1515
Annons

Västra Götaland drar in ersättning till nätläkare: ”Hämmar möjligheterna”

Den blågröna majoriteten i Västra Götalandsregionen vill från nästa år inte längre ersätta nätläkare som Kry och Doktor.se. Detta genom att slopa den så kallade utomlänsersättningen till digital vård. 

Enligt Jonas Andersson (L), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i regionen, blir det upp till bolagen ifall de vill lägga utgiften direkt på patienterna från Västra Götaland.

Nätläkare som Kry och Doktor.se med vd:n Martin Lindman.
Nätläkare som Kry och Doktor.se med vd:n Martin Lindman.Foto:Jessica Gow, press

Många digitala vårdläkare har sin bas utanför det län där de behandlar patienten. Marknadsledande Kry har till exempel sin bas i Region Sörmland. Därmed har varje besök klassificerats som om det vore en besökare i länet, som när någon på semesterresa uppsöker läkare utanför sin hemort.

Läs mer: Nätläkarna växer i rekordfart – slog fjolårets antal i juli

Sveriges kommuner och regioner, SKR, har en rekommendation till regionerna på en ersättning på 500 kronor per besök. Detta vill nu den politiska majoriteten i Västra Götaland ta bort med start från 2022, vilket Dagens Medicin var först att rapportera om.

Ett beslut fattades på fredagen i vårdvalsberedningen i VGR som innebär att tjänstemännen nu får i uppdrag att se över de juridiska och organisatoriska möjligheterna. 

”Vi ser gärna ett gemensamt agerande och tar gärna emot hjälp och stöd, framför allt från regeringen vad gäller lagstiftning och från SKR vad gäller regelverk på området”, säger Jonas Andersson (L), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i regionen. 

Vad är bakgrunden till beslutet?

”Omfattningen av utomlänsersättningen har vuxit de senaste åren, med allt högre hastighet. Det får man ge bolagen, att de har identifierat en efterfrågan hos befolkningen som inte primärvården har kunnat leva upp till.”

Västra Götalandsregionen, VGR, beräknar att den digitala utomlänsvården uppgår till uppemot 150 miljoner kronor för 2021 och närmare 200 miljoner kronor nästa år.

I regionen har man kommit fram till att att mycket av det som sker på jourcentralerna är detsamma som omhändertas via digitala kontakter. Regionen vill därför öka kraven på vårdcentralerna när det gäller digital tillgänglighet.

”I det läget blir det lite svårt för oss att finansiera den verksamheten om vi har två parallella system, det vill säga att vårdcentralerna ska ha en viss beredskap samtidigt som invånarna vänder sig till andra regioner och vårdgivare som där tillhandahåller digitala kontakter”. 

Vad blir konsekvenserna om ni får igenom det här?

”Om vi nu har rätten och möjligheten, vilket vi tycker att vi borde ha, så blir det upp till bolagen att säkerställa om patienten som kontaktar dem kommer från Västra Götaland och i så fall justera patientavgiften. Då får det bli hela summan eller vilket pris man väljer att sätta.” 

Jonas Andersson gör inget aktiv för att få in andra regioner på samma spår, men har tydligt märkt i sin mejlbox och på sin telefonsvarare att intresset för initiativet är stort. 

”Vi hoppades på att få igång en nationell debatt och ja, den har redan kommit igång”, säger han.

Nätläkaren Doktor.se, som är näst störst i Sverige, har visserligen en fysisk vårdcentral i VGR, men de digitala besöken administreras via Sörmland och ersätts via utomlänsavtalet. 

”Det är klart att det skulle påverka oss, men hur, det vet vi ju inte. Tankar kring regionalt driven och finansierad digitalvård har funnits ett tag. I teorin ställer vi oss bakom det, men frågan är hur”, säger Doktor.se:s vd Martin Lindman och påpekar att det finns en legal struktur att följa.

Han tycker att det är viktigt att inte fastna i gamla strukturer om man vill uppnå förbättringar i vården genom digitalisering. Han ifrågasätter också om VGR:s initiativ verkligen skulle leda till några besparingar. Systemen är dyra att utveckla och än så länge gör nätläkarna ingen vinst. 

”Systemet fungerar i dag. Det kommer alltid att finnas en kostnad, för patienterna i Västra Götaland vill ha digital vård”, säger Martin Lindman.

Han tror inte att regionen genom sitt förslag vill hämma den digitala vården, utan snarare främja den. I stället ser han det hela som en fråga som handlar om betalningsflöden. 

Men det finns ju ändå ett tydligt besparingsmotiv från regionens sida?

”Vi får se vad det betyder för dem. Man måste titta på vad den fysiska vården kostar och vad man får ut av det. Ersättningen som vi får för digital vård är lägre än vad den fysiska vården kostar. Säger man att man sparar, så säger man egentligen att man hämmar möjligheterna till fortsatt tillgänglig digitalvård.”

Kry, som är störst på den svenska nätläkarmarknanden, tycker att beslutet är olyckligt.

”Vi ser snarare att VGR borde samverka med övriga regioner genom SKR för att säkerställa en ny, hållbar och nationellt jämlik modell för digital vård, istället för att begränsa såväl valfrihet som tillgänglighet för patienterna”, meddelar Krys presschef Jonas Beltrame-Linné.

Enligt Kry är det inte möjligt för de digitala vårdtjänsterna att verka i samtliga redioner pågrund av ”mycket fragmenterade och olika regionala system”.

Min doktors vd Jonas Vig hälsar i ett meddelande till Di: 

”Förslaget verkar ha kommit som en överraskning inte bara för oss utan också för de flesta av Jonas Anderssons partimedlemmar, övriga regioner och SKR. Vi kommer att följa deras utredning med intresse och det ska förstås bli intressant att se hur SKR kommer att agera i frågan.”

Läs mer: Kry störst i Europa – vd:n talar ut om kritiken: ”Finns en rädsla för förändring”

 


Innehåll från BillogramAnnons

Svenskarna tummar på hållbarhetstänket när elpriset stiger

Nära hälften av svenskarna kan tänka sig att byta till ett mindre hållbart energialternativ om det innebär att deras egen månadskostnad för el sänks. Det visar en ny undersökning som utförts av Novus på uppdrag av Billogram.

Läs mer och ta del av alla undersökningsresultat här 

Undersökningen gjordes i mars 2022 i syfte att ta reda på hur de stigande elpriserna har påverkat slutkundernas inställning, ageranden och önskemål gentemot sina energileverantörer. Nu släpper Billogram en rapport där resultaten har sammanställts.

Enligt undersökningen har omkring 8 av 10 konsumenter märkt av att elräkningen blivit högre under hösten och vintern. Många uppger att deras inställning till sin elleverantör har försämrats på grund av de höga priserna, och en betydande del säger att de redan har gjort aktiva förändringar i sina elavtal till följd av detta. Det mest anmärkningsvärda är dock att nära hälften – 45 procent – av de tillfrågade säger sig vara villiga att byta till ett mindre hållbart elalternativ om det sänker deras egna månadskostnader.

Privatekonomin går före hållbar el

Hållbarhet och miljöfrågor har länge präglat de svenska energibolagen och deras arbete. Drygt en fjärdedel av världens koldioxidutsläpp kommer från produktion av el och värme, och elektricitetens ursprung har därför stor betydelse för miljön. I Sverige har vi idag världens högsta andel förnybar energi. Dessutom är svenskarnas miljömedvetenhet stor och miljöfrågan har länge påverkat kundernas inställning till, och val av, energileverantörer.

Att så många nu säger sig vara villiga att byta till mindre hållbara alternativ tyder på en utbredd priskänslighet bland konsumenterna. Det går i linje med en SCB-undersökning från 2021 som visade att allt fler svenskar oroar sig för hushållets ekonomi – en oro som kan antas ha ökat med vårens börsnedgångar och Riksbankens nyliga höjning av reporäntan. 

Så kan elbolagen möta kundernas behov genom krisen 

Få upplever sig ha informerats om stigande elpriser av sin leverantör

Energikrisen har i flera månaders tid fått stor uppmärksamhet, och ibland helt dominerat, i svensk media. Det är också via traditionella medier som majoriteten säger sig ha tagit del av mest information kring de höga elpriserna. Bara 6 procent upplever sig ha fått information direkt från sin elleverantör.

Rapporteringen i media har i hög grad kretsat kring de bakomliggande orsakerna till krisen. Mindre fokus har lagts på information av mer konkret karaktär, kopplad till kundernas egna kostnader – trots att det är vad konsumenterna själva vill veta mer om. I undersökningen uppgav 76 procent att de skulle uppskatta att få information som förklarar den höga kostnaden direkt på sin faktura. Andra ämnen som kunderna gärna vill informeras om direkt av sin leverantör är regeringens elpriskompensation, sätt att minska sin elförbrukning samt hur man går tillväga för att producera egen el. 

Läs hela rapporten och ta del av alla undersökningsresultat här 

 

Mer från Billogram

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Billogram och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?