ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS
I samarbete med:

NYHETSBREV

Missa inget från Hållbart Näringsliv -
anmäl dig för vårt nyhetsbrev!

Vill du som hållbarhetsproffs ha daglig och fördjupad läsning finns vår omvärldsbevakning. Klicka här

"AI och cirkulär ekonomi allra viktigast för EU"

  • Foto: Heiko, Junge

En avgift för den plast som skulle kunna återvinnas men i stället bränns. Det hoppas en av EU-kommissionens vice ordföranden, Jyrki Katainen, ska bli verklighet. Inför de sista månaderna på posten uppmanar han nu näringslivet att mata beslutsfattarna med goda idéer. 

Cirkulär ekonomi – tillsammans med artificiell intelligens – hör till de frågor som kommer att bli absolut viktigast för EU under kommande år. Det spår Jyrki Katainen, EU-kommissionens vice ordförande med ansvar för jobb, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft samt tidigare statsminister i Finland.

Under en medborgardialog på Europahuset i Stockholm passade han tidigare i veckan på att resonera kring fördelarna. För att vår livskvalitet inte ska sjunka krävs ett högt värdeskapande – och där är den cirkulära ekonomin avgörande, menar han.

“Ju mindre jungfruliga råvaror vi måste importera från länder utanför Europa och ju mer vi kan cirkulera, desto mer kommer det att förbättra produktiviteten. Det är väldigt viktigt för EU.”

Redan 2015 presenterade kommissionen sitt paket om cirkulär ekonomi. Enligt Jyrki Katainen är 80 procent implementerat, och under senare år har stort fokus legat på plasten. 

Här är ett problem att det i dag finns olika standarder och kraftigt skiftande kvalitet på den plast som produceras, vilket gör den svår att återvinna. 

“Många företag kommer till oss och ber om regleringar, man vill ha en kvalitetsstandard, vilket skulle hjälpa återvinningen. Speciellt nordiska och nederländska företag ligger bra till. Kina är en växande marknad.”

Enligt en rapport från Återvinningsindustrierna som kom i fjol samlar vi i Sverige in två tredjedelar av den brukade plasten – men bara åtta procent återanvänds, medan resterande bränns. 

En möjlig lösning vore att ta ut en avgift för de “obeskattade möjligheterna”, menar Jyrki Katainen.

“Regeringen får betala en avgift till EU-budgeten som ligger i nivå med den outtnyttjade potentialen. Det skulle skapa incitament till ökad återvinning”, säger han men ställer sig tveksam till att förslaget faktiskt blir verklighet.

Anders Wijkman, bland mycket annat ordförande i Circular Sweden, tycker att idén är intressant, men tror det kan bli svårt att mäta det glapp som ska avgiftbeläggas. 

Allt handlar inte heller om återvinning, påpekar han: 

“Grundproblemet när det gäller all typ av råvaruextraktion är att de som står för det – vare sig de är plastföretag eller gruvföretag – i regel inte betalar den fulla kostnaden. Därför är det inte tillräckligt incitament att jaga efter återvunnet material. Det jungfruliga är billigare och en större garanti för kvalitet”, säger han. 

Enligt Jyrki Katainen är det europeiska näringslivet generellt sett väl rustat för den omställning som är på väg.

“Det som händer inom cirkulär ekonomi i Europa är till stor del drivet av den privata sektorn. Europeiska företag har många gånger avancerade affärsmodeller för att klara det här”, säger han och pekar under intervjun med Di på lamporna i riksdagstaket och lyfter fram Phillips belysning som ett exempel. 

“De har inte längre fokus på försäljning av glödlampor. De ser till att det lyser. När lamporna går sönder samlar de in dessa och säljer glas och aluminium till andra producenter”, säger han. 

Etablerade företag har i många fall visat att lönsamheten kan förbättras om cirkulära affärsmodeller tas på allvar. Men självklart kommer inte alla att lyckas, menar han: 

“Smarta företag vinner marknadsandelar på bekostnad av de som inte är så smarta. En del tvingas lägga ner. Jag tror att det är en del av en normal utveckling”, säger han.

I november beräknas den nya kommissionen inleda sitt arbete och Jyrki Katainen hoppas att även den ska se behovet av att hålla fokus på AI och cirkulär ekonomi. Men en viss oro känner han – och uppmanar därför såväl näringsliv som politiker att spela in förslag och påverka utvecklingen så långt det går före november.

“Sverige är avancerat inom de områden som jag vill koncentrera mig på. Här finns många goda idéer och nu är rätt tid att mata in dem i processen”, säger han. 

Klimat och hållbarhet hör till vår tids absoluta ödesfrågor. Hållbart näringsliv är en gemensam satsning från Dagens industri och systertidningen Aktuell Hållbarhet, där du som läsare får de senaste nyheterna. För att inte missa det viktigaste – anmäl dig till vårt nyhetsbrev här.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies