagets klimatutmaningar”

Vad skulle det betyda om bolagen hade rätt kompetens?
”Mycket. Jag tror att styrelsen behöver ha den här typen av insikter för att ledningen ska få stöd i att fatta svårare beslut. I dag är det stort fokus på vinst, men framöver måste man se till fler värden och kunna fatta tuffa men långsiktigt hållbara beslut. Där har aktieägarna också en viktig roll att tolka det som positivt.”

När klimatkompetensen brister finns inte rätt förutsättningar för styrelsen att vara det kontrollorgan man ska, enligt Suzanne Sandler. 

”Men ju fler som vågar sätta sig på skolbänken och bidra till klimatomställningen nu, desto fortare kommer det att gå. Till slut kommer det att vara det nya normala.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera