Annons
Denna text publiceras i samarbete med Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan.
Helsingborgs DagbladSydsvenskan

Vill ersätta jättens ”slöa verktyg” för arkitekter – 12.000 står i kö

Finch, som utvecklar en digital samarbetstjänst för arkitekt- och byggbranschen, får ett kapitaltillskott på 26 miljoner kronor. 

”I dag baseras beslut i byggprojekt ofta på intuition och erfarenhet, men det kan ge obehagliga överraskningar”, säger Finchs medgrundare och vd Pamela Nunez Wallgren.

Arkitekterna Pamela Nunez Wallgren (mitten) och Jesper Wallgren (höger) startade Finch 2019 tillsammans med mjukvaruutvecklaren Martin Kretz. I dag har bolaget tretton anställda.
Arkitekterna Pamela Nunez Wallgren (mitten) och Jesper Wallgren (höger) startade Finch 2019 tillsammans med mjukvaruutvecklaren Martin Kretz. I dag har bolaget tretton anställda.Foto:Finch

Digitala lösningar lyser fortfarande med sin frånvaro i byggbranschen. Mycket hanteras manuellt och där ingår även mycket av det jobb som arkitekter gör från skiss fram till bygglov. 

Malmöbolaget Finch har tagit fram ett digitalt verktyg för att automatisera en del av den processen. I det kan arkitekter med hjälp av artificiell intelligens i realtid simulera och ta fram detaljerade planer för olika projekt.

”Arkitekterna jobbar i mjukvara för CAD (förkortning för datorstyrd design, Di:s anm.) och BIM (förkortning för byggnadsinformationsmodellering, Di:s anm.), men arbetssättet är manuellt och besluten i byggprojekt baseras ofta på intuition och erfarenhet. Man har inte tid att utforska den bästa lösningen och då är det lätt att få obehagliga och kostsamma överraskningar senare”, säger Pamela Nunez Wallgren, medgrundare och vd för Finch.

I Finchs digitala verktyg kan arkitekter och fastighetsutvecklare samarbeta och få fram ritningar som är anpassade efter lokala regler och begränsningar. 

”Det ger möjlighet att utforska fler alternativ för att säkerställa att man följer lagkrav, men också ur ett hållbarhetsperspektiv och att bygget är ekonomiskt hållbart”, säger Pamela Nunez Wallgren.

”Det handlar mycket om avvägningar när man fattar beslut om byggnader. Det finns inte ett mått som styr allt, utan det handlar om att hitta kompromisser och en balans mellan olika parametrar”, säger hon.

Avsaknaden av innovation i byggbranschen har bland annat gjort att arkitekter gått samman i öppna brev, både i USA och i Norden, för att uttrycka sin frustration över amerikanska Autodesk. Jätten är ledande inom mjukvara för BIM och CAD, men kritiseras för slöa digitala verktyg och höga priser.

Finch startades ur Pamela Nunez Wallgrens och partnern Jesper Wallgrens egen frustration över bristen på automatiserade flöden. De började helt enkelt utveckla egna system och postade videoklipp av dem på Linkedin och Instagram. Ett sånt klick plockades upp av Financial Times och fick stor spridning. Grundarna kontaktades av flera stora aktörer i branschen som efterfrågade deras lösningar.

”Som arkitekt brinner vi för att skapa god arkitektur och det var en chans för oss att göra det globalt. Det var det som fick mig att hänga av mig konsultkostymen, sälja firmabilen och ge oss in i tech”, säger Pamela Nunez Wallgren.

Det senaste året har Finch jobbat med att validera tjänsten tillsammans ett några strategiska kunder. Bland andra den svenska arkitektbyrån White Arkitekter, som är en av de största i Europa, och arkitektbyrån Herzog & de Meuron som till exempel ligger bakom det så kallade Fågelboet, ena arena som byggdes för OS i Peking.

I dag står 12.000 personer i kö för att få använda Finch.

”Vi har validerat att vår lösning är skalbar och identifierat vilka kunder som passar vår profil. Nästa steg är att lansera tjänsten och vi har främst fokus på Europa och USA”, säger Pamela Nunez Wallgren.

För att göra det tar Finch in 26 miljoner kronor i en investering från den nordiska riskkapitalfonden Inventure. Med och lägger in pengar är också Malmöprofilerna Peter Neubauer som är medgrundare av databasbolaget Neo4J samt fototjänsten Mapillary som såldes till Facebook, och Emil Sjödin som är medgrundare av utvecklarappen Refined. Sedan tidigare har Almi Invest investerat tillsammans med lokala affärsänglar i Malmö.

”Vi är väldigt glada över att få göra den här resan. Detta är starten på något stort. Vi vill bygga bättre städer och byggnader, och det gör vi genom digitala lösningar för att passa dagens utmaningar”, säger Paula Nunez Wallgren.

Innehåll från ProactAnnons

Hybrid cloud – men var borde jag spara mitt data?

Molnteknologi är i dag en av de viktigaste faktorerna för en stark tillväxt. Att kombinera lokalt data med molntjänster möjliggör en flexibilitet som ger goda förutsättningar för nya affärsmodeller att växa fram. Här kommer Proacts gedigna erfarenhet av datalagring in.

Förr var det tillgängligheten av data som var fokus och utmaning för många organisationer, man jobbade hårt med exempelvis spegling av data mellan sina datacenter, vilket var tekniskt jobbigt och kostsamt. I dag är det enklare, nu är det dataskydd och säkerhet som seglat upp som den viktigaste frågan. I samband med den ökade konsumtionen av molntjänster ställs alla organisationer inför utmaningen hur och var deras värdefulla data ska lagras och skyddas. Många tjänster tillhandahåller lagring i själva applikationen, men detta är ofta inte optimalt då man skapar öar av data, menar Mattias Tamme, Presaleschef på Proact.

– Tänk på att ingen annan älskar ditt data som du, data är ofta en organisations mest värdefulla tillgång! 

För ökad kontroll pekar dock trenden på att fler och fler verksamheter idag väljer att kombinera lokalt lagrade data med molntjänster, en så kallad hybridlösning. Här ligger Proact i framkant, med skräddarsydda lösningar som matchar såväl den egna verksamheten som slutkundens krav.

Erfarenhet av säkra lagringslösningar

Proact är ett svenskgrundat men numera internationellt it-bolag med specialistkompetens inom molntjänster och lagring. Efter 28 år inom data management har man tillsammans med teknikleverantörer såsom NetApp, Commvault, Rubrik med flera utvecklat den erfarenhet som krävs för att skapa agila, kostnadseffektiva och säkra lagringslösningar, oavsett var man väljer att lagra sina data.  

Det kan vara ett avancerat och riskabelt jobb att flytta stora mängder data, och i synnerhet om informationen ska vara tillgänglig under perioden den flyttas. Molnplattformen Proact Hybrid Cloud är utvecklad i syfte att förenkla IT-infrastrukturen och därmed frigöra tid och skapa flexibilitet och frihet för verksamheten. Det är helt upp till kunden var ens data ska lagras: lokalt, hos Proact, i ett publikt moln – eller i en hybrid av samtliga alternativ.

– Vår definition av hybrid cloud handlar om att hitta den rätta mixen av olika typer av IT-lösningar som erbjuder en dynamisk flexibilitet, utan tekniska hinder. Kunden väljer externa eller interna IT-leverantörstjänster beroende på projekt, typen av data och legala krav, säger Mattias Tamme.

Säkerhet i flera lager

Med stora mängder data som är kritisk för verksamheten blir säkerhetsaspekten viktigare än någonsin, och något som alltid behöver tas i beaktning. Här har Proact stor erfarenhet att skydda organisationer mot till exempel ransomwarehot.

– Säkerhetslandskapet har ändrats markant, det räcker inte längre med brandväggar och antivirussystem, man behöver bygga säkerhet i flera lager och designa med inställningen att man garanterat förr eller senare kommer att drabbas av någon typ av intrång, säger Tamme och lyfter komplexiteten i att planera för sin datalagring.

– Allting passar inte i molnet och allt passar inte i samma moln. I dag har kunder en mer nyanserad och mogen moln-strategi än för ett par år sedan då publika moln var lösningen på alla problem. Nu ser vi i stället att många bygger sina egna privata moln – ”cloud on the ground”-organisationer – och de allra flesta kör hybrida miljöer. Det ger friheten att välja den bästa plattformen för varje enskild uppgift och möjliggör på så vis agilitet, avslutar Mattias Tamme. 

 

Mer från Proact

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Proact och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera