Annons

Wallenstams ”prop-tech”-satsning skördar frukt – här är första fastigheten i Stockholm

Det är knappt att begreppet ”prop-tech” hunnit sätta sig. Men nu gör Wallenstam-backade Colive en global satsning på bostäder – och mjukvara. ”Det har aldrig gjorts på det här sättet tidigare”, säger en av grundarna, Katarina Liljestam Beyer.

Colives grundare Katarina Liljestam Beyer, operativ chef, och Jonas Häggqvist, vd.
Colives grundare Katarina Liljestam Beyer, operativ chef, och Jonas Häggqvist, vd.

Den första riktiga ”co-living”-hubben i Sverige har öppnat i kvarteret Parkstråket i Haninge.

Målgruppen är 20-35-åringar som befinner sig i bostadsglappet mellan studentlägenhet och ett samboliv i en tvåa. 100 boende över 17 lägenheter ryms i huset som är företaget Colives första riktiga projekt.

”Co-living är inte ett nytt fenomen globalt, men det har inte har inte funnits incitament att göra det i Sverige”, säger den operativa chefen och ena grundaren Katarina Liljestam Beyer.

Anledningen: Det har helt enkelt inte varit lönsamt. Den ofta stora ruljansen av boende inom co-living kräver många nya intervjuer och stor handpåläggning, konstaterar hon.

Colives lösning är mjukvara.

”Vi tänkte, ’det här måste digitalisers’. Det finns inga tekniska lösningar i andra länder heller så vår ambition är att vi ska göra en helt digital plattform och app för en sömlös bostadsupplevelse”, säger hon.

Den mest anmärkningsvärda delen är den digitala intervjun – en robotiserad matchningsprocess. Genom ett personlighetstest, som tagits fram i samråd med beteendevetare, placeras hyresgästerna ihop med andra som de kan antas fungera bra ihop med.

Det är en objektiv och fördomsfri process som är till för att minska friktion i boendet

”Det bygger på femfaktorsmodellen, som är den metod som det forskats mest på. Jag vill poängtera att det inte finns några rätt eller fel svar. Vi stänger inte ute någon baserat på vad de svarar”, säger Katarina Liljestam Beyer.

Hon lovar heller inte att alla kommer bli bästa kompisar, men förklarar att roboten som sköter matchningen inte har någon bias, medan en person som intervjuas hyresgäster för ett co-livingboende absolut kan ha det.

”Det är en objektiv och fördomsfri process som är till för att minska friktion i boendet. Vi tror att det ökar förutsättningen för att personerna som bor ihop ska trivas.”

Personerna som vill bo i Colives boende måste också kunna uppvisa att de inte är straffade för drog- eller våldsrelaterade brott.

Annan teknologi i huset är av det mer uppenbara slaget; Nyckelfria dörrar, digitala bokningsmöjligheter för tvättstuga och liknande samt digitala kontrakts- och hyresavi-lösningar.

Målet är ett eget rum på 10 kvadrat och 60 kvadrat du delar med fyra andra

Katarina Liljestam Beyer pratar också om deras app, där social interaktion med andra i boendet görs enkel, och att de hela tiden ser över om de kan bygga på fler tjänster. Exempel är delningstjänster som samkörda matleveranser eller en gemensam bilpool.

”I en normal fastighet räknar man med att man använder 75 procent av ytan till boende. Men co-living kan man komma upp mycket högre”, säger hon för att understryka effektiviteten i boendeformen.

”Enligt Statistiska centralbyrån är genomsnittsettan i Sverige 35 kvadratmeter. Vi vill komma ned till motsvarande 20 kvadratmeter i co-living. Målet är att du har ett eget rum på 10 kvadrat och ytterligare 60 kvadrat som du delar med fyra andra”, säger hon.

Totalt hundra kvadrat, delat på fem personer.

I den här boendeformen ingår bland annat städning, wifi, el och vatten

Sedan tidigare har Colive två testfastigheter i Stockholm, en på söder och en på Lidingö.

Parkstråket är ett Wallenstam WALL B +2,74% Dagens utveckling projekt från början, men ritades om för Colive när projektet redan var inlett. Målet framöver är, enligt Katarina Liljestam Beyer, att vara med från början och maximera varje meter.

”I dag är kostnaden för den här typen av boende från 6000-11000 kronor, beroende på olika faktorer. Målet är att komma ned till 6500 kronor i snitt. Då ska man också komma ihåg att i den här boendeformen ingår städning, wifi, el och vatten samt tillgång till massor med sociala ytor”, tillägger hon.

Läs mer: Vill lösa bostadsbristen med delade lägenheter – tar in 40 miljoner

Målet är att tävla med alla ettor där ute, som antingen kostar för mycket att köpa, är omöjliga att hitta som hyresrätter eller de överprisade alternativen på andrahandsmarknaden.

”Vi ser redan att det är människor söker sig till oss från andra delar av Sverige och världen. Det passar bra i tiden med techboomen som äger rum i Stockholm också. Spotify och Klarna har pratat om bostadsproblematiken länge. De som flyttar in här kommer också in i ett sammanhang på ett annat sätt”, säger Katarina Liljestam Beyer.

Innehåll från ComarchAnnons

Framtidens legacysystem måste lämna plats för omnikanaler

Legacysystem är ofta belastade med sviktande manuella processer som orsakar problem för finans- och försäkringsaktörer. För att motverka dessa bör bolagen komma över sitt förändringsmotstånd och proaktivt investera i moderna, digitala lösningar.

Risken med förändringsmotstånd vad gäller digitala systemlösningar är att aktörer som berörs enbart accepterar förändringsbehovet när katastrofen redan har inträffat. Därför förespråkar experter digitaliserade system som möjliggör för bolag att förnya sina innovationsprocesser. 

– En låg tröskel in till ett övergripande system minskar risken för förändringsmotstånd och öppnar upp möjligheten för företag att lägga en långsiktig strategi, säger Aleksandra Romot, Senior Business Consultant hos systemintegratören och programvaruhuset Comarch.

Att uppgradera ett befintligt legacysystem innebär att man måste välja att antingen bygga om, omstrukturera eller ersätta ett gammalt system. Omstrukturering eller uppdatering innebär medelhöga kostnader och risker, med resultat därefter. Att istället ersätta systemet med ett modernt alternativ ger bäst resultat, men innebär också högre kostnader och högre risker. 

– McKinsey visar att it-kostnaderna per försäkring för försäkringsbolag med moderniserad it kan vara 41 procent lägre än för de med äldre system. Försäkringsbolagen har emellertid svårt att utnyttja denna potential, dels på grund av föråldrade system, dels på grund av alltför komplexa konfigurationer.

Explosivt eller stegvis?

Huruvida man bör välja att ersätta systemet helt eller att gradvis bygga om det och gå mot exempelvis ökad modularitet eller mikrotjänster beror därför enligt Aleksandra Romot både på verksamhetens omfattning och effektiviteten hos försäkringsgivarens it-team. 

– Då blir frågan: ska vi göra en explosiv eller stegvis förändring? Satsa på intern utveckling eller inköp av paketerad programvara? Svaren beror bland annat på hälsan hos existerande legacysystem, tillgången till mogna standardlösningar på marknaden, effektiviteten hos den interna it-funktionen, samt mängden tillgängliga resurser eller målen för affärsmodellen.

Hon konstaterar att moderna it-lösningar för bank och försäkring bör stödja olika typer av försäkringar, exempelvis liv- eller skadeförsäkringar. De bör också vara anpassade för både privatkunder och företag i en sammanhängande lösning, utan att man behöver logga in i flera olika verktyg.

– En sådan modularitet gör det möjligt att anpassa lösningen till försäkringsbolagets behov och ger flexibilitet när det gäller att skapa sin egen it-arkitektur. Comarchs branschanpassade it-lösningar möjliggör för företag att snabbt driva sin digitalisering framåt och dra nytta av dess fördelar.

Värt arbetet

Standardsystem är vanligtvis mer strömlinjeformade, med färdiga funktioner för produktmodellering, prissättning, försäkringar, självbetjäning för kunder eller skadereglering. Att övergå från äldre lösningar till moderna alternativ är därför en komplex process som kräver både tid och resurser, men enligt Aleksandra Romot är det värt det. 

– Försäkringslösningar kommer att bli alltmer integrerade i externa tjänster och produkter. Samarbeten i den moderna världen är endast möjlig om man kan utbyta information snabbt och enkelt. Därför riskerar de bolag som väljer traditionella legacysystem i stället för nya lösningar att hamna på efterkälken. Dagens försäkringsbolag behöver onlineportaler för kunderna, digitala verktyg för distributörerna och en strategi baserad på omnikanallösningar. 

Läs mer hos Comarch  

Mer från Comarch

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Comarch och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera