1515

”Vi går miste om enormt viktiga innovationer”

För sjätte året i rad har Di Digital kartlagt hur investeringarna i svenska teknikbolag fördelas mellan könen. Läs om vad folk i branschen har att säga om läget.

Nora Bavey, partner på Unconventional Ventures, Almi Invests vd Joachim Karlsson och Melinda Elmborg, ansvarig för acceleratorn Fast Track Malmö tycker till om investeringslandskapet i Sverige.
Nora Bavey, partner på Unconventional Ventures, Almi Invests vd Joachim Karlsson och Melinda Elmborg, ansvarig för acceleratorn Fast Track Malmö tycker till om investeringslandskapet i Sverige.

Di Digitals kartläggning av hur kapitalet fördelas till privatägda teknikbolag i Sverige visar återigen att 1 procent av investeringarna under 2020 gick till bolag grundade av kvinnor. Andelen av investeringsvärdet som gick till mixade grundarteam ökade till 11 procent. Och 88 procent av pengarna investerades i bolag grundade av män.

Läs granskningen här: Miljarderna fortsätter rulla in till män – dödläge för kvinnors bolag

Vi har ställt tre frågor om kartläggningen till folk i branschen:
* Varför ser det ut så här, tror du – de underliggande orsakerna?
* Vad tänker du om läget?
* Behöver det förändras?

Nora Bavey, partner på Unconventional Ventures
Nora Bavey, partner på Unconventional Ventures

Nora Bavey, partner på riskkapitalbolaget Unconventional Ventures, som jobbar med att investera i underrepresenterade grupper

Varför ser det ut så här, tror du - de underliggande orsakerna?
”Avsaknaden av inkluderande infrastrukturer och en enorm mängd fördomar, myter och osanningar som får leva kvar som alla behöver förändras genast inte pö om pö. Vi vet ju att kvinnliga grundare som exempel behöver ha mycket mer 'traction', bevis och kommit länge innan de får en investering och när de väl får så får de minimala storlekar jämfört med manligt grundade bolag.”

Vad tänker du om läget?
”Detta är fortsatt alarmerande. Vi måste ta detta på allvar, lika allvarligt som vi benämner klimatförändringar för den framtid vi investerat i är allt annat än jämlik och inkluderande. Dessutom går vi miste om enormt viktiga innovationer, produkter och lösningar som faktiskt kan vara just de verktyg vi behöver för att lösa stora utmaningar vi har i samhället och globalt i stort när det kommer till sjukvård, utbildning, hälsa och klimat.”

Behöver det förändras?
”Det behöver förändras genast, igår, mycket tidigare än vad vi arbetar för i dag. Vi vet att det finns en tydlig koppling mellan vem som får finansieringen och vem som tar investeringsbeslutet. Vi behöver en starkare representation, utöver kön bland investerarna, och i synnerhet behöver vi mer mångfald i toppen av näringskedjan, (Fund of Funds) kapitalet som investeras till själva fonderna. Det finns en växande förståelse och arbete internationellt av behovet av att stödja kvinnligt ledda fonder för att skapa förändring, och den utvecklingen måste vi också se i Sverige om vi någonsin vill se en förändring!”

Joachim Karlsson, vd på Almi Invest
Joachim Karlsson, vd på Almi InvestFoto:Johan Töpel

Joachim Karlsson, vd för det statliga riskkapitalbolaget Almi Invest

Varför ser det ut så här, tror du – de underliggande orsakerna?
”Även om ekosystemen runt startups är välutvecklade i dag så finns det fortfarande en obalans i vilka som startar bolag, vilka som investerar riskkapital, vilka nätverk de når ut till samt olikheter hur potentialen i affärsidén och grundarteamen bedöms.”

Vad tänker du om läget?
”Riskkapitalbranschen, dess partners och investeringsansvariga är fortfarande mansdominerad, med några få undantag. Den behöver bli mer demokratisk, mer datadriven, för att kunna dra bättre nytta av hela kompetensbasen. Vi kan inte alltid ändra historiken, men väl framtiden genom att exempelvis rekrytera mer jämställt till styrelser och därmed skapa nya förebilder för framtida entreprenörer.”

Behöver det förändras?
”På Almi Invest har vi en balans bland könen i både ledningsgrupp och i investeringsteamen, vilket vi tror har påverkan på hur vi bemöter kvinnliga grundare och får access till de nätverk där de rör sig. 

Det här tror jag behöver förändras:
* Förändra riskkapitalbolagens partnerstrukturer till fler kvinnor i ledning och anställa fler kvinnliga investerare.
* Skapa medvetenhet och bygg in arbetssätt som förhindrar de eventuella fördomar som kan finnas i bedömning av kvinnliga grundarteam vs manliga grundarteam.
* Investera i fler mixade grundarteam som arbetar med mångfald utifrån kompetenser, erfarenheter och beteendestilar som ger mer framgångsrika affärer.
* Kommunicera fler förebilder där kvinnliga förebilder och mixade team lyckas med hjälp av riskkapital.”

Melinda Elmbord, co-lead på Fast Track Malmö
Melinda Elmbord, co-lead på Fast Track Malmö

Melinda Elmborg, ”co-lead” på Malmö Stads inkubator Mincs accelerator Fast Track Malmö

Varför ser det ut så här, tror du – de underliggande orsakerna?
”Det är många orsaker till ligger till grund för detta, och de flesta rotar sig djupt i samhällsnormer. De viktigaste tror jag är:

- Flickor och i förlängningen kvinnor uppmuntras inte till samma nivå av självförtroende som pojkar och män. Det leder till en större försiktighet och rädsla för risk. Ska du bygga ett bolag som reser kapital så tar du en stor risk.  

- Fortfarande så tar kvinnor större ansvar i hemmet, framför allt när det kommer till barn. Att vara en startupgrundare som tagit in riskkapital ställer höga krav och press som jag tror många föräldrar, men framför allt kvinnor inte ser som förenligt med ansvaret dom har mot sin familj. 

- Flickor förväntas inte intressera sig för teknologi och matte, till skillnad från många pojkar som uppmuntras inom dom ämnena. Detta i sin tur gör att det finns färre kvinnor inom tekniska utbildningar, studenter som senare går vidare och bygger startups som tar in riskkapital. 

- Till sist så finns det tyvärr partiskhet i hur investerare kommunicerar med kvinnliga och manliga grundare, de får olika frågor. Detta är något som sker helt omedvetet hos investerarna. Det finns både amerikansk och svensk forskning som visar att kvinnor får 2/3 ”preventive” frågor, alltså att de ombeds förklara hur de ska undvika risk. Män får endast 1/3 av den typen av frågor, de får istället 2/3 ”promotion” frågor där de ombeds prata om möjligheterna i framtiden.”

Vad tänker du om läget?
”Jag tycker det är helt oacceptabelt, det är otroligt mycket potential som går förlorat, alltså kapital som skulle kunna skapa större avkastning någon annan stans. Detta är speciellt viktigt att göra något åt i Sverige där vi har mycket statligt, Europeiskt och pensionskapital som investeras som riskkapital som skulle kunna ge en bättre avkastning.  Vi behöver också fler kvinnliga förebilder inom startupvärlden, och vi måste göra dom som redan finns mer synliga för att visa att kvinnor kan bygga snabbväxande startups.”

Behöver det förändras?
”Förändring behöver ske. Just nu är vi duktiga på att prata om detta. Som vi sett så har till exempel Northzone och investerare på Inventure som har börjat engagera sig i frågan. Men nu behöver vi börja göra. Det är bra att aktörer så som Almi och fler och fler inkubatorer och acceleratorer har krav på sig att uppifrån att ha en viss andel kvinnliga grundare i portfolion. Fler LPs till riskkapitalfonder måste fortsätta på denna linje. På så sätt utmanar vi dessa samhällsnormer och sakta ändra hur investerare och bolagsbyggare ser på saken.”  

”På Fast Track Malmö har vi engagerat oss i frågan sedan starten, och vi brukar ligga omkring 50 procent mixade eller kvinnliga grundarteam. Vi gör ett medvetet val och en extra ansträngning för att lyckas med detta. Något som vi har börjat titta på nu är inte bara bättre representation från båda könen, utan också andra underrepresenterade grupper. I höst ordnar vi på FTMO ett Fundraising Bootcamp öppet för kvinnliga, HBTQ+ grundare, samt grundare med utländsk bakgrund eller funktionshinder. Vi vill demokratisera tillgång till riskkapital för alla personer i samhället med en grym startupidé!”

Prenumerera på nyhetsbrevet Female Founders här

Läs också: Stor granskning – så närmar sig kvinnorna makten inom riskkapitalet


Innehåll från SavelendAnnons

Efter lyckade börsintroduktionen, nu satsar SaveLend på att ytterligare öka verksamheten

Ludwig Pettersson, VD och grundare av SaveLend.
Ludwig Pettersson, VD och grundare av SaveLend.

När fintechbolaget SaveLend börsnoterades 9 juni var det övertecknat till 682 procent – och i första dagens handel tog aktiekursen ett glädjeskutt på 74 procent.

Men nu när yran lagt sig och vardagen tagit vid, lägger bolagets VD Ludwig Pettersson ut kursen framåt.

– Nu ska vi börja jobba ordentligt. Vi ska överträffa våra finansiella mål, något vi är väldigt komfortabla med att vi kommer att göra, och dessutom göra förvärv på vägen som hjälper oss att bli större, säger han. 

SaveLend tillhandahåller två plattformar. Den ena är en investeringsplattform där investerare kopplas samman med låntagare utan att de traditionella bankerna kopplas in. Tillvägagångssättet kallas för peer-to-peer, eller P2P, och har vuxit i popularitet de senaste åren. Den andra är en faktureringsplattform som består av ett komplett faktureringssystem, innehållandes bland annat kundreskontra, avisering, betaltjänster, inkasso och finansieringslösningar. 

Företaget grundades 2014 av Ludwig Pettersson, och 9 juni nåddes ett viktigt delmål på SaveLends resa då man noterades på Nasdaq First North Growth. 

– Det var ett stort intresse på förhand och det var 682 procent övertecknat. Sedan blev det en bra start första dagen. Vi är nöjda, säger han. 

Bolaget tillfördes med noteringen cirka 1220 nya aktieägare och en emissionslikvid om cirka 50 miljoner kronor.

Börsnotering bra för tillväxten

Att vara noterade på Nasdaq är något som kommer att hjälpa SaveLend på den fortsatta tillväxtresan.

– Det stärker absolut vårt varumärke. Det underlättar när vi ska expandera ute i Europa att ha varumärket ”Nasdaq listed” i ryggen och att vi därigenom har gått igenom en noteringsprocess, säger Ludwig Pettersson. 

SaveLend har växt kontinuerligt sedan lanseringen 2014 och 2020 tog det fart ordentligt. Man uppnådde då 1 miljon hanterade fakturor i faktureringsplattformen, en ökning med 400 procent sedan 2018. Under fjärde kvartalet 2020 omsatte SaveLend-koncernen 17,3 miljoner kronor, vilket var 48 procent mer än samma period 2019. Under första kvartalet i år ökade omsättningen med 57 procent jämfört med samma period förra året. 

Den genomsnittliga årsavkastningen för plattformens investerare har varit över 9 procent sedan starten och tillväxten i kapital på investeringsplattformen har de två senaste räkenskapsåren varit 150 procent.

– Vi är på en stark tillväxtmarknad i Sverige, i Europa och globalt. Tillväxten av nya kunder är stor, säger han.

Personlig seger

Att vara börsnoterad innebär också större krav på företaget, något som Ludwig Pettersson välkomnar.

– Vi gillar den ökade transparensen som det innebär att vara noterad. Vi vill ge våra investerare en större inblick i vår verksamhet, säger han.

För Ludwig Pettersson är börsnoteringen också en personlig seger. För många år sedan, i begynnelsen av sin karriär som entreprenör, lovade han sig själv att ta ett bolag till börsen innan han fyller 30. Det lyckades han med, med två månaders marginal.

– Det är kul och man njuter några dagar, men sedan är man tillbaka på jobbet och arbetar mot nästa mål. Där är jag nu, avslutar han.

Läs mer om SaveLend på www.savelend.se 

 

Mer från Savelend

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Savelend och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?