1515
Annons

Vägskäl för svenska miljardbolaget – kan gå till USA-börsen

Svenska Snow Software, som hjälper företag att hantera sina mjukvarulicenser, omsätter i dag över 1 miljard kronor. Enligt analytiker som Di varit i kontakt med lär en notering eller försäljning i USA vara på agendan under det närmsta året. ”Vi har absolut blivit tillräckligt stora för att en börsnotering ska vara ett tänkbart alternativ”, säger vd:n Vishal Rao.

Snow Softwares vd Vishal Rao och bolagets grundare Axel Kling.
Snow Softwares vd Vishal Rao och bolagets grundare Axel Kling.Foto:Press och Claes-Göran Flinck (Di).

Det svenska bolaget Snow Softwares affärsidé kretsar kring att bringa ordning i företags alla olika tekniklicenser. Tanken är att optimera användningen av externa program och hjälpa kundföretagen att enbart betala för det som faktiskt används. Snow Software grundades för över 20 år sedan av Axel Kling och har i dag fler än 4.000 företag och organisationer på kundlistan globalt.

”Snow Software har länge varit den tydliga marknadsledaren inom mjukvaruhantering, men under de senaste åren har vi gått igenom en stor transformation och börjat applicera våra kunskaper på alla teknologier: allt från hårdvara till mjukvara till molntjänster. Vi vill bygga en enda bildskärm som ger företagen en djup överblick av hela sitt it-landskap”, säger vd:n Vishal Rao i en intervju med Di.

Under 2019, bolagets senast redovisade räkenskapsår, uppgick omsättningen till nästan 1,2 miljarder kronor medan minusresultatet på sista raden skrevs till 198 miljoner kronor. Bolaget har successivt börjat ställa om sin affärsmodell från engångsförsäljning till en prenumerationsmodell, vilket ger mer återkommande intäkter, och blev i fjol även lönsamt enligt vd:n. 

”Vi står på en mycket stark finansiell grund. Jag är glad att vi överträffade våra lönsamhets- och kassaflödesmål i fjol. I vår bransch är det väldigt ovanligt att företag klarar av att kombinera tillväxt med lönsamhet. Vår produkt passade bra in på marknaden i fjol, eftersom företag behövde ta ännu mer kontroll över sina kostnader och investeringar i teknik på grund av coronapandemin”, säger Vishal Rao.

Största ägare i Snow Software är i dag det europeiska riskkapitalbolaget Vitruvian med 26,5 procent av aktierna, följt av grundaren Axel Kling samt Sumeru Equity Partners och Ontario Pension Board. Under 2019 säkrade bolaget även en fast kredit om ungefär 765 Mkr hos amerikanska Blackrock, världens största kapitalförvaltare, enligt dokument som Di tagit del av. Det ersatte en tidigare lånefinansiering från Silicon Valley Bank.

”I år har vi aggressiva planer att investera i vår teknikutveckling. Tanken var att göra den här satsningen redan i fjol, men vi omvärderade strategin när coronapandemin bröt ut. Men vi har en väldigt stöttande investerargrupp och det finns goda möjligheter att få tillgång till extra kapital”, säger Vishal Rao.

Snow Softwares plattform ska framöver rent tekniskt föras över helt till molnet, enligt den populära ”Saas-modellen”. I slutet av 2019 köpte det svenska bolaget upp sin kanadensiska branschkollega Embotics. Köpesumman uppgick till nästan exakt en halv miljard kronor, enligt handlingar som Di tagit del av. 

Redan 2015 talade grundaren Axel Kling om en internationell börsnotering för Snow Software inom tre år. Men det blev inte av, i stället tog bolaget in nästan 1,1 miljarder kronor i nytt kapital på den privata marknaden under 2017. Nu pekar dock en del på att en ägarförändring kan vara på gång. 

Andreas von Buchwald är grundare och vd på analysbyrån Nordic Knowledge Partners med bas i Köpenhamn.

”Vi har ingen vetskap om att en process har inletts. Men några av våra källor nära Vitruvian har sagt att en börsnotering under 2021 eller 2022 är ett hett ämne”‚ säger han till Di.

Men ett annat, kanske ännu hetare alternativ, är en försäljning. Det är troligt att ägarna jobbar utifrån parallella spår.

”I mars pekade en av våra källor ut en amerikansk strategisk köpare som den mest logiska vägen till exit för Vitruvian. Snow Software har en stark kundbas och mycket tillväxtpotential i USA”, säger Andreas von Buchwald.

Det är oklart vilken värdering som ägarna skulle begära vid en potentiell börsnotering eller försäljning. Vid den senaste nyemissionen 2017 värderades Snow Software till 4,2 miljarder kronor, med det nya kapitaltillskottet inräknat.

Kommer ni att gå till börsen under det närmsta året?

”Med årligen återkommande intäkter över 100 miljoner dollar och en lönsam affär, har vi absolut blivit tillräckligt stora för att en börsnotering ska vara ett tänkbart alternativ. Internt har jag dock varit väldigt tydlig med att en börsnotering inte är ett mål, utan bara en milstolpe, om det nu skulle ske. Våra investerare är också väldigt tålmodiga och trycker inte på för en exit”, säger Vishal Rao.

Men samtidigt är aptiten på för mjukvaruföretag väldigt stor just nu på börsen, lockar det inte att ta chansen?

”Jag har varit verksam i den här branschen i över 20 år och olika cykler kommer alltid avlösa varandra. Min åsikt är att man bara bör fatta beslut om en börsnotering, och tidpunkten för den, baserat på vad som är bäst för bolaget. För stunden fokuserar vi på att bygga vår affär”, säger Vishal Rao.

Jag antar att en notering i USA ligger närmast, om ni väljer att ta klivet?

”Om och när vi bestämmer oss för en notering så erbjuder den amerikanska kapitalmarknaden attraktiva möjligheter. Men samtidigt stänger vi inga dörrar till andra kapitalmarknaden”, säger han.

Det pågår en konsolidering på mjukvarumarknaden. Hur nära tillhands är en försäljning av bolaget i stället?

”Vi är övertygade om att vi kan bygga ett väldigt stort företag. Därför lägger jag min energi och mitt fokus på att exekvera mot vår strategi, tillsammans med alla anställda. Så nej, vi letar inte efter möjligheter att förvärvas”, säger Vishal Rao.

Snow Software har i dag över 700 anställda globalt, med sitt svenska kontor i Solna utanför Stockholm, och har inte behövt göra några neddragningar under coronapandemin.

”Vi är ett globalt bolag, men våra rötter är svenska och vi ska fortsätta ha en stark närvaro i Sverige på lång sikt. Vi växte upp i Europa och har en stark kundbas där som fortfarande står för en stor del av våra intäkter, men ser samtidigt enorma tillväxtmöjligheter i USA som ju är världens största it-marknad”, säger Vishal Rao.

Innehåll från BillogramAnnons

Ändrade köpbeteenden ställer nya krav på framtidens betallandskap

Jonas Suijkerbuijk, vd på faktura- och betaltjänsten Billogram.
Jonas Suijkerbuijk, vd på faktura- och betaltjänsten Billogram.

E-handeln fortsätter att öka och har, i kombination med en stark ”Köp nu, betala sen”-trend, kastat om spelplanen för det moderna betallandskapet. Allt fler köp görs mot faktura, och med det kommer nya förväntningar på en smidig och enkel betalupplevelse. Nu står många företag inför stora förändringar för att lyckas hålla jämna steg med utvecklingen.

Trenderna som dominerar på den svenska betalmarknaden 

Fakturan har funnits i olika tappningar i omkring 5000 år. Ändå har den utvecklats oändligt långsamt. Dagens fakturor ser i princip likadana ut som de som utställdes för hundra år sedan, men något håller på att hända med betallandskapet. I framtiden är det inte alls säkert att fakturan fortsatt kan se ut på samma sätt.

Jonas Suijkerbuijk, vd på faktura- och betaltjänsten Billogram, säger att det ställs allt högre krav på enkelhet och användarvänlighet i samband med betalningen, speciellt bland yngre konsumenter.

– De kanaler man når ut till olika kunder genom blir en allt viktigare fråga. De som är unga idag är vana vid att sköta en stor del av livet digitalt – oftast via mobilen. Den upplevelse de skulle mötas av i ett traditionellt fakturaflöde, med ett fysiskt brev som skickas till dem eller betalning via dator och internetbank, håller helt enkelt inte måttet längre. De förväntar sig mer. 

Viktigt att möta kunderna där de redan är

Utmaningen framöver, menar Suijkerbuijk, ligger i att tillhandahålla ett format för faktura och betalning som är lätt att ta till sig och som känns enkelt och naturligt för användaren. 

– Idag är vi ganska beroende av e-post och sms för vår kommunikation, men det kommer med stor sannolikhet att ändras. Vi ser redan exempel i andra delar av världen, där företag i allt högre grad använder Whatsapp och Messenger för att nå kunderna. För många tror jag att en sådan flödesbaserad kommunikation skulle passa bättre i en kund-/leverantörsrelation. Det blir enklare för kunderna att välja om de vill agera direkt eller senare, samtidigt som företagen kan kommunicera mer frekvent, utan att det innebär ett störande moment för mottagaren.

Framtidens faktura: EU-direktiv driver teknisk innovation 

”De som erbjuder mervärde kommer att stå som vinnare”

På frågan om vad som kommer att hända i landskapet kring faktura och betalning menar Jonas Suijkerbuijk att vi, åtminstone på kort sikt, kommer att se en utveckling som präglas av en stundande lågkonjunktur.  

– De som hittills inte investerat i kundlojalitet får nu bråttom att göra det, om det inte redan är för sent. Att ”göra fel” kommer att stå leverantören mycket dyrare än vad det gjort tidigare och en sund kundhantering kommer på många sätt att bli avgörande framåt. För företagen blir det därför viktigare att kunna erbjuda flexibilitet och enkelhet i alla led – och dit räknas betalningen i allra högsta grad.

På längre sikt ser Suijkerbuijk en utveckling där dagens fakturor kommer att fasas ut, till förmån för enklare och mer kundtillvända format. Han avslutar:

– Redan när vi startade Billogram sa vi: ”Om fem år finns inte pappersfakturan”. Här sitter vi nu, drygt tio år senare, och det är fortfarande rätt mycket pappersfakturor i omlopp. Utvecklingen har gått väldigt långsamt, men vi ser att den har ökat de senaste åren i takt med att fler och fler utmanare dykt upp på marknaden och den digitala mognaden ökat bland både företag och konsumenter. Därför tror jag ändå att pappersfakturan kommer att fasas ut allt mer under de kommande åren. Det som vi idag betraktar som en faktura kommer istället att abstraheras i allt högre grad, och tillgodogöras i andra, mer interaktiva gränssnitt som även inkluderar själva betalningen. De företag som ser möjligheterna i detta, och erbjuder mervärde i kundrelationens alla led, kommer att stå som vinnare i kampen om kunderna.

Läs mer om framtidens betallandskap här 

 

Mer från Billogram

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Billogram och ej en artikel av Dagens industri

Finanskändisar går in i Kry-grundarens haussade olja: ”Vi är redan inne på nästa runda”

Josefin Landgårds bolag Mantle verkar inte ha inte lidit någon större skada av Läkemedelsverkets beslut att förbjuda deras cannabisolja. Den nya hudvårdsserien går som på räls och grundarna har siktet internationellt.

Josefin Landgård har grundat Mantle tillsammans med Stina Lönnkvist
Josefin Landgård har grundat Mantle tillsammans med Stina LönnkvistFoto:Josefine Stenersen

Mantles medgrundare och vd Josefin Landgård, som också var med och startade vårdgivaren Kry 2014, har precis avslutat sitt måndagsmöte med teamet på fem personer. Snart ska de bli åtta. 

Bolagets försäljning av en ny hudvårdsserie som innehåller så kallad cannabidiol-olja, CBD-olja förkortat, har gått som tåget sedan den lanserades i december 2020. 

Från att bolagets intäkter helt stannade av, på grund av att Läkemedelsverket förbjöd försäljningen av den CBD-oljan i mars i fjol, är Mantle nu på banan igen. Under 2021 beräknar man att omsätta 10 miljoner kronor.

”Vi visste att det skulle komma utmaningar med Mantle, som det gör när man är i en ny bransch. Men det är också det som gör att det finns stor potential”, säger Josefin Landgård, och hänvisar även till Krys resa.

Läkemedelsverkets beslut utgick från att oljan kan uppfattas som ett läkemedel, vilket i så fall inte är godkänt i Sverige. Mantle har överklagat till Förvaltningsrätten, men ärendet har inte prövats än.

”Vi är övertygade om att vi ska vinna i frågan, för vi har rätt i sak. Sedan är Sverige bara en marknad, så det är egentligen inte så viktigt. Vi vill använda den svenska marknaden för att bevisa vårt case, men nu har hudvårdsprodukterna tagit sådan fart att det inte är så viktigt längre”, menar Josefin Landgård.

Istället fick bolaget gå ut och be om förtroende från investerare, då de saknade försäljningssiffror att visa upp. Och det gick bra. I november i fjol tog Mantle in en investering på 12 miljoner kronor. Något som grundarna Josefin Landgård och Stina Lönnkvist då valde att inte kommunicera. 

Läs också: Kry-grundaren talar ut om vd-bytet: ”Fick feedback om att jag var gravid” 

Bland de nya ägarna återfinns Oriflame-ägarna Anna af Jochnick och Helene af Jochnick. Även Voi-grundaren Fredrik Hjelm har investerat, via bolaget Semjorka, samt investmentbolaget Ernström & Co som ägs av familjen Hielte-Hobohm och som också är delägare i bolag som Apotea och nyligen i Na-kd. Även Daniel Pilotti, grundare av Ryska Posten, och Johan Karlsson, vd på Slättö, står på ägarlistan. 

Även bolagets tidigare investerare Cristina Stenbeck, Susanna Campbell, Sophia Bendz och Emilia de Poret har lagt in pengar i den nya rundan. 

”De investerare vi har fått in nu är både starka strategiskt och kapitalstarka, vilket innebär att de kan skjuta till kapital i många rundor framöver. Det är inte alla affärsänglar som har möjlighet att vara med hur länge som helst”, säger Josefin Landgård.

CBD-oljan säljs fortfarande på andra marknader och för hudvårdsserien tittar nu Mantle på att börja sälja produkterna i Danmark och Storbritannien. Danmark för att det ligger nära Sverige och det finns en överlapp i skandinavisk kultur och influencers som är de som främst sprider marknadsföringen av produkterna. 

Storbritannien har en mer mogen CBD-marknad, men ännu ingen större spelare som har fått fäste, menar Josefin Landgård.

”Nu har vi galna tillväxtsiffror och vill resa pengar snart igen. Vi diskuterar just nu med brittiska riskkapitalister”, säger Josefin Landgård.

Men att lansera hudvård tar tid. Det är långa ledtider från att ha formulerat en produkt tills att den finns på marknaden. Hudvårdsserien skulle ha lanserats i Sverige förra sommaren, men förpackningarna som produceras i Italien blev försenade på grund av pandemin.

”Vi släppte produkterna 17 december och det blev direkt en hype. Men det är roligt att se att de också konverterar bra i försäljningen”, säger Josefin Landgård.

Förutom på Mantles egna sida säljs hudvården genom bland annat Lyko, Bangerhead och Kicks.

Lyssna på podden

Äldre avsnitt av den här podden hittar du genom att gå till vår samlingssida.

Samlingssida för poddar

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera