Annons

Alla vill klimatanpassa – men ingen vill ta notan

Sverige behöver satsa mer på skydd mot extremväder, och nu efterfrågar fler privata aktörer hjälp att klimatsäkra sina tillgångar. Samtidigt vittnar konsultföretag om att förslagen ofta stannar vid ritbordet.

”Planer stoppar inte översvämningar. Det är bara spaden i marken som räknas”, säger Åke Svensson, klimatanpassningskonsult på Tyréns.

Trots stor kunskap om vilka åtgärder som förhindrar skador från extremväder tvekar både företag och kommuner att genomföra dem, enligt Sweco och Tyréns.
Trots stor kunskap om vilka åtgärder som förhindrar skador från extremväder tvekar både företag och kommuner att genomföra dem, enligt Sweco och Tyréns.Foto:Pontus Lundahl/TT
Andreas Gyllenhammar, hållbarhetschef på Sweco.
Andreas Gyllenhammar, hållbarhetschef på Sweco.Foto:Johan Olsson
Åke Svensson, konsult på Tyréns.
Åke Svensson, konsult på Tyréns.

Stormar, översvämningar, skred och bränder. Extremväder är redan ett problem som kostar världen oerhörda summor per år, och skadorna väntas bli värre i takt med jordklotets stigande medeltemperatur. Enligt FN:s klimatpanel IPCC:s senaste rapport krävs investeringar på minst 150 miljarder dollar per år för att skydda både mänskligt liv och tillgångar mot klimatrisker. Det handlar om allt ifrån att höja upp fastigheter för att undvika översvämning till mer gröna ytor i städer som kyler ner och kan suga upp stora vattenmängder.

Även om Sverige är relativt förskonat från klimatförändringarnas konsekvenser ur ett globalt perspektiv är extremväder ett problem även här. Många skador går att förebygga - men vem som ska stå för notan är omtvistat. Försäkringsbranschen anser att en alltför stor kostnad dumpas över på dem när både offentliga och privata aktörer tvekar att investera i förebyggande åtgärder.

Men efterfrågan på hjälp med att klimatanpassa ökar, enligt både Sweco SWEC B +0,16% Dagens utveckling och Tyréns, som erbjuder sådana tjänster. Tidigare har det främst varit stat, kommuner och regioner som visat intresse, men nu ser man ett ökat intresse från privata företag.

”Vi ser att vi får mer förfrågningar från en bredare palett av aktörer. Det är fortfarande mest det offentliga Sverige som är beställare, men nu har också fastighetsbolag vaknat upp”, säger Åke Svensson.

Han får medhåll från sin branschkollega.

”Tidigare var det högst aktivitet från det offentliga men nu ökar efterfrågan från till exempel fastighetsbolag och industrier”, säger Andreas Gyllenhammar, hållbarhetschef på Sweco.

Fastighetssektorn har kommit längst i det förebyggande arbetet, enligt båda konsulterna. Det gäller främst nybyggnationer, där en del hållbarhetscertifieringar ställer krav på att byggnaderna ska vara klimatanpassade.

”Det är väldigt glädjande. Det handlar till exempel om var man placerar bygganden, hur man utformar taket och den omgivande marken för att klara skyfall och att undvika övertemperaturer genom smarta fönster och väggar eller genom att placera gaveln snarare än långsidan mot solen”, säger Åke Svensson.

Andra typer av bolag vänder sig till konsulterna för mer strategisk hjälp, som att kartlägga sårbarheter i leverantörskedjan.

”Som privat investerare och ägare måste man tänka lite längre än att klimatanpassa den fastighet man äger. Klimatförändringen slår mot hela försörjningskedjan. Du kan slås ut av en händelse som ligger ganska långt bort från den egna verksamheten”, säger Åke Svensson.

Hur skyddar man sig mot det?
”Först och främst handlar det om att skapa sig en bild av riskerna. Sedan kan man förebygga så långt det är möjligt och i sista hand ha reservlösningar i form av till exempel lager eller andra beredskapsåtgärder”.

Något som däremot oroar båda konsulterna är att många tvekar att göra de investeringar som skulle behövas. Många vill veta risker och få förslag på lösningar, men få går vidare med att faktiskt genomföra dem.

”De riktigt stora infrastruktursatsningarna har inte blivit av än”, säger Andreas Gyllenhammar, och exemplifierar med en skyddsvall i Göteborg som Sweco ritade för flera år sedan.

Den beräknade kostnaden för bygget var mellan 10 och 20 miljarder, vilket blev svårt för Göteborgs stad att finansiera.

”Samtidigt såg vi att det är betydligt billigare att göra det än att låta fastighetsbeståndet svämma över, utmaningen är att hitta fungerande finansieringslösningar”, säger Gyllenhammar.

Det finns en risk för att det kommer krävas fler katastrofer innan intresset tilltar. Det märktes en tydlig skillnad efter skogsbranden i Västmanland 2014, enligt Åke Svensson, som har en bakgrund på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

”Det är först när man får skador som man vaknar till. Tyvärr drivs efterfrågan framåt av stora händelser och inträffade skador snarare än riskmedvetenhet och analytisk förmåga”.

En vanlig missuppfattning som kan begränsa viljan att motverka risker är att åtgärderna är extremt kostsamma. I själva verket handlar det ofta om enkla åtgärder, enligt Åke Svensson.

”Det viktiga är att gå från ord till handling, och då ska man inte låta sig skrämmas av de stora miljardprojekten. Någon decimeters förhöjning av markytan kan förhindra en katastrof och styra vattnet i en annan riktning”.

Läs mer: SEB:s expert: klimatanpassning möjlighet för investerare 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera