1515

Wikipedias protest: "Vi skulle få ta bort tiotusentals bilder"

Konstnärer som gjort offentliga konstverk eller monument måste tillfrågas innan fotografier av deras verk publiceras på nätet. Så riskerar det att bli i framtiden om en rapport röstas igenom i EU-parlamentet i juli. Nu går Wikipedia ut i protest mot betänkandet.

En censurerad bild av pariserhjulet och stadsmärket London Eye, samt Wikipedia-administratören Lennart Guldbrandsson.
En censurerad bild av pariserhjulet och stadsmärket London Eye, samt Wikipedia-administratören Lennart Guldbrandsson.Foto:CC Kham Tran/Holger Motzkau

I Stockholm är det tradition vid firande av till exempel framgångar i sportsammanhang att kasta sig handlöst i fontänen på Sergels torg, en händelse som ofta fotograferas och skildras i bilder på sociala medier och i tidningar. Men dessa glädjesprudlande bilder kan beläggas med böter, om en rapport röstas igenom i EU-parlamentet i juli och leder till lag i september. 

Det är fortfarande oklart exakt vad konsekvenserna vad lagen skulle kunna bli, men Wikipedia har det värsta scenariot klart för sig. Och nu går man ut i protest mot rapporten.

"Det är väldigt ovanligt att Wikipedia tar ställning, det har kanske skett ett halvdussin gånger. Det är inte ett vapen vi tar till när som helst, utan bara vid stora problem", säger den svenske Wikipedia-administratören Lennart Guldbrandsson.

Vi skulle få ta bort tiotusentals bilder på Wikipedia, säkert fler.

I september ska EU-parlamentet enligt planen genomföra en reform av upphovsrättslagen. Den tyska piratpartisten och EU-parlamentarikern Julia Reda har skrivit en rapport som ska ligga till grund för lagförslaget. När denna rapport röstades igenom i det rättsliga utskottet följde dock ett tillägg skrivet av EU-parlamentarikern Jean-Marie Cavada med, som enligt Redas blogg leder till att "kommersiellt användande av avbildningar av konstnärliga verk i offentliga miljöer ska kräva upphovsrättsinnehavarens uttryckliga tillstånd."

Detta går stick i stäv med vad som brukar kallas panoramafriheten, en inskränkning i flera länders upphovsrätter som ger människor möjlighet att publicera bilder, filmer eller teckningar av offentlig konst. Med andra ord skulle en bild som inte bara visar en blöt och glad fotbollssupporter i fontänen på Sergels torg utan även glasskulpturen i torgets mitt kunna leda till böter om den publicerades på Facebook eller på Wikipedia, förutsatt att fotografen inte inhämtat tillstånd från skulptören Edvin Öhrströms anhöriga.

De fyra elementen, rörlig skulptur utanför Moderna museet på Skeppsholmen i Stockholm. Foto: CC BY-SA 4.0 Frankie Fouganthin

En bild på konstverket De fyra elementen på Skeppsholmen i Stockholm som Di Digital får publicera eftersom Sverige tillåter panoramafrihet. Foto: CC BY-SA 4.0 Frankie Fouganthin

Det här skulle påverka Wikipedia dramatiskt, säger Lennart Guldbrandsson.

"Om vi skriver en artikel om ett offentligt monument eller konstverk så skulle vi inte få illustrera den. Vi skulle få ta bort tiotusentals bilder på Wikipedia, säkert fler, och det skulle bli ett enormt administrativt arbete som inte bara drabbar oss utan också de konstnärer som gjort offentlig konst och därför kan komma att bli nedringda av folk som vill ha tillstånd att publicera sina bilder på nätet", säger han.

Men är det inte bra att upphovsrättsinnehavare får möjligheten att kontrollera och ta betalt för var deras verk används?

"Vad som är kommersiell användning har aldrig blivit riktigt utrett. Är det kommersiell användning av en bild om du är en elev i en friskola? Eller får en bloggare som använder reklamfinansierade Wordpress publicera bilderna där? Det är inte klarlagt, och om man ska ha en lag som bygger på en distinktion är det väl bra om distinktionen är klar", säger Lennart Guldbrandsson.

Vi diskuterar att slå på en rätt schysst finess som visar hur Wikipedia kommer se ut om den här lagen stiftas. 

I juli ska Julia Redas rapport röstas igenom i EU-parlamentet, och senare i september sker den omröstning då rapporten omsätts i färdig lag. Nu uppmanar Wikipedia sina användare till att kontakta EU-parlamentariker och vädja till dem att de ska stoppa tillägget om borttagen panoramafrihet. Och enligt Lennart Guldbrandsson är man beredd att ta till drastiska åtgärder.

"Vi diskuterar att slå på en rätt schysst finess där vi visar hur Wikipedia kommer se ut om den här lagen stiftas. Det kommer innebära att väldigt många bilder visas som censurerade.", säger Guldbrandsson.


Innehåll från TableauAnnons

Så skapade Deutsche Bank en datastyrd organisation – genom att fokusera på individen

Det krävs bara en person för att skapa förändring, brukar man säga. Samma gäller oftast inom organisationer. De som lyckas bäst med att driva digital förändring och öka dataförståelse internt uppmuntrar individer inom företaget att anamma detta. Med den strategin, kombinerat med rätt plattform för dataanalys kunde Deutsche Bank se märkbara resultat.

Den moderna ledaren förväntas bära många hattar idag. De ska skapa värde, driva hållbarhetsinitiativ och vara digitala aktivister. Men den viktigaste insikten för ledare som vill ligga i framkant inom digital transformation och att arbeta datadrivet är tydlig: I dagens snabbrörliga landskap måste man kunna fatta välgrundade, mer effektiva beslut snabbt. 

– Data hjälper oss att få kontroll över vår organisation och styra den mer agilt. När vi pratar data transformation är det inte bara tillgängligheten som är viktig, utan hur vi konverterar den till insikter som bidrar till beslutsfattande, säger Arif Panjwani, head of client analytics and insights inom corporate treasury services på Deutsche Bank. 

– De flesta förstår att data är en viktig tillgång men fortfarande är det så att allt för få vet hur de ska få ut det faktiska värdet från datat, fyller Fredrik Holmgren, säljchef på Tableau i Norden, i. 

Genomsyrar hela organisationen

Deutsche Bank har en stark datakultur och har tagit fasta på faktumet att de anställda behöver få hjälp att förstå och använda data i sitt dagliga arbete. Denna inställning genomsyrar nu alla delar av beslutsfattandet i hela organisationen – något som genererat imponerande resultat både internt och för bankens kunder. 

– Kunder förväntar sig mer av oss och de vill att vi ska kunna förutspå deras behov och proaktivt bygga nya digitala lösningar, konstaterar Arif Panjwani. 

Bankens interna prediktiva analys-plattform har inte bara hjälpt banktjänstemän och säljavdelningen att göra just detta, utan också gett dem möjlighet att använda information för att kunna förstå vad som händer på kontonivå, och hjälpa till att sätta ihop lösningar som kan underlätta för kunden.

Tre huvudsakliga utmaningar

Trots att det bara krävs en person för att leda förändring inom en organisation så behöver hundratals, ibland tusentals, människor förändra sina arbetssätt för att den övergripande förändringen ska få effekt. 

Så vad behöver ledare inom finanssektorn göra för att uppnå detta? Deutsche Bank hade tre huvudsakliga utmaningar i början av sin transformation: Samla in data och tvätta den, implementera mjukvara för att visualisera datat och skapa en genomgående, datacentrerad kultur. På denna resa behöver man också inkludera användaren. 

– Däri ligger ofta en utmaning. Många börjar på en låg nivå av dataförståelse och det är viktigt att uppmuntra användare att utbilda sig själva och förse dom med bra källor till information så att de kan bli självgående. Dataförståelse innebär att du själv ska kunna tänka kritiskt kring vad du ser, säger Fredrik Holmgren.

”Investera i rätt plattform”

För Deutsche Bank blev skiftet till en mer datastyrd kultur betydligt enklare tack vare dataanalys-mjukvaran som användes. 

– Att investera i rätt plattform är väldigt viktigt när du vill göra analys tillgängligt när som helst, var som helst, avslutar Arif Panjwani. 

Läs mer här  

 

Mer från Tableau

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Tableau och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?