Annons

Vill bli Sveriges största barnvakt – gigappen växer med 586 procent

Gig-appen Yepstr tappade nästan hela omsättningen under pandemin. Nu växer intäkterna återigen snabbt och på delägarlistan samlas flera kända namn – även internationellt. ”Om vi inte var den största barnvaktsförmedlaren i maj så kommer vi bli det innan året är slut,” säger vd:n Jacob Rudbäck. 

Jacob Rudbäck är vd och grundare av Yepstr.
Jacob Rudbäck är vd och grundare av Yepstr.

Yepstr grundades 2017 och har tagit fram en plattform som kopplar samman arbetsvilliga ungdomar mellan 15 till 24 år med privatpersoner och företag. Det kan till exempel handla om att hjälpa äldre med datorn, klippa gräsmattor eller passa barn. 

Gigtjänsten, som utstått flera tröga tillväxtår sedan starten, ser nu ut att ha fått vind i seglet. 2021 ökade omsättningen 586 procent från året innan och landade på åtta miljoner kronor. Det kan jämföras med de tre tidigare räkneskapsåren där omsättningssiffrorna hamnat strax över en miljon kronor.

”Barnpassningen står för 60 procent av omsättningen. Om vi inte var den största barnvaktsförmedlaren i maj så kommer vi bli det innan året är slut,” säger vd:n Jacob Rudbäck som spår att omsättningen kommer landa över 20 miljoner kronor 2022. 

Plattformen kopplar samman arbetsvilliga ungdomar mellan 15 till 21 år med privatpersoner och företag.
Plattformen kopplar samman arbetsvilliga ungdomar mellan 15 till 21 år med privatpersoner och företag.

Han förklarar siffrorna som en effekt av ett pågående kulturskifte där synen på hushållstjänster inte klingar lika falskt som tidigare. 

”Den nya generationen tar hjälp i långt större utsträckning. De minns inte pigdebatten och skamläggningen av folk som tog hjälp. Vi driver vågen av ett enormt paradigmskifte”, säger Jacob Rudbäck. 

Yepstr har tidigare kritiserats, bland annat av ungdomsförbundet Syndikalisterna, för att utnyttja förstagångsarbetares okunskap gällande arbetsvillkor och arbetsrätt. Något Jacob Rudbäck inte håller med om. 

”Vi står ut som det enda gigföretaget som tar fullt ansvar för arbetarna”, säger han och tillägger att företaget erbjuder arbetarna både semesterersättning, lagstadgad pension och försäkringar.  

Jacob Rudbäck tror dessutom att strategin är ett ytterligare skäl till att det nu börjat gå bättre för företaget.

”Det finns en trovärdighet hos oss som andra gigtjänster saknar. Vi är redo att ta fighten och tycker att alla människor ska ha rätt till trygga avtal.” 

Av de 50.000 ungdomar som är anslutna till appen så jobbade 2.678 av dessa via Yepstr 2021. 

Yepstr har användare i hela Sverige även om Stockholm, Göteborg och Malmö står för 70 procent av omsättningen.   

Jacob Rudbäck upplever vissa lokala skillnader men menar att utbudet på gigarbetare är blandat. Även om de som efterfrågar tjänsterna framför allt befinner sig i höginkomstområden, tror han att företaget också kan locka kunder utan samma ekonomiska förutsättningar. 

För i och med att förmedlingen sker digitalt och automatiserat kan de betala mer till arbetaren och för ett billigare pris till kunden. Efter rutavdraget landar kostnaden för barnvaktsjobb på 100 kronor i timmen, enligt vd:n.

”Istället för att kunden går till en dyrare traditionell aktör går man till Yepstr där barnvakter tjänar närmare 110 kronor i timmen.”

Under pandemin förlorade företaget 80 procent av sin omsättning. När samhället nu går in i ytterligare en lågkonjunktur, tror vd:n snarare att människor får större behov av hjälp. 

”Om båda i hushållet måste jobba så kan lite extra hjälp i vardagen göra enorm skillnad.”

Företaget stängde nyligen en runda vars investerare och siffror Jacob Rudbäck inte vill uppge i dagsläget.

2019 fyllde företaget på kassan med åtta miljoner kronor från namnkunniga som entreprenören Gunilla von Platen, Schibsted, Beijer Ventures, och Tumblrs förre detta vd John Maloney. Även Keith Anderson, medgrundare av investeringsjätten Blackstone har tidigare gått in med pengar i Yepstr. 

Sedan tidigare är Stena-miljardären Dan Sten Olsson också delägare i Yepstr. 

Med pengarna från den senaste rundan kommer företaget fortsätta satsa på tillväxt, lönsamhet samt sikta mot en ledande position inom trädgårds- och läxhjälp. 

När bolaget dominerat dessa tre marknader, kommer de satsa på expansion, säger Jacob Rudbäck. 

”Det har tagit längre tid än vi ursprungligen trott, med samhällsproblem och kulturförändringar. Men vi har redan påbörjat diskussionen med investerare om att ta klivet utomlands.” 

Innehåll från ProactAnnons

Hybrid cloud – men var borde jag spara mitt data?

Molnteknologi är i dag en av de viktigaste faktorerna för en stark tillväxt. Att kombinera lokalt data med molntjänster möjliggör en flexibilitet som ger goda förutsättningar för nya affärsmodeller att växa fram. Här kommer Proacts gedigna erfarenhet av datalagring in.

Förr var det tillgängligheten av data som var fokus och utmaning för många organisationer, man jobbade hårt med exempelvis spegling av data mellan sina datacenter, vilket var tekniskt jobbigt och kostsamt. I dag är det enklare, nu är det dataskydd och säkerhet som seglat upp som den viktigaste frågan. I samband med den ökade konsumtionen av molntjänster ställs alla organisationer inför utmaningen hur och var deras värdefulla data ska lagras och skyddas. Många tjänster tillhandahåller lagring i själva applikationen, men detta är ofta inte optimalt då man skapar öar av data, menar Mattias Tamme, Presaleschef på Proact.

– Tänk på att ingen annan älskar ditt data som du, data är ofta en organisations mest värdefulla tillgång! 

För ökad kontroll pekar dock trenden på att fler och fler verksamheter idag väljer att kombinera lokalt lagrade data med molntjänster, en så kallad hybridlösning. Här ligger Proact i framkant, med skräddarsydda lösningar som matchar såväl den egna verksamheten som slutkundens krav.

Erfarenhet av säkra lagringslösningar

Proact är ett svenskgrundat men numera internationellt it-bolag med specialistkompetens inom molntjänster och lagring. Efter 28 år inom data management har man tillsammans med teknikleverantörer såsom NetApp, Commvault, Rubrik med flera utvecklat den erfarenhet som krävs för att skapa agila, kostnadseffektiva och säkra lagringslösningar, oavsett var man väljer att lagra sina data.  

Det kan vara ett avancerat och riskabelt jobb att flytta stora mängder data, och i synnerhet om informationen ska vara tillgänglig under perioden den flyttas. Molnplattformen Proact Hybrid Cloud är utvecklad i syfte att förenkla IT-infrastrukturen och därmed frigöra tid och skapa flexibilitet och frihet för verksamheten. Det är helt upp till kunden var ens data ska lagras: lokalt, hos Proact, i ett publikt moln – eller i en hybrid av samtliga alternativ.

– Vår definition av hybrid cloud handlar om att hitta den rätta mixen av olika typer av IT-lösningar som erbjuder en dynamisk flexibilitet, utan tekniska hinder. Kunden väljer externa eller interna IT-leverantörstjänster beroende på projekt, typen av data och legala krav, säger Mattias Tamme.

Säkerhet i flera lager

Med stora mängder data som är kritisk för verksamheten blir säkerhetsaspekten viktigare än någonsin, och något som alltid behöver tas i beaktning. Här har Proact stor erfarenhet att skydda organisationer mot till exempel ransomwarehot.

– Säkerhetslandskapet har ändrats markant, det räcker inte längre med brandväggar och antivirussystem, man behöver bygga säkerhet i flera lager och designa med inställningen att man garanterat förr eller senare kommer att drabbas av någon typ av intrång, säger Tamme och lyfter komplexiteten i att planera för sin datalagring.

– Allting passar inte i molnet och allt passar inte i samma moln. I dag har kunder en mer nyanserad och mogen moln-strategi än för ett par år sedan då publika moln var lösningen på alla problem. Nu ser vi i stället att många bygger sina egna privata moln – ”cloud on the ground”-organisationer – och de allra flesta kör hybrida miljöer. Det ger friheten att välja den bästa plattformen för varje enskild uppgift och möjliggör på så vis agilitet, avslutar Mattias Tamme. 

 

Mer från Proact

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Proact och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera