"AI och cirkulär ekonomi allra viktigast för EU"

En avgift för den plast som skulle kunna återvinnas men i stället bränns. Det hoppas en av EU-kommissionens vice ordföranden, Jyrki Katainen, ska bli verklighet. Inför de sista månaderna på posten uppmanar han nu näringslivet att mata beslutsfattarna med goda idéer. 

Foto:Heiko, Junge

Cirkulär ekonomi – tillsammans med artificiell intelligens – hör till de frågor som kommer att bli absolut viktigast för EU under kommande år. Det spår Jyrki Katainen, EU-kommissionens vice ordförande med ansvar för jobb, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft samt tidigare statsminister i Finland.

Under en medborgardialog på Europahuset i Stockholm passade han tidigare i veckan på att resonera kring fördelarna. För att vår livskvalitet inte ska sjunka krävs ett högt värdeskapande – och där är den cirkulära ekonomin avgörande, menar han.

“Ju mindre jungfruliga råvaror vi måste importera från länder utanför Europa och ju mer vi kan cirkulera, desto mer kommer det att förbättra produktiviteten. Det är väldigt viktigt för EU.”

Redan 2015 presenterade kommissionen sitt paket om cirkulär ekonomi. Enligt Jyrki Katainen är 80 procent implementerat, och under senare år har stort fokus legat på plasten. 

Här är ett problem att det i dag finns olika standarder och kraftigt skiftande kvalitet på den plast som produceras, vilket gör den svår att återvinna. 

“Många företag kommer till oss och ber om regleringar, man vill ha en kvalitetsstandard, vilket skulle hjälpa återvinningen. Speciellt nordiska och nederländska företag ligger bra till. Kina är en växande marknad.”

Enligt en rapport från Återvinningsindustrierna som kom i fjol samlar vi i Sverige in två tredjedelar av den brukade plasten – men bara åtta procent återanvänds, medan resterande bränns. 

En möjlig lösning vore att ta ut en avgift för de “obeskattade möjligheterna”, menar Jyrki Katainen.

“Regeringen får betala en avgift till EU-budgeten som ligger i nivå med den outtnyttjade potentialen. Det skulle skapa incitament till ökad återvinning”, säger han men ställer sig tveksam till att förslaget faktiskt blir verklighet.

Anders Wijkman, bland mycket annat ordförande i Circular Sweden, tycker att idén är intressant, men tror det kan bli svårt att mäta det glapp som ska avgiftbeläggas. 

Allt handlar inte heller om återvinning, påpekar han: 

“Grundproblemet när det gäller all typ av råvaruextraktion är att de som står för det – vare sig de är plastföretag eller gruvföretag – i regel inte betalar den fulla kostnaden. Därför är det inte tillräckligt incitament att jaga efter återvunnet material. Det jungfruliga är billigare och en större garanti för kvalitet”, säger han. 

Enligt Jyrki Katainen är det europeiska näringslivet generellt sett väl rustat för den omställning som är på väg.

“Det som händer inom cirkulär ekonomi i Europa är till stor del drivet av den privata sektorn. Europeiska företag har många gånger avancerade affärsmodeller för att klara det här”, säger han och pekar under intervjun med Di på lamporna i riksdagstaket och lyfter fram Phillips belysning som ett exempel. 

“De har inte längre fokus på försäljning av glödlampor. De ser till att det lyser. När lamporna går sönder samlar de in dessa och säljer glas och aluminium till andra producenter”, säger han. 

Etablerade företag har i många fall visat att lönsamheten kan förbättras om cirkulära affärsmodeller tas på allvar. Men självklart kommer inte alla att lyckas, menar han: 

“Smarta företag vinner marknadsandelar på bekostnad av de som inte är så smarta. En del tvingas lägga ner. Jag tror att det är en del av en normal utveckling”, säger han.

I november beräknas den nya kommissionen inleda sitt arbete och Jyrki Katainen hoppas att även den ska se behovet av att hålla fokus på AI och cirkulär ekonomi. Men en viss oro känner han – och uppmanar därför såväl näringsliv som politiker att spela in förslag och påverka utvecklingen så långt det går före november.

“Sverige är avancerat inom de områden som jag vill koncentrera mig på. Här finns många goda idéer och nu är rätt tid att mata in dem i processen”, säger han. 

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Monitor Capital MarketsAnnons

Därför ökar intresset för investeringar i onoterade bolag

Fredrik Roos, en av grundarna till Monitor Capital Markets.
Fredrik Roos, en av grundarna till Monitor Capital Markets.

När coronapandemin bredde ut sig i våras tog många ett steg tillbaka. Investerare var inga undantag och resultatet blev fallande kurser. Men nu har återigen aktiviteten kommit tillbaka och intresset för att investera i onoterade bolag har blivit allt starkare. Monitor Capital Markets, som mäklar just onoterade aktier, har nu vind i seglen och ska därför expandera. 

– Redan i somras tog det ordentlig fart igen. Juli, som annars är en relativt lugn månad, var minst sagt transaktionsintensiv. Efterfrågan på onoterat ökar kontinuerligt och vi växer och ska därför anställa fler medarbetare, berättar Fredrik Roos, vd på Monitor Capital Markets som är ett mäkleri med fokus på onoterade värdepapper. 

Läs mer om Monitor Capital Markets. 

På spelplanen, inte vid sidlinjen 

Vid kriser minskar investerare ofta sin risk. I mars, när coronakrisen slog till med full kraft, skedde precis det och investerare gjorde sig mer likvida genom att sälja tillgångar, till exempel aktier, såväl noterade som onoterade. 

– Troligen gjorde sig investerare alltför likvida. Mycket talar för att intresset för att investera i onoterat kommer att öka allt mer. Det beror bland annat på att det kontinuerligt kommer fler intressanta startups samt att det finns gott om mogna bolag som man kan investera i innan de noteras, konstaterar Fredrik Roos.

Sund och effektiv andrahandsmarknad för onoterat

Monitors affärsidé är att upprätthålla en sund och effektiv andrahandsmarknad för onoterade bolag. Rent konkret innebär det att den investerare som vill köpa eller sälja en onoterad aktie tar kontakt med Monitor Capital Markets, som i sin tur åtar sig att hitta en motpart.

En nyckelfaktor bakom bolagets framgång när det gäller att säkerställa avslut är dess nätverk, som Fredrik Roos och hans kollegor successivt har byggt upp under de dryga tio år som de har arbetat med onoterat. Nätverket består av förmögna privatpersoner, family offices, fonder, investmentbolag samt börsnoterade bolag som är intresserade av onoterade investeringar. 

– Investeringar i onoterat kan vara svåråtkomliga för privatplacerare. Genom vårt nätverk, som utgörs av aktiva investerare, får man ta del av dessa möjligheter, säger Roos och berättar att den genomsnittliga transaktionen ligger i spannet 0,5–1 miljon kronor. 

Avlastar bolagsledningarna

Det är inte bara investerare som uppskattar Monitor Capital Markets tjänster utan även de onoterade bolagen. Anledningen är att de ser en stor fördel med en organiserad handel och en aktör som är specialiserad på just detta. Att onoterade företag kontaktar Monitor beror bland annat på att bolaget bidrar till ökad likviditet i aktien samt att bolagsledningarna avlastas.

– Att hantera enskilda aktieägares frågor tar för det första mycket tid och för det andra så finns det en risk att man inte behandlar alla ägare lika. Och det är här vi kommer in i bilden eftersom vi agerar professionellt, oberoende och behandlar alla lika, berättar Fredrik Roos. 

Förbättrar likviditeten

Ett annat dilemma som Monitor bidrar till att lösa är likviditeten. Genom sitt nätverk av investerare kan Monitor hitta en motpart vilket bidrar till en effektivare andrahandsmarknad. 

– Vi agerar inte rådgivare och kan inte garantera avslut, men vi har ett mycket starkt track record när gäller att komma till avslut. Det bidrar i sin tur till att likviditeten förbättras, vilket är bra vid kommande kapitalanskaffningar, säger Fredrik Roos. 

Granskar verksamheten

När Monitor tar sig an ett bolag granskas verksamheten för att säkerställa att den är seriös. Alla köpare och säljare är anonyma så länge de inte sitter i ledningen. 

– Ledande befattningshavare har ett informationsövertag och det bör investerare få reda på. För oss är transparens A och O och det vet vi att våra uppdragsgivare värdesätter, avslutar Fredrik Roos.

Fakta: Monitor Capital Markets

Monitor Capital Markets arbetar enbart inom orderförmedling. Bolaget arbetar således som ett renodlat finansiellt mäkleri utan rådgivning. Genom sitt breda kontaktnät och samarbete med de ledande aktörerna på marknaden för främst onoterade tillgångar bygger Monitor Capital Markets verksamheten framför på andrahandsmarknad och kapitalanskaffning. Läs mer här.

 

Mer från Monitor Capital Markets

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Monitor Capital Markets och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?