1515
Annons

Alecta: Vår portfölj är övervärderad – 48 procents fallhöjd

Många av dagens börsbolag är övervärderade, enligt beräkningar från Alecta. Då priset på koldioxid sätts i enlighet med vetenskapen tappar tjänstepensionsbolagets aktieportfölj upp till 48 procent i värde. 

Magnus Billing, vd för Alecta.
Magnus Billing, vd för Alecta.Foto:Amanda Lindgren/Most Photos

Bolagen i Alectas aktieportfölj står i dag för utsläpp som ligger i linje med en temperaturökning på 2–3 grader över förindustriell nivå. Dessa måste alltså ner för att klara Parisavtalet.

I syfte att se hur Alectas investeringar påverkas då bolagen möter ett koldioxidpris på nivå med vad vetenskapen kräver, så har man på eget initiativ stresstestat sina tillgångar med fokus på klimatrelaterade risker.

Resultatet har varit en ögonöppnare för Alecta:

”Vi får ett lägre marknadsvärde på vårt innehav relativt vad marknaden anger”, säger vd Magnus Billing.

Kort sammanfattat visar beräkningarna att om bolagen inte agerar på ökade kostnader för koldioxid och minskar sina utsläpp, så sjunker aktieportföljens marknadsvärde med 29 procent vid 2-gradersmålet. Då görs beräkningarna utifrån både direkta och indirekta utsläpp längs hela värdekedjan samt med ett CO2-pris i nivå med vad FN:s klimatpanel anger.

Ska bolagen betala vad det kostar att klara max 1,5 graders uppvärmning landar det minskade marknadsvärdet på minus 48 procent, utifrån samma förutsättningar.

”Vi har gjort ett antagande om priset baserat på FN:s klimatpanel och diskonterat hem det från 2040 till i dag. Det blir lite trubbigt eftersom bolagens ledning inte kommer att sitta still till 2040. Men med det här verktyget får vi möjlighet till givande dialoger med bolagen. Kan de skicka de ökade kostnaderna vidare till kund, kan de absorbera kostnadsökningen eller måste de förändra sin affärsmodell?”, säger Magnus Billing.

Att analysen gjorts inom Alecta har gett tjänstepensionsförvaltaren kunskap och insikter man annars hade gått miste om. Magnus Billing gör tre reflektioner framför andra.

Priset på CO2:
Vid sidan av FN:s klimatpanel har Alecta även gjort beräkningar utifrån IEA:s värdering av vad ett ton koldioxid bör kosta. Och resultaten varierar kraftigt.

”Olika uppskattningar om pris ger helt olika resultat. Så länge det inte finns ett globalt satt pris blir det ett stort spann i utfallen, även om man använder vetenskapligt grundade prisantaganden”, säger Magnus Billing.

Offentliggörande av information:
I Alectas aktieportfölj rapporterar 81 procent av bolagen utsläppen i scope 1 och 2, 54 procent rapporterar även för scope 3. Det är en högre andel än i Di:s klimatindex, men fortfarande alltför lågt.

”Som ägare kan vi driva frågan, säga till bolagen att vi behöver mer data. Det här är något vi kan agera på nu. Di:s klimatindex sätter ett tryck på hela industrin.”

Kvaliteten på data:
I de fall bolagen inte anger sina utsläpp för scope 3 bygger siffrorna på estimat från externa leverantörer. Enligt Alecta är dessa ibland gravt underskattade, på vissa enskilda innehav i aktieportföljen upp till tjugo gånger lägre än bolagens egna siffror. En annan kritik mot scope 3 handlar om risken för dubbelräkning.

Carina Silberg, chef för ägarstyrning och hållbarhet på Alecta.
Carina Silberg, chef för ägarstyrning och hållbarhet på Alecta.Foto:Jack Mikrut

Beräkningar har även gjorts för kreditportföljen, där klimatavtrycket är högre, men värdet åtminstone på kort sikt inte påverkas markant på grund av korta löptider och det faktum att kostnaderna i första hand belastar bolagens ägare. Inte heller fastighetsinvesteringarna påverkas lika mycket som aktieportföljen.

Carina Silberg, chef för ägarstyrning och hållbarhet, noterar att Alecta i sina beräkningar funnit företag som inte kommer att överleva med högre priser på koldioxid – om de inte ändrar affärsmodell.

”Ett utfall i scenariot är att det finns bolag som förlorar helt i värde om priset på koldioxidutsläpp ökar kraftigt utan att bolagen agerar. Kostnaderna för utsläppen blir så stora att det inte finns något kvar av bolaget”, säger hon.

En uppmaning från Alecta till de mest utsatta bolagen blir följaktligen att redan nu börja fundera över hur de ska klara affärerna när priset på CO2 stiger. 

”De bolag som har en seriös och konkret plan och ställer om med tillräcklig hastighet är vi gärna med och stödjer som investerare”, säger Magnus Billing. 

MER: Här hittar du Di:s klimatindex.  

Fler sätter nollutsläppsmål - men inte de största utsläpparna

Allt fler bolag sätter nollutsläppsmål till 2050, visar en ny kartläggning av amerikanska storbolag. Men betydligt färre vidtar åtgärder för att nå dem - och de största utsläpparna gör minst.

Exxon mobil, en av de största utsläpparna i USA.
Exxon mobil, en av de största utsläpparna i USA.Foto:Matt Brown

Antalet företag som utlovar nollutsläpp till 2050 kommer nästan fördubblas till nästa år, jämfört med i dag. Enligt en ny rapport från Just Capital, som kartlagt de 1000 bolag som har högst marknadsvärde i USA, handlar det om en ökning från 102 till 238 bolag. Samtidigt åtar sig nu nästan hälften av bolagen, 489 stycken, att minska sina utsläpp.

Allt fler får också sina mål verifierade av organisationen Science Based Targets Initiative (SBTi), vilket i korta drag innebär att de anses vara vetenskapligt förankrade. Antalet företag som hade mål i nivå med ett 1,5-gradersscenario kommer öka med 21 procent från i år till och med nästa, och för 2 grader är det nästan en dubblering. 

Men sammanlagt är det fortfarande bara en bråkdel av de amerikanska storbolagen som kommer ha vetenskapligt förankrade utsläppsmål nästa år - 128 stycken. Martin Whittaker, vd för Just Capital, varnar för att framstegen är för små.

”Vi har sett en fördubbling av nettonollåtaganden och en ökning av vetenskapsbaserade mål också, men de är inte nödvändigtvis koncentrerade till de branscher som genererar störst utsläpp, som såklart är de där åtgärderna verkligen behövs”, säger han till CNBC.

I själva verket hade nästan inga högutsläppsindustrier några aggressiva åtaganden, enligt rapporten. 1,5-gradersmål var vanligast inom konsumentföretag.

”Klädmärken och andra konsumentinriktade industrier kan uppleva en push från sin kundkrets”, säger Whittaker.

Samtidigt är det stor skillnad på mål och att faktiskt vidta åtgärder.  Martin Whittaker är orolig för att företag ska vänta till sista minuten med att agera, istället för att successivt minska sina utsläpp.

”Men alla företag som satte 2050-mål hade också delmål - som intressenter kan använda för att bedöma deras framsteg och driva på för mer förändring om de inte gör några framsteg”, säger han.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera